Arbetet är den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet är en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhälle där nästan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. Därför måste alla 14-åriga flickor genomgå en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till själva projektarbetet hör även en essä där jag diskuterar dystopins natur..

Merparten av kadetterna på den 217:de kursen på Militärhögskolan Karlberg står inför en kommande anställning i Försvarsmakten. Kadetternas anställningsprocess har kantats av obeständiga beslut från Försvarsmakten och fattade beslut som påverkat dem i deras blivande profession som officerare i Försvarsmakten. Utifrån detta hur ser kadetternas vilja till att ta anställning i Försvarsmakten ut?Syftet med arbetet ligger i att utifrån Maslows behovsteori undersöka om det går att finna tendenser kring huruvida kadetterna känner behovstillfredsställelse utifrån de fem steg som utgör Maslows behovsteori och om deras vilja till att ta anställning i Försvarsmakten går att sammankopplas till denna. Arbetet undersöker även om det går att utmärka specifika faktorer som påverkar kadetterna i en högre grad till att inte vilja ta anställning i Försvarsmakten efter examen.Syftet  och frågeställningarna besvaras genom analys av en genomförd enkätundersökning bland kadetterna.

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna ? kandidatexamen och magisterexamen.

Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY som utbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutom ingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

En intervjustudie har genomförts på en arbetsförmedling i Sverige, med fyrastycken arbetsförmedlare. Detta i avsikt att få en inblick i deras syn på högskolans expansion och kunna se hur de upplever anpassningenav den kvantitativa ökningen av utbildningar och examenstitlartill arbetsmarknaden. Jag har vidare undersökt hur arbetsförmedlare upplever det att bedöma nyutexaminerade studenter som har gått nyare utbildningar som generella och/eller icke-yrkesrelaterade sådana. Med hjälp av detta har jag fått en inblick i högskolans anpassning och informationsförmedling till arbetsmarknadssfären.Högskolan genomsyras idag av ett större utbildningsutbud än någonsin. fristående kurser och utbildningsprogram erbjuder i högre grad examina inom generella och icke-yrkesrelaterade sådana.

Efter att ha fått en Sjöingenjörsexamen och samlat ihop alla certifikat som behövs står studenten färdig att arbeta som vakthavande maskinbefäl på fartyg. Frågor som individen ställer sig själv när han/hon står där, redo att påbörja en ny fas i sitt liv är frågor såsom: Var skulle jag vilja jobba?, När får jag ett jobb? och Hur skaffar jag mig ett jobb? Syftet med denna studie är att försöka skapa en bild av hur det har sett ut de senare åren för examinerade sjöingenjörer från Kalmar Sjöfartshögskola att komma ut på arbetsmarknaden.Metoden som användes var i form av ett frågeformulär som skickades ut till tidigare studenter som tog examen från Kalmar under åren 2009, 2010 och 2011. De gavs möjligheten att svara på en webbenkät eller att svara på en postenkät som skickades till deras folkbokföringsadresser.Studien innefattade totalt 36 personer, varav 20 personer valde att delta. Resultat från studien visar att av de 20 personer som valde att delta hittade samtliga personer arbete till sjöss.

Det är idag en stor andel individer som väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Ofta krävs det attstudenten satsar både tid och pengar. Många som väljer att läsa vidare gör detta för att fåtillgång till en allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Denna studie avser att undersöka hurövergången från akademiska utbildningar till arbetsmarknaden ser ut. För att kunna studera?övergången? kommer denna studie att undersöka vad som krävs av tidigare studenter när dekommer ut på arbetsmarknaden, om de fått de rätta förkunskaperna samt om de valt att göranågot extra så som volontärarbeten, föreningsaktiviteter eller dylikt under sin studietid.Studien syftar även till att studera om det föreligger några skillnader eller likheter mellan enteknisk samt en samhällsvetenskaplig utbildning.

Problem: Läkaryrket är ett komplext yrke där verklighetens obestämbarhet gör att enbart de med stor kunskap, erfarenhet och färdigheter, i förhållande till lekmannen, kan ta kvalificerade beslut. Yrken med denna beskrivning kallas professioner. Skapar professioner en viss sorts människor?Efter avslutade civilingenjörsstudier samt en nästan färdig fil.kand. i företagsekonomi, kände jag under mina läkarstudier att mitt tankesätt påverkades i en helt annan grad än vid de tidigare studierna.

Rapporten handlar om framställningen av ett prototypverktyg för konsultfirman Logica. Marknaden har idag ett stort behov av ett prototypverktyg och det är en lösning på det problemet som vi utvecklat. Utvecklingsarbetet är utfört i Java och har resulterat i ett program som kan rita upp prototyper och ett som kan visa och köra prototypprojekt. Projektets syfte har varit att effektivisera Logicas arbetssätt och tillgodose ett behov av en mjukvara som är avsett för att skapa och hantera prototyper av mjukvarusystem. Därutöver har projektet syftat till att erbjuda Logicas kunder mervärde då de får en körbar prototyp av det system de överväger att köpa..

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Arbetsmarknadsläget är idag hårdare än det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. Vägen till drömyrket är krokig och kantas av flera val som måste göras, i fråga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation på arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhållande till olika aspekter såsom ålder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Uppsatsens teoretiska referensram präglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och Bäck-Wiklund.

I dagens Sverige är det brist på arbete inom ett stort antal yrkesområden. Detta leder till att många med akademisk utbildning har svårt för att hitta arbete inom sitt kompetensområde. Troligtvis är detta påfrestande för de arbetslösa akademikerna med många års studerande och eventuella studieskulder bakom sig. Att arbetslöshet är en ohälsodeterminant vet vi, men vad vi har undersökt är hur den påverkar den upplevda hälsan och i vilken utsträckning, hos unga med en examen från universitet eller högskola. Detta har vi gjort genom en kvalitativ intervjustudie.

Titel: Innovationsprogrammets betydelse för dess studenter - Värdefulla kriterier för en innovationsutbildning utifrån ett näringslivsperspektivFörfattare: Kristina Gern och Jesper ModighHandledare: Peter Selegård, Mälardalens HögskolaÄmne: InnovationsteknikNyckelord: Innovation, utbildning, entreprenörskap, kreativitetProblem:Innovationsprogrammet har ett problem med att många studenter är osäkra på om deras program är en bra grund för att söka jobb inom det aktuella segmentet i framtiden. Detta grundar sig i samtal med innovationsstudenter och författarnas egna erfarenheter.Syfte:Syftet med denna uppsats är att klargöra innovationsprogrammets värde för dess studenter när de ska ut på arbetsmarknaden. Lärare och programansvariga skall även få ett lättare sätt att förklara innovationsprogrammet och dess mål och de framtidsutsikter som finns för innovationsstudenterna. Genom detta hoppas författarna att innovationsstudenternas oro för framtiden minskar. Metod:De metoder som används i denna uppsats är dels en kvalitativ intervju men även kvantitativa enkätundersökningar bland studenter och från arbetsmarknaden.Slutsats:Innovationsprogrammets studenters osäkerhet ligger i att det inte finns en tydlig bild av vad de kan tänkas jobba med i framtiden.