Under vintern och våren 2013 rullades en livsmedelsskandal upp som innebar en stor förvirring och osäkerhet kring ursprunget och härkomsten av livsmedel. Omfattningen av fusket och vilka åtgärder som blir aktuella under längre sikt för att komma till rätta med problemet är i dagsläget under utredning. Jag har valt att inrikta mitt examensarbete på att utreda hur ursprungsmärkning tillbaka till gårdsnivå påverkar de berörda slaktkycklingproducenterna. Metodvalet blev att genomföra en kvantitativ enkätstudie. Kommentarerna tolkades med kvalitativ metodik (Patel & Davidson, 2012). Av 43 relevanta gårdar i undersökningen besvarade 30 enkäten innan deadline.Ursprungsmärkning definieras som en märkning för att härleda livsmedel till en specifik plats, stad eller land.

Med hjälp av moderna ekonometriska analysmetoder har sju oberoende variabler sammanställts för att förklara en beroende, här tidpunkt för enskifte eller laga skifte. De sju variablerna som undersöks anses av tidigare forskning ha betydelse för när en by skiftas men för första gången görs en studie där åkerjordens bördighet ges särskild uppmärksamhet. Övriga variabler och faktorer som undersöks är uppodlingsgrad i socknen, förekomst av prästgård i byn eller säteri i socknen, ägandeförhållanden samt avstånd till närmaste stad. Studien baseras på ett rikt källmaterial rörande nämnda faktorer för sammanlagt 134 skånska byar. Resultatet visar bland annat på att bördigheten har stor betydelse och att goda jordar skiftas tidigare än sämre.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskärnan kräver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och därför ställs höga krav på planeringen. En ny stadsdel måste möta sin omgivning och ses utifrån staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhålla sig till omgivande områden, landskapet samt stadskärnan och ta till vara på deras kvalitéer. Det nya området måste också tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter och uppfattningar samt förskolechefers upplevelser kring anmälningsplikten i förskolan. Studien utgår från sociologisk teoribildning där framför allt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv inspirerat studien. Genom kvalitativ och kvantitativ metod har vi genomfört intervjuer med 10 förskolechefer och enkäter med 110 förskollärare vid 22 förskolor i en stad i Västerbotten. Resultatet visade attdet var många förskollärare som upplevt oro för ett barn utan att göra en anmälan där vanligaste orsaken tycktes vara att de saknade bevis. Vidare visar studien att antalet verksamma år som förskollärare har betydelse för om man gör en anmälan eller inte.

Föreliggande arbete utfördes i Helsingborg. Forskningsansatsen var en kartläggning av vården hos målgruppen personer med diagnosen allvarlig psykisk störning dömda till rättspsykiatrisk vård. Syftet med studien var att undersöka och beskriva patienternas och personalens syn på vårdkvaliteten vid en rättspsykiatrisk öppenvårdsmottagning genom att utgå från patienternas uppfattning. Sammanlagt 26 semistrukturerade intervjuer genomfördes med båda grupperna samt fem intervjuer med personal inom socialförvaltningen. Resultaten visar på god samstämmighet och höga skattningar av rättspsykiatrisk personal och patienter där personalen genomsnittligen skattat något högre än patienterna.

Syfte: Att undersöka vilka framgångsfaktorer som företagsledningar i konsultföretag använder för att få sin personal motiverade. Metod: Jag har valt en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Min intervjuform är semistrukturerad med öppna frågor. Resultat och slutsats: Ledningen i företagen som ingick i studien har använt sig av en ekonomisk motivationsfaktor i kombination med flera icke ekonomiska motivationsfaktorer för att motivera personalen. Denna kombination av motivationsfaktorer kan ses som framgångsfaktorer i företagen. Förslag till fortsatt forskning: Samma typ av studie men istället en undersökning av en annan bransch, en annan storlek på företagen, eller ett annat geografiskt område t.ex. i en större stad. Ett annat förslag är att intervjua personalen istället för den personanalansvarige.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Syftet med denna uppsats är att bidra med empirisk kunskap till den pedagogiska forskningen om vad som påverkar elevers val av idrott. En genomgång av tidigare forskning på området påvisar att faktorerna geografiska förutsättningar, könstillhörighet, idrottslärarens påverkan, föräldrars idrottsutövande och kompisars idrottsutövande är relevanta förklaringar till elevers val av idrott (Se t.ex. Redelius, 2002; Larsson, 2005; Nilsson, 1993; Augustsson, 2007; Svedberg, 2003). Undersökningen vilar på en kvantitativ metod och har sammanställts genom en enkätundersökning. Undersökningen har genomförts på en årskurs 6 till 9-skola med sammanlagt 171 elever i en stad med 18 000 invånare.

The city contains a great multitude of people of different ages and different lifestyles and the urban environment should be planned and designed for everyone to take part in the social life of the city. The main reason among people for heading towards the city centre is to make purchases or to run errands, but also the social aspects are very important. A socially active city is worth striving for as an empty city can lead to unsecurity, fear and hostility between people. This paper discusses mainly the possibilities to encourage people to do physical activities on public places in the city. In Sweden the lifestyle of people in general has changed to the worse in aspects of health over the last decades which has led to the fact that many people in Sweden today suffer from obesity.

Vi har undersökt två olika skolmiljöer, undervisningen ute på skolgården och i klassrummet. Syftet var att jämföra skolgårdsmiljön med klassrumsmiljön och dess påverkan på undervisningen. Vi har även undersökt olika undervisningssätt för att få veta hur man kan göra lärandet lustfylld både i klassrummet samt ute på skolgården. I den här undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Klassen delades i halvklass där ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute på skolgården för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.

Outdoor advertising is not very often discussed within city planning even though the commercial messages occupy much of public space. The advertising signs affects not only the physical environment but also social life. In this report I would like to acknowledge and question the presence of advertising in our everyday environment. Outdoor advertising is not a new phenomena, technical progress however, results constantly in new expansions in the environment. Today advertising occurs in all sorts of shapes in the cities, both as free standing signs and as signs attached to facades, incorporated in city furniture such as bus shelters and on vehicles moving along the city streets. Grouping advertising into two categories; local and national, reveals that the different categories have different impact on public space.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel.En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination.Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan..

Denna uppsats är resultatet av en undersökning av två kulturevenemang, Kulturnatten i Norrköping och City Art Link i Linköping. År 2009 arrangerades dessa kulturevenemang med en veckas mellanrum och visar vad respektive stad har att erbjuda inom kulur. Vi ville undersöka hur dessa evenemang skiljer sig åt och hur de används som marknadsföringsverktyg för de aktörer som deltar i evenemangen och även för städerna.Syftet med denna undersökning är att undersöka och analysera på vilket sätt två kulturevenemang i två städer kan skilja sig åt. De evenemang vi kommer att undersöka är Kulturnatten i Norrköping och City Art Link i Linköping. Vi kommer genom intervjuer att undersöka hur evenemangen fungerar och används.