Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i lägre grad i fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i åldrarna 7-18 år.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar.

Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys.I resultatet framkom två huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande.

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anställda på Hyresgästföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte även undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de såg stå i vägen för en framgångsrik projektutveckling.Resultatet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv från organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhållningssätt till projektet och dess målsättningar. De såg positivt på att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig både skeptiska och ifrågasättande.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Manliga sjuksköterskor är en minoritet såväl som en anomali. En allmänt utbredd föreställning existerar om behovet av ett större antal män inom vården. Vårt syfte är att studera konstruktion av maskuliniteter hos sjuksköterskor i vården. Vi vill även söka efter vilka hinder, strategier och möjligheter som finns i skärningspunkten mellan maskuliniteter och vård. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 16 artiklar vilka söktes fram genom PubMed och CINAHL.

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är..

I denna uppsats som avhandlar affärsutveckling i mikro ? och små industriföretag i fragmenterade branscher är vår undersökningsfråga: ?Hur kan en enskild mindre aktör på en fragmenterad marknad inom svensk tillverkningsindustrin, affärsutveckla sina affärer, stärka sin egen position och förbättra sin lönsamhet?? Huvudsyftet med uppsatsen är att ?att skapa förståelse samt generera förslag på hur mikro- och småföretag verksamma inom en fragmenterad bransch kan gå tillväga för att affärsutveckla sig och sin verksamhet?. Det finns även tre delsyften, nämligen att: kartlägga de problem som finns för aktörerna i fragmenterade branscher, identifiera drivkrafter och hinder för affärsutveckling i dessa samt att uppsatsen skall utmynna i förslag till lämpliga affärsstrategier för mikro ? och småföretag verksamma i en fragmenterad bransch. För att kunna svara på undersökningsfrågan och uppfylla syftet har vi intervjuat företagsledare i tre företag i fragmenterade branscher och två företag i tidigare fragmenterade branscher för att se hur branschen ser ut, hur en struktureringsprocess går till, vad företag kan göra för att anpassa sig efter förändringarna med mera.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Ordet förändring är något som människor ofta associerar till olika typer av förändring. Det kan vara förändringar för mig som individ, förändringar inom familjen, byte av boende eller förändringar i vädret. Förändringar kan även vara något som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förändringar kan uppstå som en följd av politiska beslut, förändringar i omvärlden, expansion eller beslut om effektivisering. Förändringar är givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket även innefattar flertalet anställda som påverkas av förändringarna.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Frågan om civil-militär samverkan i multinationella insatser har länge diskuterats. I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i världen förändras, förändras också inställningen som de i multinationella insatser ingående aktörerna har till civil-militär samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i världen förändrats. Trenden pekar mot färre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militära och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir därför viktig.Detta har uppmärksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den här uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit så.

Att handleda specialistsjuksköterskestudenter ställer höga krav på handledaren eftersom de handleder en sjuksköterska med yrkeserfarenhet. Studenten har hamnat i ett helt nytt sammanhang och befinner sig återigen på novisstadiet. Handledningen kan utmanas på flera sätt, både positivt och negativt, i den unika intensivvårdsmiljön. Syftet var att beskriva faktorer av betydelse för studenter och handledare vid handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning intensivvård. Litteraturstudien består av 8 kvalitativa artiklar som analyserats utifrån syftet och mynnat ut i två huvudteman: handledning - faktorer av betydelse för studenterna samt handledning - faktorer av betydelse för handledarna.