Att vara fysiskt aktiv i grundskolan är obligatoriskt för många. Utgångspunkten i arbetet är det uppdrag som skrevs in i läroplanen 2003 som innebär att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vad är rektorns ansvar och vilka förutsättningar har rektorer och skolan för att kunna erbjuda eleverna fysisk aktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rektorerna i en kommun i norra Sverige erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet. Som metod har vi valt att skicka ut enkäter till alla rektorer på F-6 skolor i en kommun, efter att ha genomfört en pilotstudie på ett fåtal personer skickade vi ut vår egenkonstruerade enkät.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för små privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför små privata aktiebolag. Vi undersökte vårt problemområde genom en litteraturstudie och en enkätundersökning samt intervjuer med företrädare för små privata aktiebolag inom Luleå kommun. De båda empiriska undersökningarna gav oss många intressanta resultat.

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet.

Mellan åren 1999-2001 satsade Sveriges regering sammanlagt 300 miljoner i ett projekt som kallades Anhörig 300. Pengarna skulle användas av Sveriges kommuner som i samverkan med anhöriga och frivilligorganisationer skulle arbeta för att utveckla stödet till anhörigvårdare. Avsikten med projektet var att uppnå en höjning av kvaliteten i stöd som kommunerna erbjuder anhörigvårdare. Älvsbyns kommun har fått cirka 350 000 kronor beviljade från Anhörig 300-projektet. I februari år 2006 startade Älvsbyn ett anhörigprojekt med mål att stödja anhörigvårdare.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för våldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan är en relativt ny arbetsform som växt fram ur en mängd olika förändringar hos den svenska välfärdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav på effektivitet i samband med ekonomiska nedskärningar gör sig gällande, men också att ett könsmaktkritiskt perspektiv på våld i nära relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom området för våldsutsatta kvinnor och därigenom utvärdera denna arbetsform som åtgärd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frågeställningar: varför samverkan har vuxit fram som åtgärd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhållande till de mål man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

Att maximera sjukhusens och räddningstjänstens täckning av befolkningen är en viktig säkerhetsfråga som diskuteras inom bland annat hälsovårdsplaneringen. Geografiska informationssystem (GIS) kan användas som ett hjälpmedel för att analysera och presentera andelen befolkning som är utanför sjukvårdens täckningsområden och även visa variationer på täckningsområdena när anläggningar slås ihop eller läggs ned. Syftet med arbetet är att presentera en ny, vektorbaserad nätverksanalys i GIS-miljö för att undersöka hur täckningsområdena för räddningstjänsten i Uppsala kommun påverkas.För att utföra nätverksanalysen användes data från Nationella Vägdatabasen (NVDB) över Uppsala kommun. Attributen som användes från NVDB innehöll information om framförallt hastighetsbegränsningar, väghierarki, tid, restriktioner och gatunamn. Täckningsområdena beräknades med ArcGIS och tilläggsprogrammet Network Analyst och resulterade i en översiktlig karta med räddningstjänstens insatstider och även enskilda insatskartor.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utsträckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrån det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod där ledande politiker och tjänstemän från kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management?teori grundad på olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer från de intervjuer som genomförts.

Syftet med denna studie var att se hur pass medvetna medarbetarna på vuxenförvaltningen inom Eskilstuna kommun var om de jämställdhetsmål som finns i kommunens egna styrdokument om jämställdhet. En webbaserad enkätundersökning har genomförts där 130 enkäter skickades ut. Respondenterna har fått svara på olika frågor runt styrdokumentet och fått ge förslag på förbättringar.  En kvantitativ metod har använts och materialet har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet social konstruktivism samt tidigare forskning. Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att implementera en handlingsplan eller styrdokument i stora organisationer på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att få av respondenterna är medvetna om att styrdokumentet finns och bara ett fåtal har läst dokumentet och är medvetna om målen som finns uppsatta..

Frågeställning: Vilken typ av människor har störst benägenhet att ändra sina resvanor?Vilka marknadsföringsstrategier är bäst lämpade för att få Eskilstunas invånare att ändra sina attityder och beteenden så att de väljer mer hållbara resealternativ?Syfte: Syftet med denna uppsats är att presentera marknadsföringsåtgärder som Eskilstuna kommun kan använda sig av för att främja hållbart resande samt att redogöra vilka målgrupper dessa åtgärder bör riktas mot.Metod: Vi valde att göra en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Kvantitativ data har vi hämtat från sekundärkällor i form av tidigare undersökningar som är gjorda i Eskilstuna och andra jämförbara kommuner i Sverige. Primärdata i denna studie är kvalitativ och kommer från intervjuer med olika personer som jobbar med att främja hållbart resande. Teorin och empirin vävdes sedan samman till en analys.Slutsats: I slutsatsen presenterar vi vilka målgrupper som är intressanta att arbeta med samt med vilka marknadsföringsåtgärder vi anser att Eskilstuna kommun bäst kan nå dem.

Denna kandidatuppsats är en fallstudie av webblösningar och specifikt kring ekonomiprogram. Studien omfattar en undersökning för att ta reda på orsakerna till att inte fler småföretagare går över till webbaserade lösningar, detta är idag högst aktuellt eftersom det blir allt mer populärt att arbeta i molnet. Molntjänster är ett relativt nytt sätt att arbeta på och det innebär stora förändringar för företagen samtidigt som de erbjuder fler möjligheter än tidigare. I och med den ökade betydelsen av molntjänster och dess arbetssätt har vi även undersökt vad det finns för fördelar med webblösningar med hjälp av befintliga användare. Syftet med uppsatsen är att lyfta fram vilka som är orsakerna till att inte fler använder webblösningar, samt vilka fördelar det finns.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett redskap för att påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Då jag själv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta närmare.Syfte: Är att belysa föreställningar kring medarbetarsamtal ur så väl ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa föreställningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnå syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med två chefer och sju medarbetare på Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag använt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en när medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjälp av två kontaktpersoner på kommunen.Resultat: Jag har fått en god inblick kring medarbetarnas och chefernas föreställningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.