Sök:

Sökresultat:

2154 Uppsatser om Makt (samhällsvetenskap) - Sida 38 av 144

UPPLEVELSER AV NATUR- OCH TR?DG?RDSAKTIVITETER F?R PERSONER 60 ?R OCH ?LDRE

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Vem bestÀmmer pÄ förskolan? - En undersökning om barns inflytande pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola

Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. FrÄgestÀllningarna som behandlas Àr: Hur talar pedagogerna pÄ BÄtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? VÄrt syfte med arbetet var att ta reda pÄ i vilka situationer pedagogerna anser att barnen pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgÄngspunkter Àr olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som anvÀnds för att förstÄ empirin Àr: Barns syn pÄ vuxna ? att komma nÀra barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som vÀrdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).

Talet om ... Hur elevhÀlsoteam talar om elever i behov av stöd

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhÀlsoteam. UtifrÄn tanken att synen pÄ elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlÀngningen pÄverkar vÄr syn pÄ eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frÄgestÀllningarna i arbetet Àr; Vilka diskurser gÄr att urskilja i de undersökta elevhÀlsoteamen? Vilka Àr de rÄdande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser fÄr detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys, och dÄ den diskursteoretiska. En diskurs Àr ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ den vÀrld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Pedagogers tankar om konflikthantering

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebÀr sÄvÀl ett ansvar för barnens kunskapsinhÀmtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstÄr situationer dÄ elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrÄn triviala hÀndelser till större motsÀttningar gÀllande exempelvis etnicitet eller könsfrÄgor. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att med hjÀlp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser pÄ sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att fÄ en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen pÄ gruppintervjuer pÄ tvÄ skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktÀr med utgÄngspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrÄn kategorierna genus, makt och etnicitet.

Mellan raderna och illustrationerna

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Ovillkorlig lydnad: Uppfostran och disciplin f?r folkskolan och l?roverken, 1842-1955

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Journalistikens Beskrivningsmakt : en komparativ studie om gestaltningen av riksdagspolitiker vid riksdagsval

Aldrig tidigare har Moderaterna gÄtt in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina hÀnder och sedan kommit ur den med makten kvar i nÀvarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankestÀllare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval pÄ löpande band sedan Är 1911. Tanken om att medierna starkt pÄverkar oss medborgare till att tycka och tÀnka pÄ ett sÀrskilt sÀtt ruckade genast igÄng planer pÄ att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik portrÀtteras i svensk dagspress.

N?R V?RD SKAVER ? SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE AV ATT V?RDA UNDER TV?NG En kvalitativ litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Redovisning av ekologiska risker i ?rs- och h?llbarhetsredovisningar. En analys av Impression management strategier inom transportbranschen

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

BARNS BEHOV AV URSPRUNGSFAMILJEN I CENTRUM - En kritiskt granskande studie av hur barn och unga framst?lls inom arbetss?ttet Barns behov i centrum (BBIC)

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Arbete med skönlitteratur i gymnasiesÀrskolan - Diskurser och konsekvenser

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesÀrskolans individuella program. Studien avser Àven att undersöka vilka diskurser som framtrÀder dÄ samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SÀljö (2005) menar att lÀrande Àr en aspekt av all mÀnsklig verksamhet och betonar sprÄkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillÄtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av SÀljö och var inledningsvis en inspirationskÀlla för studien.Metod: Studien, som Àr en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

Sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r?v?ld i n?ra relationer : En litteratur?versikt

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Hur pojkar och flickor lÀr sig könsnormer i hÀlsa : En diskursanalys av lÀromedel i idrott och hÀlsa

Studiens syfte Àr att identifiera olika hÀlsodiskurser i lÀromedel för idrott och hÀlsa, som riktas mot högstadiet och gymnasiet, som unga mÀn respektive unga kvinnor socialiseras in i genom deras möte med lÀromedlen.Med en diskursanlytisk utgÄngspunkt och metod för att förklara bilders meningserbjudande i deras litterÀra kontext analyseras bilder och den litterÀra kontexten bilderna existerar i, frÄn fem olika lÀromedel till idrott och hÀlsa. Det meningserbjudande bilderna innehÄller problematiseras genom Foucaults teori om makt, och socialisationsteorins teori om socialisation och diskursernas reproduktion.Studien kommer fram till att hÀlsosamma kvinnor och mÀn definieras olika. Den hÀlsosamma mannen Àr vÀltrÀnad och muskulös. Han trÀnar framför allt styrka i överkroppen och uthÄllighet och trÀningen innehÄller manliga element som fart och kraft. Den ohÀlsosamma mannen Àr inaktiv och misslyckas dÀrmed med att vara en man.Den hÀlsosamma kvinnan Àr smal och vÀltrÀnad.

All makt utgÄr frÄn VÀst : En kritisk diskursanalys av Afghanistans politiska rekonstruktion

Syften med denna uppsats Àr att studera vilka normer och vÀrderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer Àr de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt anvÀnt mig av Norman Faircloughs textnÀra kritiska diskursanalys och ?VÀrldssamhÀllemodellen?, dÀr begrepp sÄsom legitimitet och hegemoni stÄr i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner frÄn Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

"Skimmer över AIL" - en textanalys om arbetsintegrerat lÀrande

Syfte: Högskolan VÀst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lÀrande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men ocksÄ en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL Àr och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL pÄ högskolans hemsida. Syftet var ocksÄ att undersöka varför AIL anvÀnds; d.v.s. vilka argument Högskolan VÀst anvÀnder sig av i sin marknadsföring av AIL.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->