Sök:

Sökresultat:

2646 Uppsatser om Malmömodellen - Sida 9 av 177

Modellering av oljedegenerering

Examensarbetets mÄl var att skapa en modell för oljedegenerering, för implementering i lastbilens styrsystem. En modell som Àr lÀmplig för implementering mÄste vara enkel nog för att kunna hanteras av styrsystemet och samtidigt tillförlitlig nog för att varken över- eller underskatta oljebytesintervallet allt för mycket. Onödigt tÀta oljebyten medför ökade kostnader för ny olja och produktionsbortfall medan för glesa oljebyten kan orsaka allvarliga skador pÄ motorn med tillhörande kostnader.Modellen delades upp i fyra delmodeller svarandes mot dom olika processer som styr oljedegenereringen; brÀnsleutspÀdning, kemisk degradering, sotinblandning och kondensbildning. Delmodellerna skapades med utgÄngspunkt i publicerade studier av dom olika förloppen varefter dom implementerades i Matlab och jÀmfördes med mÀtdata som fanns tillgÀngliga pÄ Scania. DÄ det varmöjligt jÀmfördes olika modifieringar av modellerna för att undersöka vilken som gav bÀst överrensstÀmmelse med mÀtdata.BrÀnsleutspÀdning, sotbildning och vattenutspÀdning Àr relativt vÀl förstÄdda förlopp och deras beroende av olika parametrar Àr vÀlkÀnt.

EU:s hot mot den Svenska modellen

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Hur vÀljs vÀrderingsmetoder för IS-investeringar, valet av PENG-modellen som ett fall

Att vÀrdera investeringar i IS skiljer sig Ät frÄn vÀrderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara vÀldigt komplexa och dÀrför kan vÀrdet av en investering i IS vara svÄrt att vÀrdera. Den svÄrvÀrderade nyttan som IS orsakar har tidigare sÀllan varit accepterad att ta med i vÀrderingar pÄ grund av att den inte direkt gÄr att kvantifiera. För att pÄ ett strukturerat sÀtt uppskatta den svÄrvÀrderade nyttan med IS-investeringar har vÀrderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem Àr en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).

?För att lyckas kan vi inte arbeta i stuprör? : Samverkan för kompetensförsörjning

Syftet med studien Àr att beskriva aktuella aktörers samverkan fo?r kompetensförsörjning inom VÀstmanlands lÀn. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn aktuella aktörer som spelar en viktig roll för tillvÀxten i lÀnet. Den teoretiska referensramen för studien Àr trippelhelix-modellen för samverkan. Resultatet analyserades med en SWOT-analys för att visa pÄ svagheter och styrkor med samverkan för kompetensförsörjningen i VÀstmanlands lÀn samt för att kunna ge förslag pÄ hur den kan utvecklas.Studien visade att arbetet med trippelhelix-modellen inte sker medvetet i samverkansforumen dÄ vissa aktörer inte kÀnde till modellen, vilket var ett önskema?l frÄn de respondenter som arbetade med den idag.

Burtenshaw med fleras arbetsprocess - en empirisk prövning

Det hÀr examensarbetet Àr utfört pÄ programmet Grafisk design och kommunikation vid Linköpings Universitet under vÄrterminen 2009. Syftet var att ta reda pÄ hur vÀl de olika delarna i en processmodell frÄn boken The Fundamentals of Creative Advertising av Ken Burtenshaw, Nik Mahon och Caroline Barfoot kunde appliceras pÄ ett projekt, vilka delar som inte fungerade i praktiken och vilka för- och nackdelar som fanns.För att pröva processmodellen valde vi att genomföra en fallstudie i form av ett skarpt projekt pÄ reklambyrÄn Acne Advertising. Genom att tillÀmpa modellen under arbetets gÄng fick vi en bra bild av hur modellen fungerar i praktiken.VÄra slutsatser Àr att Burtenshaw med fleras processmodell Àr en vÀlfungerade modell som gÄr att applicera pÄ ett typiskt projekt inom reklam. Alla steg i processen Àr genomtÀnkta och hakar i varandra pÄ ett naturligt sÀtt. DÀr den ena tar slut tar den andra vid genom att utveckla den framtagna informationen i föregÄnde steg.

Modellering av kontrollenhet för JAS39 Gripens hjÀlpkraftsystem

Simulering Àr ett viktigt verktyg för verifiering och validering. Tid och pengar kan sparas om simulering kan anvÀndas istÀllet för flygprov. För att simuleringen ska ge korrekta resultat krÀvs korrekta modeller. I denna rapport presenteras en ny modell för JAS39 Gripens hjÀlpkraft- och motorstartssystem, APESS. MÄlet med arbetet var att skapa en mer avancerad modell av APESS och dess kontrollenhet APECU.


