Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet är att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frågor om droger och missbruk, samt se till hur genus påverkar ens attityder. För att skapa en förståelse för våra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskåda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett så kallat hermeneutiskt synsätt. Vi kommer även att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och därför kommer vi att lägga tyngdpunkten på den sociala interaktionen som sker i våra fokusgrupper. I studien har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem år som studerar vid Göteborgs universitet.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.

Möjligheterna till att uppnå ett jämställt samhälle är beroende av våra fysiska miljöer. Utformningen av transportsystemet, användningen av rum och representationer i staden är alla en produkt av hur vi upplever samhället och hur vi väljer att återskapa det. Genom att titta på stadens uppbyggnad kan vi se de mönster och maktstrukturer som påverkar möjligheten till jämställdhet. Vi kan också försöka skapa de verktyg som behövs för att uppnå det. Denna uppsats är en analys av hur regeringens allmänna jämställdhetspolitiska mål kan sättas i relation till stadsplanering.

Den ändrade synen på lärarrollen i samhället skapar andra förväntningar på lärarens kompetens. Syftet med undersökningen är att ge insikter om elevers förväntningar gällande kompetensen hos lärare. Undersökningens fokus ligger på hur elever värderar vikten av social kompetens hos matematiklärare jämfört med ämneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vår uppfattning finns det begränsad forskning rörande elevers syn på lärares kompetens. Vi valde därför att genomföra en enkätundersökning på två skolor i en storstad med flera etniciteter representerade.

Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska användandet av, ett genus perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp färdigutbildade vägledares uppfattning om behovet av kunskap i genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om genus. Slutligen ville jag titta på hur synen på individen i genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på mina praktikerfarenheter där jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende på vilket kön de hade.

Denna uppsats sträcker sig utanför akademin och frågar sig hur en publik kan uppfatta föreställningen La dolce vita. Jag menar att dragshowgruppen After Dark har potential att destabilisera synen på kön, genus och sexualitet som fasta binära kategorier, och undersöker detta i en receptionsstudie. I relation till Judith Butlers performativitetsteori görs med hjälp av deltagande observation och intervjuer med personer som sett showen en jämförelse av hur tolkningarna kan skilja sig åt beroende på tillgång till dessa teoretiska verktyg. Skillnaden visar sig vara stor, informanterna ser främst en problematisering av sexualitet medan det sett utifrån Butler är kön och genus som fokuseras. En annan faktor som är betydande för tolkningen är feministiska utgångspunkter.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Syftet med denna studie är att belysa olika synsätt kring genus som finns bland tre arbetslag inom förskolans verksamhet, den syftar även till att lyfta fram olika arbetssätt kring genus som används. Metoderna som använts för att samla in empiri till studien var gruppintervjuer med tre arbetslag på tre olika förskolor från samma kommun i Sverige, samt även observationer på varje förskola. Det genomfördes fyra observationer på varje förskola under två samlingar, en fri lek och en hallsituation, detta för att ge en så bred och tydlig bild av pedagogernas förhållningssätt som möjligt. Resultatet var delvis varierande då pedagogerna delade samma synsätt på vad genus innebär men hade olika tankar kring vad eventuella skillnader mellan pojkar och flickor beror på. Arbetslagen hade delvis olika syn på hur arbetet bör bedrivas för att verksamheten ska vara en så gynnande miljö som möjligt för både flickor och pojkar.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning.Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet.Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende.Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap.

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.

Vårt syfte med studien är att studera hur begreppet och fenomenet pedofili konstrueras och reproduceras i media- och forskningsartiklar. Genom att göra en diskursanalys av ett antal utvalda texter från de båda fälten, vill vi se vilka bilder/diskurser som finns av pedofili och även av pedofilen. De frågeställningar vi utgår från i studien är följande; - Vilka olika diskurser kring pedofili kan vi identifiera i vårt analysmaterial?- Hur konstrueras begreppet pedofili och därmed pedofilen, i media och forskning? - Konstrueras genus i diskurserna om pedofili och i så fall på vilket sätt? Den teoretiska referensram vi har använt oss av är poststrukturalismen och den feministiska poststrukturalismen. För att anlägga ett genusperspektiv på studien, kommer vi att utgå från begreppen performativitet, heteronormativitet, genus och den heterosexuella matrisen.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhåller sig till genus när de skriver berättelser och hur deras berättelser kan förstås i förhållande till den systemiskt funktionella grammatiken är denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vår studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i årskurs 2 vid ett enskilt tillfälle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frågeställningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och påverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer är vanligast förekommande i både pojkar och flickors texter.