Bakgrund: Omvårdnad ska byggas på en holistisk och humanistiskt människosyn. Den palliativa omvårdnadens fokus ligger dessutom på patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en värdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vårdens uppgift som lindring av lidande och återställning av hälsa grundad i människan själv samt i dess interaktioner till andra människor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvårdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter av hembesök hos klienter som är aktuella vid enheten för ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun, samt att studera huruvida dessa erfarenheter påverkat studiens deltagares inställning till socialtjänsten som helhet. Undersökningsurvalet bestod av intervjuer med åtta klienter vid ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun som alla varit föremål för utredning med ett eller flera hembesök. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det finns tidigare forskning inom områdena bidragsfusk och felaktiga utbetalningar samt klienters upplevelse av och position i förhållande till socialtjänsten. Det framstod ändå relevant att specifikt studera hur de hembesök som genomförs vid utredning av rätten till ekonomiskt bistånd upplevts av klienterna. Den här studien intar ett brukarfokuserat förhållningssätt till hembesök och ekonomiskt bistånd och har sin teoretiska och begreppsliga grund i Greta - Marie Skaus resonemang om makt och hjälp samt Tapio Salonens definition av olika medborgarroller. Studiens resultat visar att klienternas upplevelser av hembesök varierar kraftigt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera samverkan och relationer mellan olika experter i ett elevhälsoteam. Mer specifikt avser jag att studera vilka maktrelationer som blir synliga i ett elevhälsoteam. Det skall uppnås via besvarande av följande frågeställningar:1. Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna i ett EHT?2. Hur ser relationen mellan elevhälsoteamets olika aktörer ut?3. Hur konstrueras maktrelationerna i elevhälsoteamet?4. Hur gör sig dominans och motstånd synligt?5. Hur tar individen anspråk på den makt som ges?Teori: Diskursteori med användande av Laclaus och Mouffes begreppsapparat. Centrala begrepp är bland andra nodalpunkt, det tecken som andra tecken relateras till, ekvivalenskedjor, de kedjor av ord som ger nodalpunkten dess mening och subjektspositioner, de olika roller ett subjekt ges i gruppen.

Tänk er en 93 meter hög före detta soptipp istället för höga alptoppar och fjäll. Föreställ er restauranger som Fredsgatan 12 och Café Opera istället för värmestugor och fjällrestauranger. Tänk er klubbar som SpyBar, Sturecompagniet och Kharma istället för ortens afterskiställe. Hotell som Lydmar och Grand Hotell istället för högfjällshotell och fjällstugor. Tunnelbana och spårvagn istället för långa tåg- och bussresor.Anläggningen vi beskriver är en skidbacke mitt i centrala Stockholm som heter Hammarbybacken Vårat arbete kommer att utföras kring projektet Hammarbybacken i Stockholm och de aktörer som är inblandade.

Syftet med studien är att åskådliggöra kvinnogestaltningen i lokal morgonpress. Upp-satsen besvarar en övergripande med två underordnade problemformuleringar som lyder:Hur gestaltas kvinnor i den lokala morgonpressen?Hur ser den diskursiva konstruktionen av kvinnor i relation till män ut i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis?Hur gestaltar den medierade nyhetsdiskursen könsmaktsordningen i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis?Uppsatsens metod är en diskursanalys med fokus på lingvistik då lexikala val framstår som tongivande för kvinnogestaltningen. Material till analysen är hämtat från Smålandsposten, en lokaltidning i Kronobergs län. Totalt består empirin av tolv artiklar från tre olika genrer ? nyhetsartiklar, debattartiklar och ledarsida.

Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt.

This thesis is performed as a case study, and has had the aim to study who has the power over cultural heritage, by studying the digitization selection criteria at KB and what influences there can be on the digitization selection process. The theory of the arm?s length principle, (Mangset, Kunst og makt, 2013) the professional model, (Rothstein, 2010), that digitization re-shape and re-contextualize cultural heritage material, (Dahlström et al. 2013), and different concepts will influence the digitization selection process has been used in this study. A qualitative research with document study and informant interview and e-mail interview has been conducted.

Många människor upplever ett lidande när de drabbas av en livshotande sjukdom. En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar är att lindra patientens lidande och ge tröst. Genom att göra en begreppsanalys undersöks innebörden i begreppet tröst och det förtydligas genom att visa attribut, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Syftet med begreppsanalysen är att undersöka den generella betydelsen av begreppet tröst, samt belysa hur människor med livshotande sjukdom upplever tröst. Resultatet grundar sig på vårdvetenskapliga artiklar, ordböcker och nätlexikon och presenteras i form av attribut, förutsättningar och konsekvenser för begreppet tröst.

Genom att diskutera anställningsprocessen, ämnar studien att belysa och skapa förståelse för hur normer skapas och återskapas. Normer skapas och återskapas i ett interagerande människor emellan. Författarna fann att stereotypa föreställningar,homosocialitet, makt och socialisation är aspekter som påverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet och det råder politisk enighet om detta. Trots denna enighet är vårt samhälle fortfarande inte jämställt. Varför? Luleå Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och män, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och män skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om män och 18% handlade om kvinnor.

Vad som ständigt återkommer i det här arbetet, genom de böcker som diskuterats: en kontrollerad, rationellt strukturerad, kroppp. En kropp gjord för att användas, men på vilket sätt? Enligt vilka regler? Och för vems skull?Vetenskapens avskalande av kulturella och religiösa kroppsföreställningar har lett till att de diffusa, utbytbara normerna blivit utbytta mot bestämda och odiskutabla fakta..

The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal ? the exhibition ? which is the spatial expression of ideas.This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators?, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are.