Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

In Sweden the latest curriculum, Lpo 94 was released in 1994. This document revolutionized the teaching profession. The school system was changed from a governmental control into a communal control. The earlier curriculums were controlled by rules; Lpo 94 is controlled by aims. This has led to a big spectrum of teaching styles which all of them agrees with the Lpo 94.Our purpose with this report is to illustrate two different leadershipstyles regarding the subject Swedish.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

FriÄret var ett fenomen som under en begrÀnsad period fanns i Sverige. Det infördes Är 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades frÄn och med 1 januari, 2007. FriÄret som företeelse Àr intressant ur den aspekten att för första gÄngen fick mÀnniskor en möjlighet att vara lediga frÄn arbetet mot ersÀttning utan nÄgon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra nÄgot helt annat Àn sitt ordinarie arbete hade de ÀndÄ tryggheten att ÄtervÀnda dit efter ledighetens slut. NÀr man befinner sig i femtioÄrsÄldern har man fortfarande relativt mÄnga Är kvar av yrkeslivet, men nÀrmar sig ÀndÄ pensionen.

FriÄret var ett fenomen som under en begrÀnsad period fanns i Sverige. Det infördes Är 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades frÄn och med 1 januari, 2007. FriÄret som företeelse Àr intressant ur den aspekten att för första gÄngen fick mÀnniskor en möjlighet att vara lediga frÄn arbetet mot ersÀttning utan nÄgon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra nÄgot helt annat Àn sitt ordinarie arbete hade de ÀndÄ tryggheten att ÄtervÀnda dit efter ledighetens slut. NÀr man befinner sig i femtioÄrsÄldern har man fortfarande relativt mÄnga Är kvar av yrkeslivet, men nÀrmar sig ÀndÄ pensionen.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.

MÀnniskans utslÀpp av miljö och klimatpÄverkande vÀxthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra Ären. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav mÀnniskor har pÄ sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utslÀppen Àr betydande, speciellt köttproduktionen, som stÄr för 18 procent av vÀrldens totala vÀxthusgasutslÀpp. Genom att minska den mÀngd kött som ingÄr i mÀnniskors mÄltider och gÄ mot att Àta mer vÀxtbaserat, som inte innehÄller köttprodukter, kan matens miljöpÄverkan minska. Ett viktigt omrÄde Àr offentliga matserveringar, vad som serveras dÀr har en inverkan pÄ mÀnniskors matvanor och deras syn pÄ mat.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Studiens syfte Àr att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet pÄ tvÄ Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrÄn begrepp som dagens lÀroplan anvÀnder istÀllet, det vill sÀga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp anvÀnder vi Àven för att tolka vÄrt resultat.

Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen för lÀrares strategier i klassrummet, genom att ta reda pÄ vilka kommunikativa strategier lÀrare anvÀnder sig av för att underlÀtta undervisningssituationen för alla elever i klassen, samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera mÄngfalden av elever och anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.Teori: I inledningen av mitt teoriavsnitt redogör jag kort för de olika perspektiv pÄ specialpedagogik som ofta framhÄlls. UtifrÄn en sociokulturell forskningsansats, har jag angett en syn pÄ kunskap och lÀrande, som ett socialt fenomen, vilket sker i interaktion med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv spelar lÀraren en viktig roll för elevers lÀrande, i rollen som den mer kompetente vÀgledaren. Genom att lÀraren tar reda pÄ vilken kunskapsnivÄ eleven befinner sig och stödja just dÀr, kan lÀraren ge ett stöd i verklig mening. För att i teorin fÄnga in lÀrares strategier som inte bara har med lÀrande att göra redogör jag ocksÄ för teorier om social ordning, vilka hör ihop med lÀrarens roll som ledare i klassrummet.Metod: Metoden Àr etnografiskt inspirerad och den insamlingsmetod jag har anvÀnt mig av Àr deltagande observationer, vilka jag har dokumenterat med hjÀlp av att skriva fÀltanteckningar.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Studien inbegriper en litteraturstudie av dokument frĂ„n Åland, i detta fall den Ă„lĂ€ndska lĂ€roplanen och nĂ„gra jĂ€mförelser ifrĂ„n finska fastlandets lĂ€roplan. DĂ€rtill har detta kompletterats med intervjuer frĂ„n fem olika speciallĂ€rare frĂ„n nĂ„gra av Ålands högstadieskolor.Syftet var att i relation till den svenska forskningsdiskursen undersöka den Ă„lĂ€ndska skolans syn pĂ„ differentiering och inkludering. Det som framkommit Ă€r att den medicinska och individuella diskursen Ă€r stark inom den Ă„lĂ€ndska skolan och att det relationella perspektivet lyser med sin frĂ„nvaro till största delen. Man satsar mycket pĂ„ individuella och differentierade lösningar inom det specialpedagogiska fĂ€ltet dĂ€r elever slussas till speciallĂ€rare för att fĂ„ hjĂ€lp att antingen komma ikapp eller att fĂ„ sin studiegĂ„ng anpassad till det skolan uppfattar som elevens förmĂ„ga. .

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.