Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Syftet med detta kandidatarbete är att beskriva den befolkningsutveckling som pågår i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanställa metoder från forskning och beprövad erfarenhet som används för att motverka en negativ befolkningsutveckling. Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i Rävemåla, som är en tätortsnära landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka metoder som används och kan användas för att försöka nå en positiv utveckling. Tingsryds kommun och Rävemåla tätort lider båda av en negativ befolkningsutveckling och en åldrande befolkning. Den mest använda metoden för att nå en positiv utveckling är marknadsföring, vilket är den mest använda metoden i riket för att öka befolkning..

Syftet är att utreda hur internhyressystemets enskilda styrverktyg samverkar och om de tillsammans uppnår målsättningen att öka affärsmässigheten och kostnadseffektiviteten ur ett kommunperspektiv. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie av Lunds kommun. Detta tillvägagångssätt har vi valt för att kunna göra en djupgående analys av den specifika situationen vi studerar. Utgångspunkten är deduktiv då vi utifrån tidigare teoretiska kunskaper har valt att studera den aktuella problematiken, men inslag av induktiva angreppssätt finns i uppsatsen. För att uppnå affärsmässighet och kostnadseffektivitet är det viktigt att de enskilda styrverktygen utformas så att de samverkar med varandra på ett sätt som stödjer de övergripande syftena med internhyressystemet..

Bakgrund: Lessebo kommun undertecknade år 2012 en avsiktsförklaring om att gå med i samordnad varudistribution tillsammans med kommunerna i Kronobergs län. År 2014 gjorde Camilla Thure, utvecklingsstrateg, Lessebo kommun, en utredning om kostnaderna för att gå med i samarbetet. Thures uträkningar baserades på uppskattade kostnader för samordnad varudistribution. År 2015 har avtalet för samordnad varudistribution tecknats mellan de kommuner i Kronobergs län som ingår och kostnaderna kan i nuläget mer exakt beräknas. Det är tre kommuner som i nuläget inte ingår och det är Lessebo, Uppvidinge och Markaryd (Thure 2015 s.4).

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

I denna studie studeras klarspråk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift från Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien är att främja läsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssäkra klarspråksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förändra beslutsbrevens utformning.De metoder som använts är textanalys i form av en läsbarhetsanalys och Klarspråkstestet och en kvalitativ intervju med en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven är utformade utifrån begreppen klarspråk och läsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handläggare på Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring språkanvändning när beslutsbreven skrivs.Utifrån mitt resultat och gällande riktlinjer och principer för klarspråk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förändrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksättning för ökad begriplighet.

Syftet med detta examensarbete är att göra en inventering av anlagda våtmarker i Kalmar kommun för att sedan göra en översiktlig bedömning av våtmarkernas förutsättning för näringsretention. Våtmarker har under flera sekel utdikats för att utöka arealen odlingsmark. Därigenom har naturliga näringsfällor förlorats, och i takt med att odlingsmarken har ökat har även övergödningen i Östersjön förvärrats. Anläggande av våtmarker på nya platser eller på platser där våtmarker har legat förr har blivit populärt för vattenrening. Våren 2012 startade Kalmar kommun och Linnéuniversitetet ett projekt för uppföljning och restaurering av våtmarker, och detta examensarbete ingår delvis i detta projekt.

Alla elever i Sverige har rätt att få stöd av elevhälsan för att nå utbildningens kunskapskrav. Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete grundar sig i det salutogena perspektivet. För att förbättra elevers hälsoutfall kan hälsokommunikation användas. Elevhälsan i Umeå kommun bedriver ett projekt vid namn Levla lärmiljön, där målet är att förbättra lärmiljön för elever. Syftet för examensarbetet var att undersöka skolpsykologers i Umeå kommun upplevelser av att arbeta i ett perspektivskifte från patologiskt perspektiv till salutogent perspektiv.

