Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs..

This essay?s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vårdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power.This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals.One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners.

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen..

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mästersignifikanten ? Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofärdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lärande i samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lärande som framträder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur ser ?talet om? barn och barns lärande ut? Vilka barn framträder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien är inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebär att jag har försökt hitta mönster i informanternas sätt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lärare i samband med den pedagogiska dokumentationen från tre olika förskolor. Resultatet visar att lärarna, både genom tal och genom handling, talar om barnen utifrån tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhålla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens påverkan på självuppfattning och självkänsla och diagnosens roll i stigmatisering och stämpling av individer.Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhållningssätt. Den empiriska delen består av en kvalitativ studie där vi använder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar på hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhåller sig till sina diagnoser.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat Att vara självständig men inte oberoende och sex kategorier: Att få information som är individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och känner till, Att ha tillgång till kompetent personal, Att inte få veta eller förstå, Att känna ensamhet samt Att känna sig osäker.

Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jämförs även med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS är Statens Institutionsstyrelse. Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar även mediernas makt i samhället och medialiseringens påverkan för organisationer som Stigby. Studien berör även mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter.

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara på frågan om små staters ökande militära internationella ambitioner, och villighet att ta militära risker är ett förväntat beteende utifrån ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen går den svenska säkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivå och under undersökningens gång görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att därefter ta en närmare titt på de motåtgärder som EU- länderna gemensamt har bestämt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara små staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera hur ärenden bereds och beslutas inom två landstingsorganisationer. Fyra forskningsfrågor har vi ställt oss: 1) aktualisering av ett ärende för att bli föremål för ett formellt beslut, 2) den formella och informella beredningen av ett aktualiserat ärende, 3) faktorer som påverkar det slutgiltiga beslutets kvalitet och innehåll, 4) formella krav på ärendeberedningen.En kvalitativ fallstudie av två händelsekedjor har genomförts där teorier kring beslutsprocessen har studerats för att ta reda på vilka faktorer som är av central betydelse i beslutsprocessen. Genom att jämföra hur beredningen inför beslut går till i empirin med teorier om beslutsprocessen har analys av två beslut genomförts - ersättningsmodell och uppdragsmodell.Avgränsningen var att studera beslutsprocessen på förvaltningsnivå från uppdrag till beslut. Slutsatser är att det finns olika sätt som ärenden aktualiseras inom offentlig verksamhet, vilket visar på att makten över dagordningen kan ses som delad mellan politikerna och tjänstemannaledningen. I de fall politikerna har en uttalad vilja att driva ärenden har de också makt att göra det.

Föreliggande uppsats syftar till att genom kvalitativa samtalsintervjuer ta reda på hur ett antal lärare undervisande i årskurs 4-6 upplever ett ökat fokus på bedömning av elevers kunskapsutveckling och lärande.Tre grundläggande inställningar till bedömning framträder i intervjumaterialet; bedömning som en självklar del av läraruppdraget, bedömning som tidstjuv och skrivbordsprodukt samt inställningen till bedömning som ett påtvingat ont. Bakom lärarnas explicita uttalanden om en bedömning som syftar till att ta reda på vad eleven har lärt sig, kan i huvudsak bedömningsfunktioner som kontroll och information skönjas.När ett maktperspektiv appliceras på intervjumaterialet framträder lärares bedömningsrelaterade arbete som grundat på en samtyckesproducerande maktutövning, vilken förutsätter elevers och föräldrars delaktighet och syftar till att dessa ska förstå och acceptera lärarens verklighetsbeskrivning. Lärares bedömningar kan vidare förstås fungera eftersom eleven, genom vetskap om att hon är inordnad i ett bedömande system, anpassar sig efter detta. Bedömning utgör således ett sätt på vilket läraren kontrollerar eleverna och klassrumssituationen.Lärarna i studien tycks omedvetna om den makt som de genom bedömning utövar  över elever och föräldrar. Utifrån föreliggande uppsats perspektiv, framträder dock tydligt bilden av lärares bedömningsrelaterade arbete som en praktik där makt och maktutövande är en nödvändig, om än i strukturen dold, förutsättning..

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

We have studied the process of recruiting young people to the white power movement. With the help of theoretical concepts as Outsiders and Stigma, we have elaborated the purpose of the study. The focus of the study lays in finding out which elements contributes to adolescence seeking membership in white power, and furthermore what white power organizations offers young people, to attract them to recruitment. We also want to find out if it possibly lays a desire for communion, behind adolescences decision to join these movements, and also how the communion manitains within the group? To expand our knowledge in the field of White Power, we have taken note of a body of literature that deals with the current topic, and previous research that treats questions about subculture, community and recruitment.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera socialarbetares upplevelser om etiska dilemman som kan uppstå i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund. Våra huvudfrågeställningar är: Vilka etiska dilemman kommer socialarbetare i kontakt med i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? Vilken orsak finns det att det uppstår etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? samt Hur hanterar socialarbetaren de etiska dilemman som uppstår i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi utifrån det empiriska materialet formulerat fyra teman: Kulturella skillnader och värderingskonflikter, kommunikation, icke-sociala problem samt myndighetsutövning. Vårt empiriska material fick vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare i Göteborg som på ett eller annat sätt arbetar med klienter med annan kulturell bakgrund. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån tre teorier; etik, makt och mångkulturalism.