Konkursriskanalys av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen : Ett test av Edward I. Altmans Z-scoremodell

Tidigare forskning tyder pÄ att det med relativt stor trÀffsÀkerhet gÄr att förutspÄ en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man dÄ definierat som konkurs och anvÀnt sig av finansiella nyckeltal för att rÀkna fram ett specifikt vÀrde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller lÄg risk för att försÀttas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats frÄn Stockholmsbörsen pÄ grund av konkurs under Ären 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion Àven kan appliceras med framgÄng pÄ bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Modellen som författarna anvÀnt sig av kallas Z-scoremodellen och Àr en modell innehÄllande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

Optimering inför insats  : en idealtypsanalys av korvetten HMS Stockholm

I och med Försvarsmaktens omstÀllning till insatsförsvar med internationella Ätaganden har sannolikheten för att marina förband ska nyttjas för vÀpnad strid ökat markant. Med detta följer ett Àn större behov av att kunna hantera sÄdana prövningar. I den hÀr uppsatsen provas idealtypsanalys som metod att mÀta korvetten HMS Stockholms effektivitet ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Idealtypen, referensfartyget ?HMS Excellence?, skapas genom att anvÀnda 7s modellen (Waterman et al.) för att ÄskÄda organisationen och resultat frÄn den Amerikanska studien ?Excellence in the Surface Navy? (Gullickson & Chenette) som indikatorer för effektivitet.

MiljömÄlstyrd tillsyn pÄ kommunal nivÄ : En intervjustudie om nÄgra kommuners erfarenheter

Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl utgör ett politiskt handlingsprogram för att nÄ en ekologisk hÄllbar utveckling och Miljöbalken utgör de rÀttsliga verktygen för att nÄ dessa miljökvalitetsmÄl. Miljöbalkens tillÀmpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. NaturvÄrdsverkets projekt Tillsyn och MiljömÄl (TIM) skapade Är 2003 en modell för tillsynsplanering som Àr styrd av miljökvalitetsmÄlen, dvs. miljömÄlstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur miljömÄlstyrd tillsyn fungerar i praktiken pÄ kommunal nivÄ. För att uppfylla syftet har ett antal frÄgestÀllningar formulerats kring implementeringen av miljömÄlen i tillsynsplaneringen, arbetssÀttet med mÄlstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörÀttsliga perspektivet pÄ miljömÄlstyrd tillsyn.

Nyckeln till framgÄng i en strategisk allians

Det skrivs vÀldigt mycket positivt om strategiska allianser, trots detta Àr det uppskattningsvis 70 procent av alla allianser som spricker. Vilka Àr de bakomliggande orsakerna till detta? För att utreda det har vi konstruerat en modell som uppskattar betydelsen av kritiska faktorer pÄ olika nivÄer i den strategiska alliansen. Modellen bestÄr av Ätta kritiska faktorer (parametrar) och fyra nivÄer beroende av samarbetsintensiteten. Under utvecklingsarbetet av vÄr modell kopplade vi först ihop de kritiska parametrarna med de olika samarbetsnivÄerna.

Motivera mera! ? förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats Àr att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet Àr att utifrÄn studieobjektet SkÄne lÀns allmÀnna försÀkringskassa undersöka hur de anstÀllda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvÀgagÄngssÀtt Àr att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillÀmpas i vÄra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anstÀllda pÄ regionkontoret.

Sjuksköterskestuderandes kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR : en kvantitativ deskriptiv studie

Bakgrund: En betydande orsak till mÄnga skador och anmÀlningar som görs inom vÄrden Àr nÀr muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsÀkerheten blir lidande. SBAR Àr en kommunikationsmodell som anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden för att strukturera upp information och presentera viktig fakta pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt, vilket leder till en förbÀttrad patientsÀkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, dÀr data har samlats in via en enkÀt som bestod av elva frÄgor dÀr sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.

Kv. CirkusÀngen : Studie av installationsprojekteringen med fokus pÄ byggnadens Energisignatur

För att uppnÄ Boverkets och Miljöbyggnads energi- och miljökrav finns ett intresse av att förstÄ fastigheters energianvÀndning. Fastighetsföretaget HumlegÄrden har uppfört ett nytt huvudkontor för bankföretaget Swedbank: kv. CirkusÀngen i Sundbyberg, Stockholm och HumlegÄrden har ett intresse av lÄngsiktig driftförvaltning och optimering av fastighetens energisystem.Detta examensarbete undersöker den manuella (statiska) och dynamiska energiberÀkningen av kv. CirkusÀngen med fokus pÄ den dynamiska modellen i energi- och inomhusklimatsimuleringsprogrammet IDA ICE. Syftet med examensarbetet Àr att definiera kv.

Att skatta realiserad kapitalvinst med tillgÀngliga makrovariabler : En granskning av Finansdepartementets metod

Det slutliga skatteunderlagsutfallet för realiserade kapitalvinster redovisas i november Äret efter inkomstÄret, varför Finansdepartementet fram till dess mÄste skatta dessa siffror. Historiskt sett har skattningarna slagit fel Ànda tills det slutliga utfallet har presenterats, trots att hela inkomstÄret har passerat och det finns tillgÄng till makrovariabler sÄsom aktie- och fastighetsmarknadens prisutveckling för det aktuella Äret. I denna uppsats undersöker vi, pÄ uppdrag av Finansdepartementet, möjligheterna till förbÀttring av deras nuvarande metod för att skatta skatteunderlaget för realiserade kapitalvinster. Vi gÄr grundligt igenom den nuvarande modellen och ger förslag till förbÀttringar. Vi anvÀnder, liksom den nuvarande modellen, en sÄ kallad felkorrigeringsmodell men genomför vissa förÀndringar i de förklarande variablerna.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->