Syftet med vår studie var att undersöka hur elevers uppfattningar om genus påverkas av litteratur och boksamtal som belyser genusmönster. Frågeställningarna vi har försökt besvara är: Vilka föreställningar har elever om genus och genusmönster? Och hur påverkas elevers föreställningar om genus och genusmönster av högläsningsböcker och boksamtal som belyser genusmönster? Vi har undersökt två klasser i år 1 och använt observation som informationsinhämtande metod. Det vi observerat för att kunna ta reda på elevernas föreställningar om genusmönster är deras rörelser och samtal under värderingsövningar. Resultatet visar att elevernas föreställningar om genus skiljer sig åt mycket.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas inställning till kvinnor somvidareutbildar sig på tertiär nivå ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. Frågeställningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig på högskolenivå ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jämställdhetsfrågor i gymnasieskolans läroplan och Vision2030-målen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstå pojkarnas resonemang i dessa frågor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvämlighetsurval, och två styrdokument valdes (även de av bekvämlighetsskäl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansåg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sätt för bådevärlden och Kenya att använda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade främst på att en högutbildad fru innebar att man kan hjälpas åt i försörjningen av familjenmen också för att man blir mer samspelta i sitt äktenskap.

Studiens syfte är att undersöka den psykiska ohälsan hos elever som går på högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn på problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hälsa har försämrats de senaste 20 åren och att tjejer mår sämre än killar. Med anledning av detta utgår denna studie med fokus på den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frågeställningar är som följer:- Hur påverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohälsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mår? - Vad har tjejer för makt att påverka sitt eget mående? (ej behandlad pga.

Kampen i havet, förhållandet till hästar och reflexioner kring makt ? om att leva poesi och hur en referensbank uppstår för vad man tycker är begärligt..

Syftet med denna undersökning var att synliggöra förskolelärares tankar kring genus och jämställdhet och hur detta kan påverka flickor och pojkar i verksamheten. Syftet var även att undersöka hur förskolelärare förhåller sig till planeringen i verksamheten, utifrån ett genusperspektiv. Utgångspunkten har varit en kvalitativ forskningsstrategi, med semistrukturerade intervjuer som metod. Tio personliga intervjuer av förskolelärare har genomförts och analyserats. Resultatet visar att förskolelärare tänker medvetet kring genus och jämställdhet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur begrepp som genus och jämställdhet berörs och behandlas i förskollärarutbildningen på högskolan i Halmstad då forskning visat  att bristande kunskaper kring ämnet idag finns i förskolans verksamhet. Tidigare forskning har även påvisat att genus tenderar att hamna på en vardagsnivå i utbildningen, vilket påverkar studenternas möjligheter att skaffa sig tillräckliga kunskaper för att förändra rådande genusstrukturer i förskolan. Studien har genomförts genom en textanalys av de utbildningsdokument som finns för de relevanta utbildningarna. Den teoretiska utgångpunkten för studien bygger på socialkonstruktionism och som metod har den kritiska diskursanalysen använts.            Analysen har resulterat i synliggörandet av olika aspekter av genus inom utbildningen. Genus behandlas inom den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, och som en del av ett mångfaldsperspektiv.

Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ?fräckhet? olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande.För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadielärares genusmedvetenhet och hur denna påverkar möjligheten att uppnå läroplanens jämställdhetsmål. För att uppnå detta syfte har vi valt metoderna intervju och enkät. Uppsatsen baseras på enkät- och intervjuundersökningar som utförts på högstadielärare på fyra olika skolor i Mellansverige.Resultatet visar att tre faktorer framträder som avgörande i sättet högstadielärarna förhåller sig till genus: kön, antal år lärarna arbetat och intresse för genus. Vi har huvudsakligen kunnat urskilja två dimensioner kring hur lärarna förhåller sig till genus. Dimension ett handlar om tre aspekter, det vill säga om lärare tror att genus beror på biologi, det sociala eller både och.

Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet..

Författaren och dramatikern Stig Larsson, geniförklarad och ifrågasatt på grund av sin kvinnosyn och upprörande uttalanden ? litteraturens enfant terrible, släppte hösten 2012 sin självbiografi När det känns att det håller på ta slut. Kritikerna rosade den men sparkade också liv i debatten om de manliga genierna. Konstnärerna som är så uppburna att de kommer undan med nästan vad som helst. Debatten om den manliga genikulten är inte ny, varje gång är det någon som säger ?Nä nu får det räcka!? men så dröjer det bara ett litet tag så är cirkusen igång igen.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie.