Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trÀdde en ny lÀroplan för sÀrskolan i kraft. Skrivningen ?efter sina förutsÀttningar? har nu tagits bort. SÀrskolans elever skall uppnÄ godkÀnd nivÄ i kursplanens Àmnen. LÀrare i sÀrskolan har gett uttryck för en oro över dessa förÀndringar.

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Syfte med arbetet var att ta reda pÄ om, pÄ vilket sÀtt och varför dialogen anvÀnds i matematikundervisningen. Fokus har legat pÄ att se hur dialogen kan individualiseras utifrÄn elevers olika behov och möjligheter. Jag har sjÀlv upplever svÄrigheter med att anvÀnda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svÄrigheter och lÄg kunskapsnivÄ. DÀr av val av Àmne. Studien Àr kvalitativ dÀr den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval anvÀnts som metod.

I denna studie kan du lÀsa om hur lÀrare i grundskolans yngre Äldrar uppfattar nivÄgruppering och ser pÄ den individualiserade undervisningen i skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundar sig pÄ intervjuer med fyra lÀrare som Àr verksamma pÄ tvÄ olika skolor. TvÄ av dessa lÀrare Àr vana vid att anvÀnda sig av nivÄgruppering i undervisningen medan de andra tvÄ har valt att inte göra det. Uppsatsen inleds med en kortfattad begreppsförklaring, styrdokument och sammanstÀllning av tidigare forskning kring nivÄgruppering i matematik. Vi presenterar resultatet av vÄra intervjuer som dÀrefter diskuteras och stÀlls emot tidigare forskning.

LÀssvÄrigheter skapar i förlÀngningen snÀvare grÀnser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmÀnhet. Att uppmÀrksamma tidiga kÀnda tecken pÄ lÀs-svÄrigheter och agera utefter detta, Àr dÀrför en oerhört viktig del i lÀrarens vardag (Elbro, 2004). I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sÀgs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, lÀsa och skriva ska fÄ möjligheter att kommunicera och dÀrmed fÄ tilltro till sin sprÄkliga förmÄga. Undervisningen ska ocksÄ anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Den ska med utgÄngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprÄk och kunskaper frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling.

The world is facing huge challenges to overcome the climate crisis. A contributing actor to the environmental footprints are the textile industry and their production processes, which highlights the importance to act. The purpose of this study is therefore to investigate how a middle size company's purchase- and design department work to contribute to sustainable fashion and sustainable consumption. As well as to examine the challenges and possibilities that the fashion company faces in its sustainability work. The qualitative study has been prepared and is based on 15 interviews with employees in the purchase- and design department.

Undersökningen fokuserar pÄ hur lÀrare pÄverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lÀrarna Àr nÀr det gÀller vikten av att motivera eleverna. Vi vill Àven ta reda pÄ hur de intervjuade lÀrarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lÀrare har nÀr det gÀller elevernas motivation. Undersökningen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tre olika skolor intervjuades till denna studie.

Den svenska skolan gÄr mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt stÀllda krav pÄ sig att bedriva en undervisning med utgÄngspunkt i elevernas förutsÀttningar och behov. Min erfarenhet Àr dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjÀlpa de svaga eleverna och har sin utgÄngspunkt i deras förutsÀttningar. Detta innebÀr att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det hÀr examensarbetet Àr en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien Àr att kartlÀgga de högpresterande elevernas studiesituation utifrÄn de politiskt stÀllda kraven pÄ en individanpassad skola.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillÀmpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lÀgger fokus pÄ konkreta undervisningsstrategier, elevens grundlÀggande behov som mÄste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lÀrare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. NÄgra av de slutsatser som framkommer i studien Àr vikten av individualiserad undervisning, grundlÀggande anpassningsbehov av lÀromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrÄn tvÄ skolor som finns i tvÄ medelstora kommuner i SkÄne. Jag har valt pedagoger i tvÄ skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillÀmpar arbetet med individuell inlÀrning utifrÄn vad som stÄr i lÀroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger pÄ svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlÀrningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger anvÀnder sig av olika individuella inlÀrningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder Àn möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlÀrning var svÄr att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.

Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.

The aim of this Master's thesis is to analyze the relation between the discursive formation and the optical formation in the public library-apparatus. An ongoing individualization process in the library field and in society at large is used as a backdrop in the analysis. Discourse analysis is used as a method to explore the main Swedish library periodicals Biblioteksbladet, Bibliotek i SamhÀlle and DIK-forum. All issues from the years 1999 and 2009 have been used as material. The main analytical instruments applied in the analysis of this material are Michel Foucault's terms dispositive, apparatus and diagram.