Sök:

Sökresultat:

452 Uppsatser om Malmös segregation - Sida 3 av 31

Bostadens roll: en studie om socioekonomisk segregation i Göteborg

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lokala politiker och tjÀnstemÀn arbetar med mark och bostadsfrÄgor för att bekÀmpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska Àven diskutera relationen mellan segregation pÄ bostadsmarknaden och segregation pÄ arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver lokala politiker och tjÀnstemÀn bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjÀnstemÀn upprÀtthÄller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier anvÀnder lokala politiker och tjÀnstemÀn för att motverka bostadssegregering i Göteborg?PÄ vilket sÀtt anser lokala politiker och tjÀnstemÀn att segregation pÄ bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation pÄ arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi anvÀnt en tematisk intervjuform med en förbestÀmd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion.

Valfrihetens konsekvenser : medvetna och omedvetna skolval

This study illuminates chosen parts of the present opportunities, in the Western World, for parents and children to choose which school the child will attend (freedom of choice), along with possible consequences that may follow. My research questions are: 1) Do tendencies show that freedom of choice leads to increased segregation, and if that is the case, how is it manifested and does it matter? 2) What relations between the student composition of schools and teachers' expectations and attitudes toward students are there? 3) Do the results from previous studies match with the result from my interviews? The methods used for answering the questions are literature studies and interviews made with six teachers who are working in two upper secondary schools in the northern part of Sweden, i.e. three from each school.The result shows that freedom of choice, regarding schools, seems to lead to student compositions that contribute to increased segregation in societies. It leads to more homogenous student compositions, in the form of ethnicity and social class, in schools in general, with consequences like different expectations and attitudes among teachers depending on the status of the composition.

FastighetsÀgarnas roll i Malmös segregation - Property managers liability in the segregation of Malmö

Denna uppsats syfte Ă€r att undersöka vilken roll olika fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att pĂ„verka segregationen. Vi vill se om det utförs nĂ„gon styrning frĂ„n företagen och om typen av Ă€gandeform spelar nĂ„gon roll för fastighetsĂ€garnas sĂ€tt att arbeta med segregationen. Först Ă€gnade vi oss Ă„t litteraturstudier i det aktuella Ă€mnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika Ă€garformer. De företag vi intervjuade hade alla olika Ă€gandeskap sĂ„som kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest pĂ„tagligt Ă€r det i det privata företaget dĂ€r Ă€garen har avgörandet om företaget skall arbeta med detta.

Planeringens möjligheter : hur tÀnker planerare i Göteborg om möjligheterna att pÄverka segregationen i staden genom fysisk planering?

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

Om segregation i allmÀnhet och i HjÀllbo i synnerhet

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ begreppet segregation och dess orsaker och konsekvenser. Vidare vill vi koppla det till ett omrÄdesperspektiv dÀr HjÀllbo fÄr stÄ som exempel. FrÄgestÀllningarna rör vad segregation Àr, vad den beror pÄ, vad den kan fÄ för konsekvenser och om den alltid Àr negativ. Vi har valt ett annorlunda och okonventionellt grepp för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Till stor del Àr uppsatsen en litteraturstudie kring segregation vilket ger en bakgrund till det breda forskningsomrÄdet bÄde i Sverige och internationellt.

Integration och planering

Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra. Integration Àr ett komplext Àmne och bör preciseras i sitt sammanhang för att ordet skall ha nÄgon betydelse. I politiken anvÀnds ordet flitigt, ofta utan att preciseras och dÀrmed blir politikernas ord ganska diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för integration.

JÀrnvÀgen till LuleÄ

Denna undersökning syftar till att klarlÀgga den beslutsfattandeprocess som lÄg bakom byggandet av jÀrnvÀgen till LuleÄ i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer Àn 250 Är tidigare nÀr malmtillgÄngarna i Norrbotten blev kÀnda och de första försöken att exploatera dessa kom till stÄnd. Ganska snart insÄg man att transporten av malm till hamnstÀder som PiteÄ och LuleÄ var besvÀrlig samt ineffektiv dÄ dessa mestadels företogs med hjÀlp av ackjor och slÀdar. I och med att jÀrnvÀgar började byggas frÄn 1825 och framÄt sÄ kunde en lösning pÄ problemet skönjas och en mÀngd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset frÄn centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt pÄ grund av den rÄdande oviljan frÄn mellansvenska bruksÀgare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

Malmmikroskopering - en studie av sulfidmineral frÄn LÄngbantrakten, Bergslagen, Sverige

De sulfidgruvor belÀgna i LÄngbantrakten som studien behandlar ligger i den vÀstra delen av Bergslagen utanför Filipstad i VÀrmlands lÀn. Opaka mineral (malm) frÄn tvÄ mindre mineraliseringar, NÀset och Getberget, har studerats med malmmikroskop och mikrosond för att beskriva mineralogin i omrÄdet. BÄda omrÄdena domineras av olika (Cu-Fe-Pb-Zn)-sulfider, i NÀset av kopparkis (CuFeS2), blyglans (PbS) och zinkblÀnde ((Zn,Fe)S) och i Getberget av blyglans, zinkblÀnde, kubanit (CuFe2S3) och magnetkis (Fe1-xS). I NÀset finns en del mindre frekventa mineral, tvÄ olika faser av Co-pentlandit (en nickelrik och en utan nickel), gedigen Sb och Bi, (Ni-Co)-sulfid, breithauptit (NiSb) och magnetkis. Kubanit Àr Àven ett viktigt mineral som speglar mineraliseringens bildning.

Vems MöllevÄngen

Syftet med studien Àr att sÀtta ord pÄ förÀndringarna som sker pÄ MöllevÄngen i Malmö genom att testa om det skulle kunna förklaras med ordet gentrifiering. Samt hur dessa förÀndringar har pÄverkat och kommer att pÄverka mÀnniskor. Metoden för genomförandet kommer till största del att bestÄ av djupgÄende intervjuer med mÀnniskor som bor och vistas i omrÄdet. Detta för att uppmÀrksamma vilka förÀndringar som sker, har skett och hur de upplevs. Sedan kommer berÀttelserna frÄn intervjupersonerna att jÀmföras med gentrifieringen som den beskrivs av samhÀllsvetare och författare. Resultatet visar att det med högsta sannolikhet pÄgÄr en gentrifiering av MöllevÄngen men att denna uppfattas olika av olika mÀnniskor och inte behöver vara negativ..

Bilder av Kungsmarken : En jÀmförelse av medias och lokala aktörers bilder

ABSTRACTSegregation is more and more common in the Swedish society, especially in those suburbs called ?miljonprogramsförorter? which are characterized as grey and boring districts with low status. These suburbs are often mentioned in the media and the public associate them with immigrants, problems and crimes. Kungsmarken in Karlskrona is one of these suburbs and the purpose of this essay was to compare the media image with the images local participants had of Kungsmarken. The questions I brought up were how media was describing Kungsmarken, how this image has contributed to the low status of Kungsmarken, and if this image was reflecting the local participants? images.

GrundskollÀrares uppfattning om integrering av elever med Asperger syndrom

AbstractThe purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences.The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju.The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run.In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school.For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on.In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society.Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation..

Planeringens möjligheter - hur tÀnker planerare i Göteborg om möjligheterna att pÄverka segregationen i staden genom fysisk planering?

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

Det attraktiva folkbiblioteket? En undersökning av anvÀndarna pÄ fyra bibliotek i Malmö

In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.

Sista generationens renskötare?

The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas? equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way.

NÀr handling sÀger mer Àn ord

The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas? equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->