Syfte: Syftet Àr att identifiera kulturstyrande aspekter hos ett snabbvÀxande företag samt ledningens sÀtt att arbeta med dessa. Delsyftet Àr att undersöka hur arbetet med kulturstyrningen pÄverkats av företagets kraftiga tillvÀxt. Metod: Uppsatsen metodologiska genomförande bestod av en kvalitativ fallstudie pÄ ett konsultföretag inom IT och ITS. Det empiriska materialet Àr insamlat genom intervjuer, observationer samt dokumentation.Slutsats: Resultatet frÄn studien har visat att fallföretaget inte haft nÄgon uttalad kulturstyrning. PÄ grund av företagets affÀrsmodell utför ledningen dÀremot handlingar som pÄverkar kulturen vilket dÀrmed Àr ett tydligt inslag av kulturstyrning. Selektiv rekrytering, ledordens inverkan pÄ arbetet, sjÀlvstÀndigt arbete samt arbetet med att förbÀttra gemenskapen Àr aspekter vi identifierat..

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssĂ€kring av företags ekonomiska situation krĂ€vs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, sjĂ€lvstĂ€ndig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats Ă€r att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras pĂ„ de lagar och normer som finns angĂ„ende revisorns ansvar samt sammanstĂ€llning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och RevisorsnĂ€mnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lĂ€gga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rĂ„dfrĂ„gning med kollegor, experter och branschorganisationer Ă€r till stor nytta för revisorn..

MÄnga barn tillbringar en stor del av sin tid pÄ fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingÄr i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur anvÀnder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda pÄ vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie Àr en kvalitativ studie dÀr sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra mÀn, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Recent changes in Swedish law suggest new groups of ?desired? labor migrants, which international students is an example of. Despite this, international students in Sweden have received little previous attention in the literature. The current study focused on international master students? experiences of job searching in Sweden and challenges they face in job searching, recruitment, and workplaces.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Med oss sjÀlva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut, hur vi tÀnker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. LÀsaren ska fÄ insyn i, och förstÄelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som verkar dÀr. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. En inledande insamlingsfas dÀr vi införskaffat information som har stöttat oss i vÄrt gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestÄtt av en designprocess dÀr vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken pÄ Marstrand.

Inledning: Under vÄr utbildning till specialpedagoger har det förekommit flera diskussioner om hur och vad skolan och förskolan skriver fram om barn i olika dokument. Ett av dessa dokument Àr individuell utvecklingsplan (IUP) vilken skolans pedagoger Àr Älagda att utforma för samtliga barn. Förskolan har ej detta krav dÄ dess lÀroplan Àr utformad efter strÀvansmÄl. Tidigare forskning visar att IUP ÀndÄ Àr ett vanligt förekommande fenomen i förskolan. DÄ vi sjÀlva Àr utbildade förskollÀrare och har egna erfarenheter av arbetssÀttet individuella utvecklingsplaner vÀcktes nyfikenhet över hur IUP pÄ olika sÀtt kan anvÀndas i den pedagogiska verksamheten.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder och uppfattar fenomenet individuella utvecklingsplaner som dokumentation.

Examensarbetets syfte Àr att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielÀrareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats dÀr vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angÄende sin beredskap. Vi har Àven undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lÀrare uttrycker att de inte kÀnde sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina Àmneskunskaper de fÄtt frÄn utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa.

I detta examensarbete har materialet papper och dess egenskaper utforskats ur ett designperspektiv. Genom att vika, rulla och forma olika typer av papper har flera uttryck skapats. UtifrÄn olika byggstenar som till exempel kuber och stavar har artefakter som örhÀngen och korgar tagit form. Noggrann dokumentation av den experimentella processen ger ett mervÀrde i form av att lÀsaren kan upprepa och inspireras av artefakterna som skapats. Detta examensarbete syftar att mÄla upp en bild av papprets breda anvÀndningsomrÄde i ett designsammanhang.

Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt sprÄk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön sprÄkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig pÄ kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet Àr den viktigaste faktorn för att miljön ska vara sprÄkstimulerande för barnet. Det innebÀr att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lÀra ligger i nÀrpersonen/pedagogens hÀnder. LikasÄ framkom det Àven att pedagogen kan stimulera sprÄket hos barnet med dövblindhet genom att anvÀnda sig av pedagogisk dokumentation och att utgÄ frÄn ett helhetsperspektiv dÀr barnet fÄr vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

The aim of this study is to investigate how new knowledge, discovered and translated by the archaeologist, is transferred to the public by examining the question posed to the archaeologist by ?la?nsstyrelsen,? the county administration office.Since there can be no mediation of knowledge without an understanding of its perception, I pay a visit to the cognitive sciences in order to answer what knowledge is and how it functions in regards to contract archaeological results.I argue that the current structure of mediation, in regards to archaeological knowledge, is in need of the same quality control that is demanded by the contractors in regards to standard archaeological procedures. When presenting archaeology to the public, consideration needs to be paid to the different targets groups of society. The importance of national directions rather than regional translations for mediation of archaeology is stressed by the author. This needs to be carried out through a change of the questions posed to the contracted archaeologists by the county administration in their ?fo?rfra?gningsunderlag,? the order specification for archaeological investigations. .

The purpose of this essay is to study the process of developing electronic subject guides for the Internet. Our focus is the content, structure and layout of the subject guide. The study has resulted in a number of guidelines that may be of help in the development of future subject guides. To achieve this purpose we have studied the existing subject guide at one of the faculties of the University of Lund, Sweden. We performed a series of interviews with the originators, and made a questionnaire for the users.

During the last decades the evolution of information technology and the increasing ability to access information have been discussed in many ways. In the beginning the focus was on the technology but now the discussion is more and more about the use of information and how to develop knowledge out of it. There is an ongoing discussion about the difference between knowledge and information. The subject of this Master s thesis is to find out if and how the Swedish elementary school has written into its mission statements to help the pupils to become information literate. For this purpose I have examined literature about information literacy and pedagogic as well as legislation and other documents that control how the Swedish elementary schools work.

En god munvÄrd har betydelse bÄde för hÀlsa och det allmÀnna vÀlbefinnandet och brister kan leda till lidande sÄsom sjukdom, undernÀring och försÀmrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vÄrdande teamets förhÄllningssÀtt till munhÀlsovÄrd för vÄrdtagare i sÀrskilt boende. Litteraturstudien baserades pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Studien visade pÄ en komplex problematik och det framkom att munvÄrden kan innebÀra ett etiskt dilemma pÄ grund av det starka integritetsomrÄde som munnen utgör.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.