Höganäs kommun ligger i nordvästra Skåne. Centralorten har vuxit fram ur två byar, ett fiskeläge och en bruksort. Under 1900-talet har staden växt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva läge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invånare. Höganäs kommun har som mål att gå från att vara 8 500 till att bli 10 000 invånare i centralorten.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden.

This study aims to unravel if it should be accepted to use natural resources in the Sami reindeer grazing area for the green transition. Mines, wind parks, and other infrastructure in the reindeer grazing area create problems for the reindeers which makes it difficult for the Sami to proceed with this traditional practice. While the Sami people have right to practice these customs the minerals and land which in it lies could be crucial to successfully go through the green transition in Sweden and the European Union as well. To answer the question: Should it be acceptable to use natural resources in the Sami reindeer grazing area to accomplish the green transition? a reflective equilibrium will be applied to the principles of egalitarianism and collective rights.

Bilismen har länge varit en stor del av samhällsplaneringen, vilket betytt att vi människor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat våra städer på ett optimalt sätt. Konsekvenser som trängsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa välkända problem fortsätter vi att planera för bilismen där det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sådan reglering är parkeringsnormen som bestämmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun använder sig av värdeladdade ord som visar ett ställningstagande för vissa parkeringsåtgärder. Därmed är det tydligt att de båda kommunerna använder beteendepåverkande åtgärder för att exempelvis minska bilanvändandet. .

Världen och samhället är föränderligt och befinner sig under en ständig utveckling. Organisationer förändras och anpassar sig till den miljö som den är verksam i. Syftet med denna studie handlar om hur cheferna i Borås Stads stadsdelsförvaltningar upplevt implementeringen av en organisationsförändring. Mer specifikt handlar själva organisationsförändringen om en stadsdelsreform där man beslutat att omvandla 10 kommundelsförvaltningar till tre stadsdelsförvaltningar.Metoden som använts är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats i samband med en kvalitativ intervjuundersökning vilken genomförts med fyra chefer på Borås Stad nuvarande tre stadsdelsförvaltningar, vilka samtliga varit med om implementeringen av organisationsförändringen. Ett hermeneutiskt perspektiv har varit utgångspunkten för att tolka intervjuerna.Studiens resultat visar trots allt en positiv uppfattning om organisationsförändringen som helhet, men cheferna har även en del negativa erfarenheter av själva implementeringen av organisationsförändringen.

Syftet med denna uppsats är att utröna om idrottslärarna i ämnet Idrott och hälsa i Gävle stad, på gymnasial nivå, blir pressade till att sätta ett högre betyg än det eleven har kunskaper för och om de ger efter för denna press och sätter ett högre betyg. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvantitativ enkät med inslag av en kvalitativ fråga. Resultatet visade att 16 av 17 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att sätta ett ?snällt? betyg. Fyra av dessa gav efter för pressen och satte ett ?snällt? betyg.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Bakgrund Utifrån de politiska målen; att öka inflytande och delaktighet, beslutades i Göteborgs Stad att skapa den ?nya äldreomsorgen? genom att införa ett Salutogent perspektiv.Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur genomförandet av projektet Salutogent perspektiv (som avser till att införa ett salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad) uppfattas av medarbetarna.Frågeställningar- Vad har medarbetarna för erfarenhet av projektet Salutogent perspektiv?- Hur uppfattar medarbetarna att de har fått introduktion till det salutogena förhållningssättet? - Hur upplever medarbetarna att det salutogena förhållningssättet tar sig i uttryck i det dagliga arbetet och hur skiljer det sig ifrån det gamla?Metod Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer av medarbetare inom hemtjänst och äldreboende. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier om hälsa, förändringsarbete och empowerment.Resultat Medarbetarna känner till projektet men det finns en osäkerhet om dess innehåll. Introduktion till det salutogena förhållningssättet har majoriteten fått från sin enhetschef på varierande sätt. För medarbetarna handlar det salutogena förhållningssättet om att lägga tillbaka makten till omsorgstagaren.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården.

Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar.

Sedan 80-talet har inställningen till funktionsplanering av städer svängt från funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen är att funktionsblandning främjar stadsmiljöer för fotgängare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpåfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men även om stadsrum och stadsformer på pappret i många fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning så blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfältet inse att istället för att planera funktionsblandning måste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering måste verktyg och analysmetoder användas och utvecklas för att mäta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

Uppsatsen har till syfte att kartlägga problematiken med inflytandegrad och olika förutsättningar för politiskt deltagande för Malmö stads invånare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det är två demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invånarnas politiska delaktighet och stärka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgångspunkt som ligger till grund för att förstå de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer används för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket.

A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality.

The aim of this thesis is to examine the flow of information in an administration of the municipality Borås Stad. To achieve the aim the following questions were asked: How accessible is information? How is information used in the organisation? How is information communicated? Totally sixteen qualitative interviews was accomplished with employees at the administration. The results of the interviews show that there is a difference in how much and what sort of information the respondents use. They all seem to prefer information to be communicated face to face if possible or over the phone.