Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Bakgrund: Prostatektomi Àr en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de mÀn som gÄr igenom ingreppet Àr urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det Àr att leva med urininkontinens efter en prostatektomi pÄ grund av prostatacancer. Metod: Det Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ nio artiklar som analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans modell. Resultat: MÀn med urininkontinens upplever sitt tillstÄnd ovÀrdigt och skÀms över att lÀcka urin.

I den palliativa vÄrden ses döden som en naturlig hÀndelse som varken ska skyndas pÄ eller fördröjas. För personer som Àr sjuka kan det upplevas som skrÀmmande att tvingas möta verkligheten och konfronteras med sin sjukdom. Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att leva med en palliativ diagnos. Tolv vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte ha makten över sin tid och sin kropp, att vilja vara hemma och leva som förut, att prioritera det som ger mening, att vilja kÀnna sig trygg och förstÄdd i vÄrden samt att förbereda sig sjÀlv och familjen inför döden.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vad som driver en mÀnniska att gÄ vidare i livet efter att ha fÄtt ett besked om att han/hon har cancer och Àven olika copingstrategier som anvÀnds för att hantera cancer. Den teoretiska bakgrunden innefattar bland annat Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping, Moos (1986) olika copingstrategier och Greer och Watsons (1979) olika copingstilar. Arbetet utgörs av en litteraturöversikt över olika artiklar och böcker som behandlar coping och cancer. Resultaten visade att de vanligaste copingstrategierna var att förneka det hotfulla, hopp, acceptans, söka information om sjukdomen, meningsbaserad coping och att försöka att leva ett sÄ normalt liv som möjligt..

Att leva med cancerrelaterad smÀrta Àr en omtumlande upplevelse som prÀglar livet i mÄnga avseenden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser att leva med cancerrelaterad smÀrta. Litteraturstudien omfattas av femton internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier: att kunna uthÀrda, klara av och njuta av livet men ocksÄ kÀnna handikapp och hinder: att kÀnna nÀrhet och omsorg av andra mÀnniskor men ocksÄ kÀnna sig isolerad: att kÀnna oro över vad smÀrtlindrande lÀkemedel gör med kroppen men samtidigt inte kunna leva utan dem och att kÀnna sig uttröttad, ledsen, arg och hjÀlplös inför konstant och svÄr smÀrta. Att kÀnna hopp om ett slut pÄ smÀrta och lidande men ocksÄ tÀnka varför hÀnder detta just mig. Sjukdom som medför smÀrta gör mÀnniskan beroende av medicinsk behandling och lÄngvarig sjukhusvistelse ger mÄnga upplevelser av svÄra pÄfrestningar för familjeliv och yrkesliv.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med lÄngvarig smÀrta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar anvÀndes för att fÄnga deltagarnas inifrÄnperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med lÄngvarig smÀrta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvÄrdnadsmodell anvÀndes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, hÀndelser och upplevelser, förvÀntningar och förpliktelser, omgivningen samt vÀrderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.

Bakgrund: I dagens samhÀlle lever mÄnga mÀnniskor med medicinskt oförklarlig smÀrta. Oförklarliga symtom kan förklaras som fysiska symtom som trots medicinsk utvÀrdering förblir odefinierade. För att stödja patienten Àr det viktigt att se personen som en helhet för att tillgodose den drabbades behov och för att bidra till en god omvÄrdnad. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med oförklarlig smÀrta. Metod: En allmÀn litteraturstudie som genomförts baserad pÄ kvalitativa vetenskapliga artiklar.

NÀr det offentliga vÀljer att upphandla vÀlfÀrden och köpa in tjÀnsteutförandet frÄn fristÄende vÄrdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva vÀlfÀrden i önskad riktning. Den hÀr uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjÀnstemÀn bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byrÄkratiska vÀlfÀrdssystemen till marknader för vÀlfÀrdstjÀnster och utvecklar nya verktyg för styrning. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr de förfrÄgningsunderlag tjÀnstemÀnnen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjÀnstemÀn vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag.Undersökningen visar att tjÀnstemÀnnen lÀgger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna mÄste leva upp till för att maximera de boendes vÀlmÄende. Dessa krav utformas för att stÀrka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering.

Kronisk sjukdom betraktas som det störstavÀxande hÀlsoproblemet i den industrialiserade vÀrlden.Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebarstora förÀndringar i livet. FörÀndringar som framkallarkÀnslor av lidande, rÀdsla, nedsatt kontroll och förnekande.Syftet var att belysa individers upplevelser av attleva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes somen litteraturstudie, dÀr 16 vetenskapliga artiklargranskades. I resultatet framkom flera faktorer sompÄverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samtrelationen mellan sjuksköterska och patient. De svÄrigheterindividerna pÄtrÀffade i livet krÀvde praktiskt, socialt ochemotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillrÀckligt.Samtidigt ansÄgs det viktigt att inte ge upp kampen för entillfredsstÀllande tillvaro.

Av socialtjÀnstlagen framkommer det att den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov har rÀtt till bistÄnd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhÄlla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet anvÀndes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och trÀning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlÀtta för den enskilde att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt.

Bakgrund: Att leva med HIV som Àr en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan Àven ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV Àr en samhÀllsfarlig och global sjukdom som innebÀr livslÄng medicinsk behandling. HIV Àr belagt med skuld och fördomar pÄ grund av okunskap och rÀdsla. Det Àr kÀnslomÀssigt svÄrt för den HIV-smittade att berÀtta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mÄl, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och Äterrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfÀllig för att utlÀsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sÀtt att bedriva utvecklingssamarbete pÄ. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man inom nÄgra av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tÀnkande kring resultatmÀtning, vad som pÄverkat denna utveckling och vad det har fÄtt för konsekvenser. Slutsatserna Àr att de enskilda organisationerna som ingÄr i denna studie har ökat sin ambition att mÀta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal Är tillbaka och lÀrt sig och utvecklats mycket pÄ omrÄdet. I vilken utstrÀckning de pÄverkats av externa krav i omstÀllningen Àr svÄrt att avgöra, men ökade krav har fÄtt konsekvenser för organisationerna.

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav Àr en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, tvÄ av dem Àr problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bÀttre Àn de med emotionell strategi.

Diabetes Ă€r en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det Ă€r en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och stroke. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar Ă„rligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmĂ„ga hos den drabbade mĂ€nniskan.