Den idag mest använda biologiska metoden för rening av avloppsvatten är processen som kallas för aktivt slam. Denna är normalt uppbyggd av luftningsbassäng och sedimenteringsbassäng. Kärnan i processen består av mikroorganismer vars sammansättning varierar. Detta beror på en rad olika yttre faktorer. Mikroorganismer bryter ned löst organiskt material i avloppsvattnet och bildar så kallade flockar, som sedan sjunker ner till bassängbottnen i sedimentationssteget.

Detta arbete bygger på ett inventeringsarbete på LKF:s (Lund Kommunala Fastighets AB) bostadsgårdar. Arbetet syftar till att utvärdera och analysera det vedartade växtmaterialet som tidigare inventerats. Santamour (1990) har beskrivit en metod kallad ?10-20-30 formula? som används för att utvärdera hur hållbart ett växtsystem är i den urbana miljön. Systemet studerar växtpatologiska och andra biologiska faktorers påverkan på växtsystemets stabilitet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till självskadebeteende samt eventuella könsskillnader i självskadebeteende och förklaringar till dessa. För att besvara dessa frågor genomförde vi en kvalitativ studie i form av en forskningsöversikt där vi samlade in data i form av relevanta vetenskapliga studier som sedan tolkades utifrån socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Resultaten i denna studie visar att självskadebeteende kan fylla känsloreglerande syften som att få befrielse från negativa känslor eller få kontroll över sina känslor, reglera känslor av alexithymia eller dissociation samt uttrycka självhat, självförakt och andra negativa känslor riktade mot det egna självet. Självskadebeteende kan även orsakas av barndomstrauma i form av föräldrarnas försummelse eller känslomässiga omsorgssvikt samt fysiska, psykiska och sexuella övergrepp i barndomen. Könsskillnader i självskadebeteende visar sig genom att självskadebeteende framställs som ett nästan uteslutande kvinnligt fenomen med bakomliggande typiska kvinnliga beteendemönster.

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jämföra om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som går studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig åt beroende på könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till ungdomar i årskurs 1-3 på en gymnasieskola. Studien baseras på 104 ifyllda enkäter. De teoretiska utgångspunkter som används vid analysen av det empiriska materialet är begreppet ?Kärleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar både den biologiska och psykologiska synen på ungdomars utveckling.

Biofilter har som funktion att rena kompostgaser från lukt via biologiska, fysiska och kemiska processer. Luften i en komposteringsanläggning kan innehålla hundratals olika ämnen, vissa ämnen kan enskilt vara luktfria men i samverkan med andra luktgivande. En del luktämnen reagerar lätt med sin omgivning och luktreduceringsprocesserna kan påverkas av temperatur, fukt och pH-värde. I denna studie undersöktes hur den luktrenande effekten i biofiltret på Fågelmyrens komposteringsanläggning påverkades av en vattentillsats till filtermaterialet eller den luft som skulle behandlas, detta för att kunna utveckla metoder för egenkontroll av barkfiltret. Prover togs en gång i veckan på in- och utflödande luft från filtret under en treveckorsperiod.

Adoption är ett av många sätt att bilda familj på, dock är det inte så vanligt i vårt samhälle. Då adoption inte är vanligt förekommande finns det inte heller mycket kunskap kring adoptionsprocessen därför har vårt syfte varit att undersöka vilka emotioner som uppkommer i adoptionsprocessen och hur dessa bearbetas både inom individen och i en gemenskap. Vårt syfte var att undersöka hur paren och den enskilda individen hanterar emotionerna som uppkommer i adoptionsprocessen men även hur normerna påverkar synen på adoptivföräldrar. Därefter ville vi även se hur den enskilda individen kunde genomgå denna process och om föräldragruppen hade någon betydelse. För att ta reda på detta utförde vi fyra solidariska intervjuer med fyra olika par som ingick i samma föräldragrupp.

Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge. Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall. Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.

Läroböcker är en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehåll presenteras och formuleras är betydelsefullt då dessa bidrar till att forma allmänhetens syn på biologi och könsskillnader. Syftet är att granska och redogöra för hur djurs beteende som är kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga läroböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet består av fyra stycken biologiböcker som används i gymnasial undervisning i Sverige på det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat på de delar i läroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

I denna studie behandlade vi rollen som mödrar till sexuellt utnyttjade barn har. Vi utgick från familjer där barnet blivit sexuellt utnyttjat av sin biologiska far eller styvfar. Det huvudsakliga syftet med den här studien är att få en inblick i orsaken till varför en del mödrar till sexuellt utnyttjade barn väljer att inte tro på sitt barn när sexuella övergrepp uppdagas, men också att ta reda på vilken roll modern vanligtvis har i dessa familjer. Vi har även ägnat tid åt att studera hur man på bästa sätt, med eller utan behandling, kan stärka och hjälpa modern att gå vidare. Vi valde att inhämta kunskapen genom att jämföra litteratur som vi fann kring ämnet, med information som vi skaffat genom att göra intervjuer med fyra personer.

SammanfattningStudien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har främst fokuserat på om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen.

Jordbrukslandskapet har som främsta uppgift att producera mat och råvaror. En uppgift som kommer att bli allt viktigare i framtiden i takt med att befolkningen ökar. Dagens agrara landskap präglas av ett högeffektivt jordbruk där storskaliga åkerfält sträcker ut sig över våra svenska slätter. ?Odlingshinder?, såsom dikesgrenar eller stenrösen, har för länge sedan undanröjts i förmån för en effektivare livsmedelsproduktion.

Rävsta naturreservat omfattar ett fragmenterat landskap som är mycket variationsrikt. När en skötselplan ska upprättas i ett sådant område är det viktigt att se till de hot som frag-menteringen medför som till exempel: för små habitat med för liten tillgång till resurser, avklippta spridningsvägar och kanteffekter. En ny skötselplan ska upprättas för reservatet under 2010 och det här arbetet syftar till att föreslå en modell som inriktar sig på att mot-verka de negativa effekterna som fragmentering har på den biologiska mångfalden. För att hitta de naturvärden som finns i området i nuläget har inventeringsdata från olika källor gåtts igenom. Data på arter som antingen är rödlistade eller indikerar höga naturvärden sammanställdes i olika grupper beroende på vilken naturtyp de är knutna till.

The purpose with this study is to find out the experience of growing up in a family where the biological parents, has taken the assignment as family child caregiver?s. We have taken the help from the following question formulations to immerse ourselves in the subject. How do the biological children experience their relationship to their parents? How do the biological children experience their relationship to the children who are placed in their home? How do the biological children experience their participation in the family home? How do the biological children experience the need for support from outside the family? We have used a qualitative research method and interviewed six respondents with help from a semi-structured interview guide to get the respondents unique experiences told.