Uppsatsen behandlar det genomgående motivet av Maktkamper i August Strindbergs dramatik. Konflikten är en essentiell ingrediens i praktiskt taget all berättande men Strindberg går ofta längre i sina dramer. Huvudpersonen kämpar mot religionen, andra människor eller sig själv och kampen är en strävan efter makt över motståndaren eller vad den andre parten representerar.Uppsatsen analyser ett antal dramer från Strindbergs ungdomsår, den naturalistiska perioden samt den expressionistiska perioden. Strindbergs store rival under den större delen av hans liv var den norske författaren Henrik Ibsen och uppsatsen visar Strindbergs Maktkamp mot denne.Strindbergs liv speglas ofta i hans litteratur och uppsatsen ger exempel på Maktkamper som är hämtade ur verkligheten men omgjorda för att passa diktens verklighet..

Förvaltningschefernas arbetssituation har blivit mer utsatt de senaste åren i och med de förändringar och reformer som förekommit inom offentlig sektor med besparingar och effektiviseringar. Det krävs idag att en förvaltningschef är en stark och tydlig ledare som kan genomföra neddragningar och omstruktureringar. Reformerna har samtidigt inneburit att den gamla hierarkiska strukturen börjat luckras upp och organisationen plattas ut med decentraliserat ansvar. Samtidigt påverkas deras arbetssituation av att de arbetar inom en demokrati där det pågår en Maktkamp inom politiken och gentemot förvaltningschefen. Det fanns en otydlig arbetsfördelning mellan förvaltningschef och politikerna vilket vi ansåg bidrar till denna Maktkamp.

Berg, Annette & Lovereus, Madelene (2010): " Man är ju olika med vissa personer. En kvalitativ studie kring barns upplevelse av och syn på popularitet och status. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Den här uppsatsen synliggör snabbmatsbranschen och grundar sig på intervjuer med individer som arbetar på en snabbmatsrestaurang. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur de anställda upplever sin arbetsmiljö. Faktorer som beaktas är att de anställda individerna är i 20 års åldern. Studiens tillvägagångssätt har till stor del varit genom kvalitativ metod. Bakgrunden till studien beskriver snabbmatsbranschen, teorierna handlar om hur anställda agerar i en organisation.

Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits..

Berg, Annette & Lovereus, Madelene (2010): " Man är ju olika med vissa personer. En kvalitativ studie kring barns upplevelse av och syn på popularitet och status. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Syftet med denna uppsatts var att ta reda på vilka konflikthanteringsstilar som man använder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivåerna i gruppen. De olika nivåerna som undersökts är: medlemsnivå där fem aktiva medlemmar ingår, och ledarnivå där fem ledare och två före detta ledare ingår. I empiridelen söks svar till frågeställningarna med hjälp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker på olika nivåer. Konflikter uppstår ofta på grund av brist på komunikation. Andra orsaker är Maktkamp, missförstånd och olika förväntningar.

Denna studie behandlar de statliga intressen som bidrar till att Nato fortsätter att vara en attraktiv institution för stater, då hotet den bildades för att möta har försvunnit. Jag har utgått ifrån min hypotes att det finns varierande intressen hos staterna beroende på deras kapacitet och maktposition i systemet, som gör det lönsamt för staterna att fortsätta verka inom institutionen. I studien används realismen för att finna och identifiera dessa intressen hos USA, Frankrike och Polen som alla är medlemmar av Nato, men även den liberala institutionalismen avvänds som ett komplement till realismen. Mina resultat bekräftade min hypotes om staternas egenintressen i organisationen, och visade att Nato främst är en arena för staterna att utöva och utöka sin makt och sitt inflytande över andra stater. I USA:s fall handlar det om att fördröja och kanske förhindra att ett europeiskt försvarssamarbete tar form och utvecklar kapacitet att utmana deras unipolära ställning.

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år.

Från 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionäraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra präglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre från 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvänlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara på frågan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspänningarna har sett ut och förändrats under denna period.Vi har utgått från Juan Linz kriterier om vad som karaktäriserar enauktoritär regim, men på grund av det iranska systemets inneboendespänningar som lagstadgats i konstitutionen och på grund av den Maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaförespråkare och semidiktatoriska, så har vi varit tvungna att vidga vårtresonemang..

AbstractEn förklaring till Irakkriget tror vi inte kan finnas i vare sig retoriken eller i påståendet om att det var ett folkrättsligt legalt internationellt sanktionerat krig. Detta är en teoriprövande studie där de två teoretiska perspektiven i statsvetenskaplig internationell politik; Marxism och Realism undersöks, vi vill se om de bättre kan förklara varför USA invaderade Irak. Huvudproblemet i uppsatsen är att identifiera orsakerna till varför Irakkriget blev ett faktum. Vi går i b-uppsatsen igenom olika perspektiv inom respektive skola och redogör i kortfattade drag för dess synsätt. Vi har samlat in material både om Irakkriget i sig och om de teorier vi vill pröva.

Rwanda och Darfur karaktäriseras som två av de mest fruktansvärda etniska krig i modern tid. Etnicitetens roll uppfattas spela en mycket viktig roll samt vara den grundläggande orsaksförklaringen till konflikterna. Detta anser vi dock vara en förenklande och missvisande bild som bör ifrågasättas. Enligt det socialkonstruktivistiska synsättet skapas etnicitet i relation till någon annan samt är i ständig förändring och utveckling. Såväl Rwanda som Darfur är starkt präglade av tidigare kolonialmakters välde, vilket bidragit till en polariserande effekt av de olika etniska tillhörigheterna.

BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsaoss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan.METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval.

I den försvarsdebatt som förts under 2013 och 2014 har det förekommit tydliga skillnader mellan den politiska och den militära nivån avseende syn på hur Försvarsmakten och de svenska luftstridskrafterna ska utvecklas.Varför finns det då denna skillnad? Eftersom det är en nu pågående process är det svårt att finna svaren då slutresultatet saknas. Istället söker denna uppsats förklaringen genom att jämföra skillnader och likheter i synsätt på luftstridskrafternas utveckling mellan den mili-tära och den politiska ledningen mellan 1948 och 1958, vilket omfattar en hel försvarsbe-slutsperiod. Analysen genomförs genom ett verktyg baserat på John Wardens 5-rings modell, applicerat på de svenska luftstridskrafterna, i syfte att identifiera mätbara variabler som se-dan jämförs utifrån den militära respektive den politiska synen.Undersökningen påvisar såväl skillnader som likheter i synsättet där skillnaderna i huvud-sak omfattar de stödjande delarna som till exempel infrastruktur som inte direkt ger militär effekt i duellsituationen vid ett militärt angrepp.Förklaringen till skillnader och likheter finns sannolikt i den Maktkamp som enligt teorin na-turligt uppstår i en byråkratisk organisation som samtidigt ska vägas av mot den inre och den yttre strategin i det här fallet svensk säkerhetspolitik..