Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjälp av frågeställningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar på våra frågor. För att få en ny infallsvinkel har vi använt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på problemformuleringen, något som tydliggjordes i vårt resultat, genom att påvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprätthålls i deras hemmiljö..

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar på hur Malmös vattenfront ser ut och hur den används.

Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK).

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

This report is part of an Bachelor of Science work in forestry, conducted for the community of Borås, Sweden. In order to create a forest management plan for the area of Hestra, a survey was conducted. People living in the area were given the opportunity to reply to the survey. The questions in the survey are both personal and forestry-related. The aim is to reach out to the different categories of people when it comes to age, living and the different aspects of visiting the woods.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

Om en stad har ett fördelaktigt geografiskt läge för utövning av en sport, är det inga tvivel om att det finns människor där för att utöva den. Problemet är snarare hur många som kommer dit. Med dessa människor kommer möjligheter för näringsidkare att tjäna pengar på människornas behov som uppstår kring utövningen. Detta kan antingen vara genom produkter riktade till subkulturen som oftast uppstår kring sporten, eller behovet av utrustning som uppkommer kring utövning av sporten.När vi valde Varberg som fallstudie var vi bägge medvetna om att det fanns en kultur som uppstått kring utövning av vattensporten surfing. Det vi ville ta reda på var då om man kunde utnyttja stadens geografiska förutsättningar mer än redan gjort, det vill säga de två aktörer som redan är etablerade i Varberg.

I den aktuella diskussionen om kultur som tillväxtfaktor och Stockholms stads arbete med att bli en internationellt framstående kulturstad har Berlin upprepade gånger använts som ett framgångsrikt exempel. Därför är det intressant att undersöka och jämföra hur de två städernas kulturpolitik har sett ut under de senaste decennierna. Vilka idéer är det som har varit tongivande inom kulturpolitiken och på vilket sätt har dessa påverkat hur kulturpolitiken i respektive stad ser ut som den gör idag?.

Syftet med studien var att undersöka inställningar till framtida tandvårdsbesök hos 19-åringar samt se om det fanns några skillnader mellan tankar om fortsatta tandvårdsbesök, kunskaper om karies, DMFT/DSa, etnicitet och kön. Studien ägde rum på nio Folktandvårdskliniker i Malmö stad där ett frågeformulär lämnades till en grupp 19-åringar. Komplettering av vissa kliniska variabler ur ordinarie journalanteckningar gjordes också. Totalt deltog 81 personer i studien. Resultaten visade att många av ungdomarna tycker det är viktigt att uppsöka tandvården regelbundet.

Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger. I denna studie undersöks hur maktförhållanden kopplade till handel kan påverka utveck- lingen av handelsplatser i en kommun.

Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt som de nationella genusmålen i den verksamma läroplanen Lpo94 har implementerats i två enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare på Barn- och Ungdomsavdelningen och två biträdande rektorer i två valda skolorna.Våra teori har bestått av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg såsom reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi använt oss av är diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmålen som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden på kommunal såväl som lokal nivå. Även i det fall där man inte har något medvetet genusarbete så har man tillgång till en genusmässig begreppsapparat.

Varje år arrangeras ett flertal evenemang runt om i världen och städer slåss om att få stora arrangemang och festivaler till just sin stad. En av alla dessa festivaler är Putte i Parken som är en årlig musikfestival som från början arrangerades i Karlskoga. Allt eftersom festivalen växte blev dock staden för liten, vilket resulterade i att man år 2012 flyttade Putte i Parken till Karlstad. Denna uppsats koncentrerar sig på att försöka finna de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstått på grund av denna flytt och hur de olika kommunerna påverkats av festivalen. Med hjälp av en kostnadsnyttoanalys har de olika effekter som uppkommit på grund av flytten hittats och dessa har sedan till stor del omvandlats till en monetär enhet (SEK).

Studien handlar om mångfald med fokus på två olika aspekter; mångfaldsbegreppet ochmångfaldsarbete i praktiken. Med utgångspunkt i en stadsdelsförvaltning inom Göteborgs Stadhar vi undersökt hur begreppet mångfald tolkas av personer på olika organisatoriska nivåer, föratt utröna huruvida det verkar råda samsyn kring begreppet. Vi har även undersökt hur personernapraktiskt arbetar med mångfaldsfrågor, samt analyserat hur individers tolkningar ochuppfattningar om begreppet relaterar till mångfaldsarbete i praktiken.Begreppet mångfald är svårfångat och mångtydigt och det saknas en fast definition. Denna studieredogör främst för tidigare forskning rörande mångfald som organisationsidé samt kritiska studierpå området. För att skapa förståelse för vår empiri har vi använt oss av översättningsteori somillustrerar hur mångfaldsbegreppet tolkas och sprids inom organisationen.

Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg. Hastigheten som tågen håller är hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som passagerare inte uppehåller sig i Tranås särskilt länge.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad och förbättrad kunskap om arbetet och samarbetet mellan socialtjänst och polis i en svensk mellanstor stad, vad gäller återanpassning av unga lagöverträdare till samhället. Undersökningen har antagit en kvalitativ komparativ/jämförande forskningsdesign där intervjuer genomfördes dels med polisens ungdomsgrupp dels med enheten MST på socialtjänsten. Resultatet påvisar ett behov av en ökad förståelse för varandras arbete, en önskan om ett närmare samarbete och bättre kunskaper om vad som sker bortom de egna arbetsuppgifterna. Trots detta framkommer det i resultatet av undersökningen att man respekterar och värderar varandras arbeten och att man kompletterar varandra väl. .