Bakgrund: Depression kan drabba alla Älderskategorier vilket gör den till en av de mer vanligt förekommande och kostsamma sjukdomarna i vÀrlden. Deprimerade personer vÀnder sig i allmÀnhet till primÀrvÄrden vilket stÀller krav pÄ sjuksköterskans kunskap och bemötande. Tidigare forskning lyfter fram behandlingsalternativ framför hur det upplevs att leva med depression. DÀrför behövs mer kunskap om upplevelsen.Syfte: Syftet för studien var att undersöka upplevelsen av att leva med depression.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats och ett induktivt tÀnkande som utgÄngspunkt. Studien analyserades utifrÄn en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Ett övergripande tema och fyra subteman identifierades i studien.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanstÀlla aktuell forskning som beskriver hur det Àr att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att leva med MS innebar upplevelser av att identiteten och sjÀlvbilden pÄverkades och kÀnslor av att inte vilja uppfattas som annorlunda. Det fanns en rÀdsla över förlorad sjÀlvstÀndighet och att vara beroende av andra mÀnniskor.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

The European Union is struggling to maintain democracy and tries to increase the participation among the citizens in Europe. The European Citizens? Initiative, ECI, is a platform established by the European Commission to allow citizens to propose new legislation. ?Water and sanitation are a human right! Water is a public good, not a commodity!? is the first ECI that has met the requirements.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀns upplevelser av att leva med urininkontinens. Studien baserades pÄ 16 vetenskapligt publicerade artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att försöka dölja den genanta inkontinensen, att lÀra sig strategier för att Äter fÄ kontroll över blÄsan, att livet kretsar kring toaletter, att hÄlla sig ren och att anvÀnda inkontinensskydd, att livet och förmÄgan att leva det förÀndrats. Resultatet visade att mÀn var generade och försökte hÄlla lÀckaget hemligt för omgivningen. De tyckte att det var pÄfrestande att mista kontrollen och hade svÄrt att ÄterfÄ kontrollen utan hjÀlp, hjÀlp som de inte ville söka.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Bakgrund: I Sverige Àr prevalensen av diagnosen Aspergers syndrom cirka 7,2 till 11 per 10 000 individer. Aspergers syndrom definieras som ett omfattande tillstÄnd med flera typiska drag frÄn det autistiska spektrumet men med en normal eller hög intelligensnivÄ. Genom att beskriva hur det Àr att leva med Aspergers syndrom kan en ökad förstÄelse uppnÄs för denna typ av sociala och kÀnslomÀssiga svÄrigheter. Syfte: Att belysa hur det Àr att leva med Aspergers syndrom ur ett individperspektiv. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades kritiskt, analyserades och resulterade i fem kategorier.

Alzheimers sjukdom pÄverkar minnet och andra kognitiva funktioner. FörÀndringar som uppkommer pÄverkar personens möjlighet att arbeta, vardagen och sociala aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom. I denna studie har narrativer frÄn tre kvinnor med tidig diagnos av Alzheimers sjukdom analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: att inte klara av det som förut var enkelt, att inte kunna vara en del av en gemenskap, att inte vara samma person lÀngre, att söka vÀrdighet och trygghet i tillvaron, att relationer fÄr större betydelse samt att vara tvungen att lÀra sig leva med sjukdomen.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Att drabbas av diabetes typ II innebÀr att drabbas av en kronisk sjukdom, vilket innebÀr en förÀndrad livssituation för personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ II. Tolv internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄlls analys med manifest ansats och resulterade i fyra kategorier: Att förneka sjukdom och kÀnna skuld och rÀdsla, Att dagligt liv förÀndras och begrÀnsas, Att ha brist pÄ stöd och information, Att lÀra sig leva med sjukdomen och uppskatta en god livsstil. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ II beskrev det som en stor livskris att fÄ sjukdomen med kÀnslor som rÀdsla, skuld och förnekelse. De beskrev att det var svÄrt att hantera diabetes utan hjÀlp frÄn nÄgon och dÀrför var vikten av stöd och information frÄn sjukvÄrden nödvÀndig.

Det Àr en svensk ambition att folkhÀlsan ges större utrymme i samhÀllsplaneringen. Dock finns i dagslÀget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhÀlsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar pÄ de svenska kommunerna och det Àr i dessa som de svÄra avvÀgningarna mellan olika intressen mÄste göras. Syftet med denna studie Àr att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhÀlsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie Àr utformad som en fallstudie dÀr en svensk kommun har studerats med hjÀlp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten frÄn denna studie visar att konflikter med miljömÀssiga och ekonomiska vÀrden Àr ett hinder nÀr folkhÀlsoaspekter ska integreras i kommunal samhÀllsplanering.

Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstÄnd kring att leva i en tvÄsamhet samt om hur vi pÄverkas av detta. Syftet med studien Àr att undersöka individers motivation och vÀrderingar kring att leva i nÄgon typ av tvÄsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhÀllskritisk ansats ur ett vÀsterlÀndskt perspektiv och med hjÀlp av Ätta kvalitativa intervjuer undersöks individernas vÀrderingar och motivation kring tvÄsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet Àr nÀra sammanlÀnkat med tvÄsamhet och relationer. Att ingÄ ett Àktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvÄng av individerna utan ses som en del av ett  sjÀlvförverkligande.

En implanterbar defibrillator kan vara en livrÀddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundÀr eller primÀrprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid stÀllningstagande till behandlingen. Den innebÀr fysiska, psykiska och sociala anpassningar.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensÄr upplever sin vardag ur ett fysiskt, kÀnslomÀssigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensÄr frÄn tre hÀlsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisades utifrÄn temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: SÄrets kondition, Komplikationer till att leva med bensÄr samt Anpassning till att leva med bensÄr. Temat beskrev att patienter med bensÄr hade mÄnga svÄrigheter men att de, samtidigt, pÄ olika sÀtt, tog itu med dessa svÄrigheter för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt.