Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ?Skydd mot olyckor?(SMO) får en anställning som brandman.

I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i grundskola och gymnasium.Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning..

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstå hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet när de befinner sig i gråzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma åt dessa subjektiva berättelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka närmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och föreställningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har påverkat hur de förhåller sig olika till sin sociala verklighet..

Detta projekt är ett examensarbete för kandidatexamen som är obligatorisk för alla studenter. För att ta ut examen måste jag lämna en skriftlig rapport om vad jag har gjort. Redovisa simuleringar och mätningar på olika kretsar. I mitt fall var jag intresserad på att studera hur varvtalet på en likströmsmotor kan regleras med hjälp av olika metoder.  Detta är mycket utmanande för mig eftersom jag inte har sett så många lösningar på detta problem. Jag kommer att använda kunskap, teknik och komponenter från Kraftelektronik för att utföra mitt arbete. Det blir mycket intressant att med dagens utveckling av tekniken se hur olika metoder kan användas för att undersöka hur kraftelektronik kan användas i kontroll av varvtal, frekvens och rotationsriktning av elektriska maskiner. .

Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Syftet med studien är att undersöka hur socionomer, utifrån den kunskap de fårmed sig från socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien är tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien är att en gemensam värdegrund formas underutbildningen och sätter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som väntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsättningaroch påverkar därför identitetsskapandet på olika sätt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Varje år tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och så många som 650 studenter läser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i Gävle (HiG). Vi är själva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebär blandade känslor av både förväntan och oro. Orsaken till denna osäkerhet är till stor del det faktum att vi inte vet vad som förväntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lärt oss under vår utbildning och vad förväntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna fråga har vi intervjuat före detta studenter från HiG, varav en man och en kvinna från den privata sektorn samt en man och en kvinna från den offentliga sektorn.

Vårt syfte med undersökningen var att undersöka och jämföra gymnasielärares syn på kunskap och lärande i förhållande till: när de utexaminerades, den då gällande läroplanen och dagens läroplan. Vår teoretiska utgångspunkt var de tre dominerande lärandeteorierna som genomsyrat skolan och läroplanerna de senaste femtio åren: behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Tillvägagångssättet för den empiriska undersökningen var två olika metoder. En kvalitativ metod där vi intervjuade två gymnasielärare i en öppen forskningsintervjuform och en kvantitativ metod där vi gjorde enkätundersökning bland gymnasielärare. Undersökningen avgränsades till två gymnasieskolor i Luleå kommun samt att informanter var aktiva lärare.

Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet.

Hälsa och ohälsa är angelägenheter för både den enskilda människan och hela samhället. Hälsopedagogiska programmet är en treårig utbildning vid Högskolan i Gävle, studenterna som tar examen därifrån kan kalla sig hälsovetare. Syftet med studien är att undersöka uppfattningar av hälsosamhet bland hälsopedagogstuderande. Studiens ansats är fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hälsopedagoger in i yrkesrollen att göra människor mer hälsosamma? Vad anser dessa studenter vara hälsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som går termin fyra och fem på hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle.

Vårt syfte med undersökningen är att med hjälp av en mindre grupp vägledare från komvux, försäkringskassan och AF, ta reda på hur de upplever sin yrkesroll i vägledningssammanhang. Vi är också intresserade av hur dessa vägledares samverkan är med andra myndigheter. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ intervju med hjälp av en intervjuguide. Vi valde vägledare från olika områden för att få variation av informanternas berättelse av samma verklighet. Vårt resultat i vår studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fåtal har vid några tillfällen samarbetat med någon myndighet.

Patienter med bensår är vanligt förekommande i vården och nutrition bör vara en del av behandlingen. Sjuksköterskans kunskap och attityd till nutrition kan således påverka omvårdnaden av bensårspatienter i hög grad. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nutritionsstatus och läkning hos bensårspatienter samt sjuksköterskans kunskaper och attityder om nutrition. Metoden är en studie där tio artiklar har granskats utifrån vetenskaplighet och kvalitet. Resultatet visar att många bensårspatienter ligger i riskzonen för undernäring och har brist på ett eller flera näringsämnen.

I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan..