Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek?Detta är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare.

Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.

Inga riklinjer från statligt håll finns för Sveriges skolors skolgårdar. De kan vara hur små eller storasom helst och de kan vara hur innehållsrika eller innehållslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor är ett relativt outforskat ämne som inte har getts något stort utrymme i forskningom elever och deras skolgårdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgårdar är en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom är stimulerande för lärande och utveckling och som främjar fysisk aktivitet krävs det engenomtänkt planering av den i både skola och på skolgården. Skolgården har tidigare reglerats frånstatligt håll och det har påverkat skolgårdarnas utseende genom tiden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Detta examensarbete på kandidatnivå i Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola är en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svårigheter och möjligheter med kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrån teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frågor i respektive översiktsplan med utgångspunkt i frågeställningen som lyder följande: ? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? På vilket sätt tillvaratas relevanta miljömål, riksintressen och lagstiftning i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrågor hanteras på översiktlig nivå inom kustzonsplanering? Fallstudien består av en analys av Blekinge Läns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgår från forskningsfrågorna. För att få en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.

Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen är att fysisk planering inte är objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning. Planeringen är inte neutral till kön.

Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..