Sökresultat:
2646 Uppsatser om Malmömodellen - Sida 41 av 177
KomfortvÀrme i svenska flerbostadshus - InstÀllning och synpunkter hos hyresgÀster pÄ LKF
Syftet med detta examensarbete var att ta fram en modell för att attrahera innovationsmöjligheter till Munktell Science Park i Eskilstuna. Detta gjorde författarna genom att frÄn befintliga teorier deducera fram en hypotetisk modell. Modellen anvÀnds inte för att skapa innovationer utan för att hitta komplexa problem. Det Àr lösningarna pÄ de komplexa problemen som i sin tur kan vara innovationerna. DÀrför har vi kallat de komplexa problemen för innovationsmöjligheter. .
Unga entreprenörers syn pÄ ledarskapsrollen
Trots att 40-talisterna gÄr i pension har dagens unga chefer svÄrt att ta sig ut i arbetslivet med ledarskap som inriktning eftersom företagen efterfrÄgar personer med erfarenhet. Det Àr svÄrt att hÀvda sig för de unga cheferna trots att mÄnga har gÄtt i pension. Forskning visar att entreprenörer mÄr bÀttre Àn anstÀllda pÄ företag. Arbetslösheten Àr dubbelt sÄ hög bland unga Àn Àldre och sannolikheten för att en person ska starta eget Àr tvÄ till tre gÄnger större om de har en egenföretagare till förÀldrar. Hur blir unga uppmuntrade till att gÄ sin egen vÀg och vÀlja entreprenörskap?Den hÀr kandidatuppsatsen behandlar unga entreprenörer och deras syn pÄ ledarskapsrollen.
Psykosocial arbetsmiljö och kvalitet : En kvantitativ studie bland socialsekreterare i VÀrmlands lÀn
Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten pÄ arbetet de utför dÀr hypotesen var att ett sÄdant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i VÀrmlands lÀn genom en webbenkÀt. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade pÄ enkÀten vilket gav en svarsfrekvens pÄ 60,2 %. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt SocialtjÀnstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsomrÄden.
 Familjebaserad Korttidsterapi : Beskrivning av en behandlingsmodell och terapeuternas reflektioner
Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad korttidsterapi sÄsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/HÀrnösand, dÀr författarna sjÀlva Àr verksamma. Modellen innehÄller en sÀrskild struktur med urvalsprocess utifrÄn sÀrskilda kriterier och 1-2 samtal som Àr tvÄ timmar inkl paus. Ett salutogent synsÀtt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, dÀr det ocksÄ ingÄr reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förÀndringsprocess som familjerna sjÀlva kan arbeta vidare med. Studien syftar till att fÄ en fördjupad beskrivning av modellen samt nÀrmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/HÀrnösand tÀnker att de pÄverkas av att arbeta med denna modell och vad de tÀnker att de sjÀlva bidrar med som Àr verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju.
Flyktingpolitikens beslutsmodeller i asylprocessen: en litteraturstudie om förÀndring av handlÀggningstiden vid införande av ny beslutsmodell vid ansökan om asyl
Svensk flyktingpolitik Àr ett komplext politikeromrÄde. Det handlar inte enbart om Sverige utan mÄste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, dÀr FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmÀnna deklaration om mÀnskliga rÀttigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik Àr rÀtten att söka asyl.
Tredimensionell Informationsvisualisering
Detta Àr en undersökning om navigation i tredimensionella miljöer, ellermer specifikt, om att navigera i en miljö som presenterar en molekylmodellav ett nÀtverk. Arbetet har tÀckt bÄde konstruktion av modellen ochen undersökning av mÀnskliga spatiala förmÄgor, metaforer och mentalamodeller.Undersökningen Àr kvalitativ och bestÄr av tvÄ delar, observation och entÀnka-högt metod. Resultat frÄn undersökningen gav intressanta resultatangÄende bÄde grÀnssnittet och kopplingen mellan försökspersonernasmentala modeller och den presenterade metaforen..
En matematisk modell av slÀggkastets rotationsfas
Med vÄr uppsats visar vi hur det med hjÀlp av Lagranges metod gÄr att tafram en matematisk modell av rotationsfasen i ett slÀggkast. SlÀggkastarenoch slÀggan utgörs i uppsatsen av en sammansatt stelkroppsmodell. Vi tarfram kastarens rörelseekvationer vilka vi fÄr genom Lagranges ekvation. Iuppsatsen har vi hÀrlett Lagranges ekvation genom Newtons andra lag ochHamiltons princip. Resultatet av modellen presenteras i form av en plot iMatlab av slÀgghuvudets position under olika tider under rörelsen..
Makroekonomiska följder av HIV/AIDS - teoretisk diskussion och simulering av Botswanas ekonomiska tillvÀxt 2002-2050
Sedan 1996 Àr HIV/AIDS den frÀmsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte Àr ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande Ärtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten pÄ 1990-talet en av vÀrldens snabbaste. FrÄn att ha varit ett av de tio fattigaste lÀnderna i vÀrlden utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka nÄgra av de makroekonomiska konsekvenserna Àr för ett land dÀr en av fyra bÀr pÄ den livshotande sjukdomen.
