En konsument blir ständigt påverkad av olika intryck i en butik där produkter slåss om uppmärksamhet och försöker att särskilja sig från konkurrenter. En produkt som trängs med flera andra på butikshyllan är tidskrifter, där antal titlar på den svenska marknaden har ökat med 40 procent de senaste tio åren. Det har tidigare forskats kring vilka färger som sägs påverka människor i köpsituationer, så som att rött är en bra färg för att intressera en konsument, men detta betyder inte nödvändigtvis att det leder till ett köp. Vad är det då som intresserar konsumenten när det gäller färg? Vilka färger på ett tidskriftsomslag är det som intresserar en målgrupp mest respektive minst och varför är det så? Finns det ett samband mellan vilka färger som intresserar målgruppen och de färger som faktiskt leder till köp? Den här studien undersöker hur färg på tidskriftsomslag påverkar en konsument, både gällande associationer, känslor och köpbehov. Den tidskrift som varit i fokus för studien är Cosmopolitan, som befinner sig inom genren Livsstil för kvinnor, med målgruppen kvinnor mellan 20-30 år.

The aim of this thesis is to investigate how Bahamas, a magazine belonging to the antideutsche current in German left-wing politics, acted during a two year period between the summer 2001 and 2003. When explaining the anti-deutsche phenomena and the editors? politics it is common to take the currents own history-writing as a fact, thus presenting the development of the current as a reaction to outside factors and impulses outside. In this thesis it is stressed that the editors are far from only passively reacting, rather the opposite is true. I claim that the editors have a fixed ideology that they strive to implant in to certain parts of the radical left.

I feministiska studier är man inte sen med att påpeka att olika typer av kvinnligheter bäddar olika mycket för framgång i samhället. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sällan om mannen på samma sätt vilket har lett till att många män känt sig knutna till en mansroll de finner svår att leva upp till. Vilken är denna eftersträvansvärda mansroll och vem är egentligen kapabel att uppnå den? Det är dessa funderingar som gjort mig nyfiken på maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgått från att manlighet är en myt för att sedan studera hur denna myt kan tänkas ha konstruerats och omkonstruerats genom åren.