I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten omungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensksocialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sinsituation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerarsin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vigrundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessateorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ettungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp avdiskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hurMaktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö somungdomshem.

Syftet med studien är att genom simulerade observationer och intervjuer med finska romer, skapa en förståelse för hur samhället bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten är att se om omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mångkulturella områden. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgångspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stämplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mångkulturella områden.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att visa att ordet geni är mer än bara ett ord utan också ett uttryck som bär med sig ett system av Maktstrukturer som är djupt rotat inom konstens historia. Jag vill också visa hur begreppet ?det konstnärliga geniet ? verkar i bildämnet i det obligatoriska skolväsendet idag, ur ett pedagogiskt perspektiv.Jag börjar med att undersöka begreppet geni utifrån kategorierna; kön, sexualitet, klass, etnicitet, medium, teknik och kontext. I min undersökning jämför jag begreppet med grundskolans kursplan i bild och lokala kursplaner i bild. Sedan går jag in på resultatet av en workshop på Konstfack där jag bad sju bildlärarstudenter att tolka olika citat från kursplanen.

The overarching aim of this paper is to study the professional encounter in its complexity. The requirements for receiving welfare is set by the professional and it's the professionals decision if they are met in the proper manner. This makes the assessment of the clients conditions and the correctness of the assessment hence important. There are several levels which is necessary for the social worker to take into consideration.We have therefore made a socio-analysis by using a theoretical model of Johansson (2006) where he uses the Social Psychology of the encounter to create a model with four levels, which is always present in the professional encounter: structural, positional, relational, and experience level.  Our base was that the one responsible for handling these levels was the professional which led us to search for literature concerning the professional approach.Our study is formed as a qualitative case-study. Our empirical data consist of qualitative interviews with four social workers handling social allowance.The results shows that the complexity of the professional encounter requires a professional approach.

This paper examines the interpersonal and intercorporate networks of interlocking boardmembers among Sweden's 50 largest publicly traded companies in 1985 and 2005. We find that both the interpersonal and intercorporate networks of 1985 are considerably more coherent and densely connected than those of 2005. The observed changes in social network structure are compared to changes in company ownership in Swedish publicly traded companies during the same period, and it is found that the observed changes in network density and cohesion can be related to a notable increase in the number of foreign board members. These results imply that the social organization of the Swedish system of corporate governance has changed notably during the period. Social network theory suggests that these changes can explain the greater demand for external regulation, decreased homogeneity of board members and increase in board member compensation observed under the period.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Skönlitterära texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och därmed könsroller, som är möjliga i samhället (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och Maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spänningslitteratur.Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mäns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. Därtill analyseras i vilken utsträckning män och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten.Materialet består av spänningssekvenser ur tre romaner av Camilla Läckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler.Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstår som mer dynamiska än män, men att mäns processer i större utsträckning riktar sig mot yttre deltagare och påverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremål för andras processer och påverkas i lika stor mån som de själva kan påverka. Män dominerar även talarutrymmet.Slutsatsen blir att även om kvinnor framstår som mer dynamiska än män, framstår män som mer handlingskraftiga och förmögna till påverkan än kvinnor..

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild.Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de Maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till världsmästerskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, närmare bestämt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingår den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för människors uppfattningar om världen.Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet på tre olika sätt. För det första skapas en distinktion mellan ?vi? och ?dom?.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga Maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s.

Uppsatsen behandlar ämnet om hur diskursen om övervikt skapas och vidmakthålls med specifikt fokus på hur detta görs i tv-programmet "Du är vad du äter". Bakgrunden till uppsatsen hämtas från den rådande samhällsdebatten om fetma och övervikt och syftar till att dels se hur man genom att representera en viss grupp människor kan synliggöra och vidmakthålla en diskurs och dels att ifrågasätta en social norm i vårt samhälle. Den teoretiska ansatsen hämtas inom kultur och diskursanalysen men även från sociologiska teorier om kroppen och kroppens symbolik. Teorier om tv som analysobjekt tillämpas också. Analysen belyser och diskuterar överviktens diskurs samt hur kroppsideal skapas.