Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper inom området stress eftersom det blir ett allt större problem i vårt samhälle. Jag vill undersöka elevernas och personalens uppfattning om stress. I arbetet för att motverka stress i skolan är avslappning en del. Jag vill ta också reda på om avslappningsträning ger en positiv effekt på barn. Mina frågeställningar handlar om stress, hur den yttrar sig, vilka orsakerna är och hur man kan motverka stress hos barn.

Syftet för den här undersökningen är att försöka se och belysa vad som utmärker verksamheten i en barngrupp på en mångkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frågeställningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med språk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mångkulturella barngrupper.Resultaten jag har fått fram kring vad som utmärker sig under de olika frågeställningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret än i icke mångkulturella förskolor, och att de försöker vara mer närvarande i barnens lek, för att hjälpa barnen med sin tvåspråkighet;-     upplever att personal med annat modersmål än svenska är en stor tillgång i verksamheten, likväl som resursen modersmålspedagog, som finns i de rektorsområden jag gjort min undersökning i. De uppger även att de uppmuntrar barnen att använda olika språk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och föräldrarna fungerar bra, och att föräldrarna är delaktiga i verksamheten. De poängterar även att kontakten med föräldrarna är viktig, och att man måste vara tydlig, då det kan vara språkförbistringar..

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

ABSTRACTUniversity: Växjö University, school of social science, department of political scienceLevel: Bachelor?s thesis in political scienceTitle: SHIFTING BALANCE OF POWER? ? an analyze of the new EU-treaty?s consequences for the EC-court.Academic adviser: Associate professor Stefan HöjelidAuthor: Magnus NordahlThis study focuses on the increased role of the European Court of Justice through the establishment of a Constitution for Europe and its impact on the balance of power, both horizontal and vertical.To do this, the study takes its aims from the research problem, formulated as follows:Does the establishment of a constitution for Europe contribute to an increased role for the European Court of Justice and does it create a more legible horizontal and vertical division of power?To reach the relevant analyses and conclusions two precise questions are presented as well as an analytical model. The precise questions are:? Which are the relevant contributions for the balance of power from a perspective of juridification in the new EU-treaty?? What impacts do those contributions have on the so called ?European federalism??The theoretical perspective of this study is rooted in the concept of federalism with special emphasizes on constitution and sovereignty as well as a part about the process of juridification. Along with the presented analytical model consisting of a horizontal and vertical division of power, the empirical material is presented with focus on the new EU-treaty about a constitution for Europe and the European Court of Justice.

Mitt syfte med den här undersökningen är att undersöka pedagoger, föräldrar och barns tankar om den fria leken i förskolan. Jag vill även titta på hur pedagogerna jobbar, med hjälp av de leksaker som köps in, för att inspirera barnen till lek..

Denna studies syfte är att undersöka förskollärares tankar kring naturvetenskapen i förskolan. Studien är kvalitativ och vi intervjuar förskollärare för att få fram hur deras erfarenhet och föreställningsvärld ser ut beträffande naturvetenskapen i förskolan. Ett av läroplanens mål för förskolan är att utveckla barns förståelse för sin omvärld och enkla naturvetenskapliga fenomen där arbetet ska ha sin utgångspunkt ur barnets perspektiv. Det är förskollärarens ansvar att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Studien visar att majoriteten av förskollärarna tänker kring naturvetenskapen som något de finner i barns vardagliga aktiviteter utifrån deras intresse och nyfikenhet. Utifrån detta förhållningssätt hittar de tillfällen att synliggöra naturvetenskapliga fenomen. Förskollärarna anser att naturvetenskap synliggörs först och främst genom att vara ute i skogen.  Upplevelser i naturen engagerar alla sinnen där naturmaterial har stor betydelse för att fånga barnens intresse att undersöka och forska vidare. I undersökningen framgår att förskollärarna saknar en djupare kunskap i det naturvetenskapliga ämnet för att utnyttja fler situationer till naturvetenskapligt lärande.

I den här studien undersöker jag hur aktiva lärare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att öka elevers motivation till läsning. Jag tar del av lärarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde därför att använda mig av kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag på tre lärare som alla arbetar på mellanstadiet med ämnet svenska då jag anser att detta ger mig tillräckligt med information för att besvara mina frågeställningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lättvindig och fördelaktig metod vid de tillfällen då man vill undersöka en människas tankar.Resultatet visar ganska tydligt hur lärare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lärare för att kunna hjälpa elever frammåt. Det visar även att samtliga lärare använder sig av liknande mönster för att skapa motivation till läsning och dessa har jag kategoriserat i resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ''böckernas åtkomlighet'', ''lärarens betydelse'' och ''hemmets betydelse''.

Syftet med vår undersökning är att få en inblick till skolkuratorers upplevelser och tankar kring nätmobbning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex stycken skolkuratorer. För att uppnå undersökningens syfte formulerade vi två stycken frågeställningar som blev vår utgångspunkt. Dessa var följande; Upplever skolkuratorerna någon könsskillnad angående nätmobbning? Vilka tankar och upplevelser har skolkuratorerna angående deras arbetssätt i förhållandet till nätmobbning? Resultaten i denna studie visar att samtliga skolkuratorer inte ville använda sig av begreppet nätmobbning utan föredrog istället att använda sig av kränkningar på nätet.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stärka motivationen för återgång i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgår från en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att återgå i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1.

Title: The mortgage limitation and its impact on the mortgage marketLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Mattias Arnkvist and Magnus Vitasp PerssonSupervisor: Lars SteinerDate: 2011 ? MayAim: We have conducted this report to find out what effect the mortgage limitation has had on the mortgage market since its introduction in autumn 2010. The mortgage limitation has both before and after the introduction been a topic of discussion as it affects many and above all makes it diffucult for certain customer groups.Method: This report was written by a qualitative method. The report uses qualitative and quantitative data. The quantitative data we have in the report are printed literature in books, articles and journals as well as data taken from Internet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lärmiljön kan främja barn i deras lärande. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar för att utveckla barns lärmiljö. Vi ville även ta reda på hur barnen uppfattar sin lärmiljö samt hur de önskar att deras lärmiljö ska se ut. Vi ville även undersöka hur lärare anser att barnen gynnas i sitt lärande av att arbeta i en välplanerad lärmiljö. För att ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lärares tankar kring ämnet.

Detta är en fallstudie och resultaten går inte att generalisera. Huvudsyftet med studien är att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgång av läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Därefter följer forskning inom olika områden såsom utomhuspedagogik och olika teorier om lärande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes på två förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem år, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett på båda förskolorna.

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den socialaoch kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder.

Sett över hela världen är fotboll den vanligaste idrotten som utövas. Skadefrekvensen inom fotbollen i Sverige ligger på 3-7 skador per 1000 träningstimmar och 14-30 skador per 1000 matchtimmar. Det vanligaste skadeområdet hos fotbollsspelarna är nedre extremitet där ankelstukningar är den vanligaste skadan. Orsakerna till skador inom fotbollen är inte helt klarlagda, men sådant som kan leda till skador är inre och yttre faktorer. Svenska Fotbollförbundet håller i tränarutbildningar som baseras på tre olika nivåer: bas, avancerad och professionell.