Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kärlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan säga om samhället idag. Vår läsart har varit diskursanalys och utgångspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förväntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade språkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kärlek. Med hjälp av tidigare forskning, vår läsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framträdande även i dagens samhälle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhället, samtidigt som det är möjligt att nya diskurser och därmed nya normer utvecklas.

Ekonomistyrning har under lång tid intresserat människor och att styrning innebär att några ska bestämma över andra är ingen hemlighet, det var åtminstone ingen hemlighet. Tiderna förändras och att bestämma över andra, att ha makt ligger inte i tiden.En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de människor som tidigare varit så viktiga i företagen. Den här utvecklingen gjorde människorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lätt som t.ex. maskiner. Detta synsätt är i dagens samhälle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsättet överlevde heller inte.

?Lögnen så Lekande Lätt. En analys av maktrelationeri Monika Fagerholms Den amerikanska flickan?.Johanna Aggestam, kandidatuppsats i litteraturvetenskap,framlagd för Ulf Olsson, HT 2008. Stockholms universitet,Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.Den här undersökningen har som huvudsyfte att definiera och finna orsaker till de maktrelationer som är centrala i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan utifrån tre olika frågeställningar om makt, lek, och lögn.

Svensk jämställdhetspolitik är traditionellt sett utformad i könsneutrala termer. Detta innebär att målet med politiken är att arbeta för lika rättigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrån egna förutsättningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala utgångspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen är norm i samhället, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna menar också att det finns en konfliktaspekt när det gäller frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. I jämställdhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har frågan om könskvotering diskuterats både i media och i riksdagen.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll på olika grundskolor inom en kommun och förutsättningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll.Undersökningen är kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lärare och rektorer för att nå syftet. Som teoretisk utgångspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummetI studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte används fullt ut, på två av skolorna, enligt specialpedagogerna själva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förändra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. Lärarna anser dock att kompetensen används och de är nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas.Det framträder tre olika specialpedagogiska verksamheter där specialpedagogens arbete styrs och genomförs på olika sätt.

Kvinnor behöver ett eget rum för att kunna utvecklas till individer eftersom det är först då de kan bli jämställda med mannen. Kvinnors särorganisering har alltid väckt olika starkt motstånd från samhället beroende på vilka frågor och ämnen kvinnor väljer att grunda sin organisering på. Uppsatsen syftar till att beskriva en legitim form av kvinnlig särorganisering som ges i form av en kvinnokurs på en folkhögskola.Kvinnokursen ger möjlighet för kvinnor att träffa andra kvinnor och utvecklas tillsammans, men inom ramarna för statlig reglering.På vilket sätt denna kvinnliga frigörelse sker samt vad har den för betydelse för kvinnorna som går på kursen sätts i relation till hur staten motiverar och reglerar detta kvinnliga utrymme. Den analys som ligger till grund för besvarandet av frågeställningarna sätts i relation till teorier som behandlar faktorer som individ, makt och demokrati.Analysen visar på hur statens osynliggörande av kön och den icke förekommande diskussionen om maktrelationer blir till en förutsättning för detta kvinnorum och för kvinnors empowerment..

Uppsatsen syfte är att undersöka hur normalitet skapas på låst institution, detta genom att undersöka hur kategorier som kön och sexualitet skapas genom talet. Våra frågeställningar är:Hur skapar behandlingspersonalen, genom sitt tal, ungdomars kön på låst institution, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas problematik, hur skapas kön i behandlingspersonalens beskrivningar av ungdomarnas sexualitet? Vi använder oss av diskursanalys som metod med en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Vi använder oss av och problematiserar begreppen kön, sexualitet, makt och diskurs. Vårt material utgörs av intervjuer med behandlingspersonal på två låsta institutioner, en för flickor och en för pojkar.

Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse.

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor: -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare?-          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg? Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning. Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever.

Studiens primära syfte är att utveckla ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en ytterligare teoretisk förståelse för staters agerande i FN:s säkerhetsråd. Ramverket vilar på en rationalistisk grund och bygger på tre förklaringsmodeller; en första med fokus på internationell makt och säkerhet, en andra inomstatlig förklaring och en tredje institutionalistisk förklaring. Ramverket appliceras sedan på en fallstudie där Kinas och USA:s agerande i säkerhetsrådet analyseras. Bland studiens slutsatser bör framhållas att säkerhetsrådet av stater anses vara en viktig institution och att det råder en påtaglig respekt för rådets prejudicerande makt. Studien visar även att säkerhetsrådsmedlemmars beslut till stor del är resultatet av långsiktiga kalkyler utifrån reciprocitet och ryktespåverkan, samt att den historiska kontexten påverkar hur staters agerande tas emot av övriga medlemmar.

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till föränderliga marknader. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters påverkan på organisationens arbete med att anpassa sig till förändringar på marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie på Systembolaget och deras anpassningsarbete gällande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar på organisationens uppfattning om intressenternas påverkan och datainsamlingen utgjordes primärt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus på att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete.

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ?dom andra? och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media.