IT-styrning med ABC-metoden
Utvecklat en modell för att med hjÀlp av ABC-metoden fördela kostnader för en IT-avdelning och pröva modellens tillÀmpbarhet pÄ ett fallföretag. DÄ fallföretaget har en betydande IT-avdelning dÀr problem med kostnadsfördelning pÄtrÀffas, var de lÀmpat för att testa modellen pÄ. Uppsatsen resulterar i tvÄ slutsatser. Fallföretaget bör tidsredovisa för att lÀttare kunna kostnadsfördela. Dessutom presenteras en modell som kan tillÀmpas i företag som Äterfinns i liknande situationer..
Uppföljning av informationssystemen i en socialförvaltning : Utveckling av ett uppföljningsinstrument
I denna studie har vi utvecklat, testat och utvÀrderat ett uppföljnings-instrument som följer upp personalens anvÀndning av och uppfattning om informationssystemen i en socialförvaltning. Uppföljningsinstrumentet Àr utformat utifrÄn en redan etablerad modell (Information Systems Success Model). InhÀmtningsdelen har vi utformat i form av en enkÀt. Analys och redovisningsdelen har vi utformat utifrÄn modellen. Uppföljningsinstrumentet kan anvÀndas som en del i en socialförvaltnings kontinuerliga förbÀttringsarbete och krÀver inga förkunskaper i informatik eller informationslogistik för att anvÀndas..
Beslutsstödsmodell vid anskaffning av IT-stöd inom FMV
Dagens ökade krav pÄ effektivisering och kostnadsmedvetenhet skapar behov av att enklare och mer affÀrsmÀssigt kunna anskaffa IT-stöd. Fler och fler företag pÄ marknaden erbjuder sina kunder att köpa IT-stöd paketerat som tjÀnster levererade via Internet. FMV:s inriktning och strategi Àr att i allt större utstrÀckning köpa IT-stöd som tjÀnster dÄ mÄlet Àr att minska IT-kostnaderna. Problemet inom FMV Àr att arbetssÀttet och styrmodellerna inte anpassats till anskaffning av tjÀnster vilket resulterar i svÄrigheter att styra och följa upp avtal samt problem att dimensionera och planera IT-projekten. Arbetet inleddes med en förstudie för att kartlÀgga hur IT-enheten arbetar.
Obligationsmarknaden och Baselfördragen
Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okÀnslighet för lÄntagares riskattribut. Empiriska undersökningar sÄ som Arak, Corcoran 1996 visar hur lÄga risker hos kreditvÀrdiga aktörer passerar ouppmÀrksammade av banker. Hos obligationsmarknaden premieras dock de lÄga riskerna vilket speglas i lÀgre kreditkostnader för de kreditvÀrdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmÄga att kvantifiera samt prisjustera för kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissÀttningsmodeller.
Balans mellan arbete och familjeliv : Ett vinnande koncept för alla
Under de senaste Ärtionden har en stor förÀndring skett hos familjers olika sÀtt att förhÄlla sig till arbetslivet. Den traditionella arbetsdagen pÄ 8-timmar Àr inte lÀngre normen, och den framvÀxande informations- och kommunikations teknologin gör att en anstÀlld kan fÄ tillgÄng till allt arbete 24/7. En följd av dessa förÀndringar Àr att efterfrÄgan pÄ familjerelaterande- och hushÄllsnÀratjÀnster har ökat bÄde för mÀn och kvinnor. Rapporten har visat forskning och studier som pÄvisar att de negativa effekterna som obalans mellan arbete och familjeliv medför, har bÄde negativa konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare. DÀrför Àr det viktigt att arbetsgivare gör det möjligt att anstÀlldas balans mellan arbete och familjeliv fungerar.
Skatteincitamenten för pensionssparande : Utmaningar i en global ekonomi
SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.
LÄngt eller kort kontrakt? - En studie i applicering av reala optioner i ett sjöfartssammanhang
Ett centralt beslut inom sjöfarten Àr valet mellan spotkontrakt, korta kontrakt, och tidsbefraktningskontrakt, lÄnga kontrakt. I dagslÀget fattas beslut, av redaren eller en analytiker, som ofta baseras pÄ kÀnsla och intuition. Problematiken innebÀr att en valmöjlighet att avvakta att binda upp fartyget pÄ en lÄng tidsperiod, och dÀrmed missa en eventuell marknadsuppgÄng i fraktpriser, bör ha ett vÀrde. Denna uppsats utgÄr frÄn grundlÀggande optionsteori för att konstruera en modell med hjÀlp av reala optioner, som ska kunna fungera som ett komplement vid beslutssituationen. Realoptionsmodellen testas pÄ simulerad data för att undersöka om dess egenskaper överensstÀmmer med de teoretiskt önskvÀrda.