The purpose of this thesis is to present and analyze population developments within Umeå municipality during the period 1992 to 2012. The study also aims to discuss growth trends presented in previous papers to seek common factors and get a deeper understanding.Data for 1992, 2002 and 2012 on a sub area level supplied by Umeå municipality was used. The study shows a continued positive development across almost all sub areas, but a differing growth rate from centre to periphery, and also a diversified medium age among the inhabitants.While the city center continues to have the highest growth of population during the studied years, a recent trend seems to point to a growing popularity to settle in the outskirts of the municipality, primarily near the coast..

24-timmarsmyndigheten innebär att tillgången till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras. Förutom myndigheter är även kommuner och landsting är viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett självständigt ansvar för att utveckla såväl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjänster. Problemet med den kommunala organisationen är att den består av flera förvaltningar som fungerar som små företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krävs att förvaltningarna drar åt samma håll och har en gemensam vision för arbetet.

Det finns en mängd olika fritidsanläggningar i Luleå kommun. Kultur- och Fritidskontoret på Luleå kommun äger, förvaltar eller ger bidrag till många av fritidsanläggningarna. De har hand om bokningar och underhåll av anläggningarna och vill då veta vilken förening anläggningarna tillhör, vad som finns på anläggningen, vilka idrottsgrenar det går att utöva m.m. För att lättare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de även veta var alla föreningsägda fritidsanläggningar finns samt hur stora de är. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanläggningar Luleå kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och Borlänge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlätta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan Borlänge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar även den miljömässiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet är uppdelat i två delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen går vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda ämnet.

För att säkerställa att Piteå kommuns säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet efterföljs vill Piteå kommun undersöka det rådande säkerhetsklimatet bland de anställda inom kommunen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur risker uppfattas bland de anställda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan återkoppla till målen i kommunens handlingsplan gällande säkerhetsarbetet. Följande frågeställningar användes: Vilka riskkällor kan de anställda identifiera inom sin egen verksamhet och är dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anställda om policys, procedurer samt praktiskt säkerhetsarbete? Kan de anställdas uppfattning om risk och säkerhet påverka kommunens långsiktiga säkerhetsarbete? En enkätundersökning med 79 anställda inom Piteå kommun utfördes med hjälp av ett enkätinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tilläggsfrågor. Resultaten visar att Piteå kommun hade ett starkt säkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 värde >3,30.

Sverige har länge fått tampas med problem som de inrikes omflyttningarna i landet fört med sig. Landsbygd, glesbygd och mindre orter avfolkas medan storstädernas befolkning fortsätter att växa. Särskilt unga människor flyttar, och de gängse uppfattningarna är att ungdomar flyttar för att söka jobb eller för att utbilda sig. Den här studien ämnar till att ta reda på vilka orsakerna till flyttning bland unga är och om orsakerna till flyttning skiljer sig mellan kommuner I norra Sverige och kommuner som ligger i Svealand. Studien som genomförts är kvalitativ och bygger dels på intervjuer med utflyttade personer från Jokkmokks kommun i norra Norrland, och Vansbro kommun i Svealand.

Problemområde:Trots att Växjö kommun genomfört flera satsningar som främjar idrottsverksamheter så lyckas de ändå inte nå ut till alla ungdomar. En problematik är att medborgarnas delaktighet och inflytande saknas i kommunens planerings-, genomförande och styrningsfas. Kommunen är intresserad av att utforska i vilken omfattning ungdomar vill vara delaktiga samt vad de har för önskemål gällande fritidsutbudet.Syfte:Syftet med studien är att analysera hur Växjö kommun kan öka ungdomars delaktighet och inflytande i tätorten Lammhult genom utformningen av idrottsutbudet i deras utemiljöer. I synnerhet kommer studien analysera vilka önskemål de ungdomar som är fysiskt inaktiva idag i åldrarna 13 ? 16 har idrottsmässigt i tätorten Lammhult.Metod:Vid genomförandet av vår studie valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod då vi ansåg att den var mest lämpad.