Syftet är att med Z-Score och relevanta nyckeltal jämföra konkursrisken för företag i fastighetsbranschen före krisen i början på 90-talet med de företag som är verksamma idag. Dessutom är vår avsikt att utveckla jämförelsen genom att inkludera konkursframkallande faktorer. För att uppnå syftet med uppsatsen använde vi oss av en deduktiv ansats. En kvantitativ metodansats valdes för undersökningen. Teorin utgörs av Z-Score och dess förmåga att bedöma företags konkursrisk, ekonomiska mått för fastighetsbolag och relevanta nyckeltal.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

Vi har studerat hur ledarskapet och arbetsmiljöarbetet hos ett företag ska se ut för att på bästa möjliga sätt skapa förutsättningar för att medarbetarna ska vara friska och trivas på arbetsplatsen. Utifrån vår teoretiska ram och genom en kvalitativ undersökning av Sparbanken Finns ledarskap och arbetsmiljöarbete, har vi kommit fram till en rad nyckelfaktorer som är av stor vikt för att ledarskapet skall anses hälsofrämjande. Avslutningsvis diskuterar vi hur det hälsofrämjande ledarskapet kan komma att förändras beroende på företagets organisation, verksamhet, historia, lönsamhet och makroekonomiska faktorer..

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Vår studie bygger på artiklarna �Fads, Martingales and Market efficiency� och �Volume and Autocovariances in Short-Horizon Individual Security Returns� och är ett replikat av dessa. Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan förändringar i aktieomsättningen och veckoavkastningar för enskilda aktier på Stockholmsbörsen..

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av händelsestudiemetodik undersöka om förändringar av The Federal Funds Rate ger avvikande avkastning på Stockholmsbörsen. Teorin utgörs av den effektiva marknadshypotesen, där vi utgår från den semistarka formen av marknadseffektivitet, aktiers räntekänslighet samt investerares beteende vid makroekonomiska nyheter. Undersökningen visar att det finns avvikande avkastning på Stockholmsbörsen vid förändringar av The Federal Funds Rate. Resultatet varierar dock mellan A- och O-listan..

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Bakgrund och problem: Beträffande den svenska fastighetsmarknaden finns det ett tomrum i studier gällande de faktorer som ligger till grund för beslut gällande avyttring av förvaltningsfastigheter. Det finns däremot en rad olika studier som behandlar beslutspåverkande faktorer vid investering i förvaltningsfastigheter. Dessa studier har behandlat och kommit fram till ett homogent resultat gällande vilka faktorer som tas i beaktande. Dessa faktorer är makroekonomiska faktorer, fastighetsanalys, fastighetsmarknadsanalys, direktavkastningsmetoder, ortsanalys och prognoser.Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka faktorer som påverkar beslut gällande avyttring av en förvaltningsfastighet hos ett fastighetsbolag. Vi ämnar undersöka flertalet olika fastighetsbolags syn på aktuell frågeställning och därefter belysa de faktorer som framkommit.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till större förvaltningsbolag som drivs i vinstdrivande syfte.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer såsom ränteförändring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk påverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. Därtill påverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som här presenteras fokuserar på att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt påverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivå, kön, ålder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien använder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som värderingskvoter för att åskådliggöra riskjusterad avkastning över tid.

AbstraktBakgrund: Barncancer drabbar cirka 400 000 barn i v?rlden ?rligen. N?r ett barn drabbas av cancer blir hela familjen p?verkade ?ven de friska syskonen. Syskonen kan uppleva en k?nsla av ensamhet och n?r de f?r otillr?ckligt med st?d upplever de ?kad oro och ?ngest.

I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras på svensk valdata från 1973 och framåt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler såväl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder på att varken logistisk regression eller SUR är lämpliga att använda för prognostisering av svenska riksdagsval. Logistisk regression kräver en sådan förenkling av det politiska landskapet att några meningsfulla slutsatser är svåra att dra.

Denna uppsats undersöker ifall det finns ett samband mellan skattetryck och produktivitetstillväxt genom att undersöka 14 länder under perioden 1985-2006.Uppsatsen bygger på ett argument om att hög skatt på arbete, och därmed också hög kostnad på arbete, leder till incitament som resulterar i produktivitetshöjande agerande från ekonomiska aktörer. En empirisk undersökning genomförs med ett resultat som varken stöder eller motsäger detta argument. Uppsatsens slutsats efterfrågar undersökningar som bygger på en mikroekonomisk angreppsvinkel istället för den makroekonomiska angreppsmetoden denna uppsats bygger på..