I dagens samhälle används alltmer jordbruksmark till byggnation eller görs icke odlingsbar på andra sätt, exempelvis genom försaltning. För att även i framtiden kunna försörja den alltjämt ökande befolkningen blir det därför allt viktigare att kunna leverera ökade skördar från jordbruksmarken. Samodlade grödor har i försök visats ge en ökad avkastning per areal, och kan därför komma att erbjuda ett alternativ till dagens monokulturer. Samodling kan ge ökad avkastning genom att de olika grödorna utnyttjar tillgängliga resurser på olika sätt och även genom ett samspel mellan växterna. Hur det här samspelet mellan grödor som samodlas ser ut måste man ta reda på mer om för att förstå hur samodlingen kan optimeras. I den här studien undersöktes hur plantor som samodlas kan påverka varandra genom olika signaler.

I arbetet som följer har jag gjort en undersökning om hackelselängden vid skörd av Majs. Jag har varit ute hos fem olika entreprenörer vid ett tillfälle och vid två tillfällen för tre av dem. Jag har tagit reda på inställningar för hacken och mätt avståndet i kärnkrossen vid det första tillfället på varje ställe. Vidare togs ts-prov, antalet hela kärnor som passerade hacken analyserades och partikelstorleksfördelningen bestämdes. Vid tillfälle två gjordes bara proverna på den hackade Majsen.Syftet med examensarbetet var att ta reda på om entreprenörerna som skördar Majs till lantbrukare använder de inställningar som de uppger.

En god hygienisk kvalité och ett bra näringsvärde i sitt foder är en viktig del i produktionen och för lönsamheten. Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och något som är relativt nytt i Sverige är Corn Cob Mix, förkortas CCM-Majs. En god kvalité kan uppnås genom rätt skördetidpunkt, sortval och motverka värmegång i ensilaget genom rätt val av tillsatsmedel. Syftet med denna rapport var att jämföra den hygieniska kvalitén av CCM-Majs, kärnMajs och Majsensilage i synnerhet och öka kunskapen om CCM-Majs i allmänhet. Ambitionen är att få ökad användning av CCM-Majs och förbättra konkurrenskraften hos gris, mjölk- och nötköttsproducenter i Sverige. Under försöket samlades prover från Majsensilage och CCM-Majs in för analyser från både Sverige och Danmark.

Majs är en krävande växt, framförallt när det gäller växtnäring. Den vill ha näring tidigt och under en lång tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kärnskörd av Majs vid olika växtnäringsgivor. Att sammylla en startgiva av växtnäring tillsammans med utsädet vid sådd skulle kunna göra så att plantan växer till sig fortare och kan på så sätt klara sig bättre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogräs. En tidig utveckling av plantan brukar även bidra till en högre skörd.

Majs är en krävande växt, framförallt när det gäller växtnäring. Den vill ha näring tidigt och under en lång tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kärnskörd av Majs vid olika växtnäringsgivor. Att sammylla en startgiva av växtnäring tillsammans med utsädet vid sådd skulle kunna göra så att plantan växer till sig fortare och kan på så sätt klara sig bättre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogräs. En tidig utveckling av plantan brukar även bidra till en högre skörd.

Vid Jordberga i Trelleborgs kommun i Skåne har SBI Jordberga Biogasanläggning startats under 2014. Skånska Biobränslebolaget (SB3) har tillsammans med bönder i området tagit på sig att odla substrat till denna anläggning, ca 100 000 ton per år. Sedan lång tid har lantbrukarna i området erfarenhet av sockerbetsodling, en gröda som odlas med 50 cm radavstånd. Traditionellt har Majs odlats med ett radavstånd på 75 cm i Sverige. Majsodlingen på Söderslätt har varit mycket liten och därför uppstod frågan om biogasMajs kan odlas på 50 cm radavstånd istället för 75 cm. Detta arbete undersöker hur biomassaskörden påverkas av ett minskat radavstånd i biogasMajs.

Följande uppsats redogör för ett produktutvecklingsprojekt som har resulterat i ett förslag till ett handredskap för framställning av Majsmjöl, tänkt att användas av kvinnorna i Malawi. Dock har det huvudsakliga fokuset i projektet varit metoder för produktutveckling för utvecklingsländer. Problemområdet som projektet har fokuserat på; framställning av Majsmjöl, valdes efter en studie i Malawi. Problemområdet valdes eftersom det är ett viktigt område, då 50 procent av människornas kaloriintag i Malawi består av Majs. Målgruppen för projektet är kvinnorna i byn Muthumba, som framställer Majsmjölet idag.

SammanfattningMajsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett branäringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätttidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp avtillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vidskörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hosMajsensilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades Majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel,Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa,Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra,propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige),vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare etttillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterienLactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).Tillsatsmedlens doseringar är rekommenderade doser från tillverkarna.

Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett bra näringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätt tidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp av tillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vid skörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hos Majsensilage lagrat under olika tidsperioder.Under försöket skördades Majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5 dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110 dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel, Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa, Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra, propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige), vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare ett tillsatsmedel, Kofasil Life ?M? (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterien Lactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).

Tillämpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela världen och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgänglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener från grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population så måste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna återkorsas upprepade gånger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet från grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen är det enda DNA från grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krävs det en stark selektion för transgenen. Det här sättet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i växternas evolution.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera råvaruprisets samt aktiemarknadens prestationer i form av procentuell avkastning under olika konjunkturlägen från år 1969 och fram till 2009. Samt att studera råvarumarknadens reaktion vid börsfall. Marknaderna ställs dessutom i relation till varandra. Detta görs genom tre delsyften: Hur presterar råvaror i relation till aktiemarknaden i hög- respektive lågkonjunktur? Ökar råvarupriset och aktiemarknaden i samma konjunkturlägen? Hur har råvarumarknaden till skillnad från aktiemarknaden reagerat vid större börsfall?Metod: Undersökningen är kvantitativ, deduktiv samt utgår från primärdata ansamlad via vedertagna källor och databaser.

Maize for silage has been used as fodder in different parts of the world for a long time and has recently become more common also in Sweden. Our cold climate has been a problem as maize is very sensitive to low temperatures and frost. With new varieties and better techniques for cultivation it is now possible to grow maize in the southern and middle parts of Sweden. As for the north of Sweden the length of the cultivation season is a limiting factor as there are too few days with temperatures of over +10 ºC. Maize is well suited for silage making but oxygen-free conditions are required.

Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess Majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess Majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt.

Biogas is an expanding sector within the broad field of agriculture and animal production. Small-scale biogas offers local combined power and heating production and the substrate is transformed into high-quality biological fertilizer. This bachelor thesis focuses on a pig farm in south-western Sweden, where biogas is produced from pig manure, evaluates and suggests ways of optimizing the process and investigates whether investing in an upgrading plant would be a feasible and more cost-efficient option. The results show that the biogas plant is working well, although the production differs from the original plans. This shows in turn that planning and examining the basic conditions before making the investment is of great importance, as well as monitoring and keeping detailed statistics of the running process.

Det finns en stor efterfrågan på färskt lammkött året runt i Sverige och det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm. Det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm i Sverige under vintern och våren. Lammen ska växa fort för att ha en så effektiv produktion som möjligt men ändå behålla de slaktkroppsegenskaper som efterfrågas av konsumenterna. Intensiv lammproduktion kräver ett energirikt foder som samtidigt resulterar i en bra fodereffektivitet hos lammen. Majs är idag en gröda som odlas allt mer i Sverige.