Astract: Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare identifierade och tillgodosÄg de behov elever med matematiksvÄrigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frÄgor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmÀssigt urval av skolor i nÀrliggande kommuner och begrÀnsade oss att göra Ätta intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-6. Resultatet blev att lÀrare bemötte elever med matematiksvÄrigheter pÄ olika sÀtt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befÀsta kunskapen samt tillgÄng till speciallÀrare.

Studien undersöker med kvalitativa metoder, hur medveten nÀrvaro kan presenteras och hur det tas emot av elever pÄ gymnasiet. Medveten nÀrvaro eller mindfulness syftar till att vara nÀrvarande i stunden. Den har en bas i en medkÀnnande instÀllning till sig sjÀlv och andra levande varelser. Medveten nÀrvaro bestÄr av övningar, som att bli nÀrvarande i kroppen, kÀnslor och tankar, och odlandet av en kÀrleksfull och vÀnlig attityd mot sig sjÀlv och andra.Undervisning med presentationer, övningar och reflektion genomfördes vid tre tillfÀllen för en grupp gymnasieelever. I samband med detta intervjuades flera av eleverna.

BAKGRUND: Studien gÄr igenom olika metoder som kan anvÀndas vid lÀs? och skrivundervisning, kartlÀggningsmaterial samt aktuell forskning om individanpassad undervisning. Forskningen idag framhÄller att nÀr lÀrarna lÄter lÀs- och skrivundervisning utgÄr frÄn elevens behov och intresse skapas en individanpassad undervisning. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att belysa hur ett antal lÀrare i förskoleklass till skolÄr tre arbetar och vilka uppfattningar som ligger till grund för individanpassning i deras lÀs- och skrivundervisning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lÀrande och autism i föreliggande examensarbete Àr flera. Vi uppfattar att det finns mÄnga myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt bÄde i vÄr utbildning och i samhÀllet i stort. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: Hur ser pedagoger pÄ autism? Vilka pedagogiska hjÀlpmedel och metoder anvÀnds i undervisningen? NÀr det gÀller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss pÄ Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva KÀrfve.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Detta examensarbete grundar sig pÄ en undersökning gjord med elever i en 4- 6:a med 18 elever i LuleÄ kommun under vÄrterminen 2003. Syftet med arbetet var att undersöka om eleverna efter min undervisning anvÀnde sig av huvudrÀkningsmetoden tiotalsövergÄng, dÄ de löste de centrala uppgifterna i undersökningen. Under mina litteraturstudier har jag funnit att arbetet gÄr att förankra till sÄvÀl styrdokument som tidigare forskning. Metoden jag har anvÀnt Àr ett inledande test följt av ett skriftligt intervjuunderlag och muntliga intervjuer med fyra elever, pÄ liknande sÀtt avslutade jag undersökningen. DÀremellan fick undersökningsgruppen kontinuerlig undervisning i tiotalsövergÄngsmetoden.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är arbetar för att fÄ alla elever att nÄ de mÄl styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frÄgestÀllningar om hur dessa svensklÀrare anvÀnder styrdokumenten nÀr de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning sÄ att den gör det möjligt för alla elever att nÄ mÄlen. Resultaten visar att lÀrarna tolkar sitt uppdrag efter lÀroplanen pÄ liknande sÀtt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsÀttningar och behov med hÀnsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och sprÄk.

Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan pÄverka behovet av specialpedagogisk kompetens..

Undersökningens syfte Àr att studera varför det fortfarande bedrivs sÀrundervisning istÀllet för samundervisning pÄ vissa högstadieskolor, hur idrottsÀmnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lÀrares synsÀtt pÄ de olika undervisningsmetoderna. Dettagenomförs med litteraturstudier, intervjuer av lÀrare samt elevenkÀter.Genom denna undersökning utvecklar vi vÄra motiveringar till det undervisningssÀtt som vi i framtiden kommer att bedriva. DÄ vi har anvÀnt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssÀtten Àr att föredra för att frÀmja jÀmstÀlldhet dÄ ren samundervisning oftast bedrivs pÄ pojkars villkor..

E-learning Àr en undervisningsmetodik som idag Àr vanlig att anvÀnda i olika utbildningssammanhang. MÄnga företag anvÀnder sig av e-learning t ex i samband med införandet av nya processer och systemstöd för sin personal. E-learning anvÀnds ocksÄ i olika former och grad inom skolsektorn. Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjort med huvudsyfte att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning Àr ett bra sÀtt att lÀra sig pÄ och om de till och med anser att e-learning helt kan ersÀtta traditionell lÀrarledd undervisning. Syftet Àr ocksÄ att prova hypotesen att det Àr de deltagare som ser negativt pÄ sin tidigare skolgÄng som Àr mest positiva till e-learning.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielÀrare i historia ser pÄ IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning, hur ofta de anvÀnder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gÄ en kortare utbildning för att fÄ kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. TillgÄngen till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansÄg att det fanns fördelar med att anvÀnda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lÀrare anvÀnder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom omrÄdet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka i vilken utstrÀckning so-lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt vilka problem och möjligheter de finner med detta. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickades ut till so-lÀrare runt om i Sverige samt intervjuer med tvÄ so-lÀrare pÄ en skola i LuleÄ kommun. Vi har Àven studerat litteratur. Genom undersökningarna och litteraturen har vi fÄtt fram ett resultat som visar att so-lÀrare ser positiva möjligheter för elevernas inlÀrning och utveckling, genom att integrera skönlitteratur i undervisningen. Trots detta anvÀnds inte skönlitteratur i nÄgon större utstrÀckning.

Författare: Sanna Maria Brodén & Helena LarssonTitel: Musik som en lÀnk mellan mÀnniskor ? en studie om kantorers förhÄllningssÀtt till populÀrmusik vid förrÀttningar i Svenska kyrkanTitle: Music as a link between people ? a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of SwedenSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhÄller sig till populÀrmusik under förrÀttningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populÀrmusik och hur den pÄverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer frÄn tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser pÄ populÀrmusiken och hur den har pÄverkat deras yrkesutövning som kantorer.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om och hur dator/IT anvÀndes i andrasprÄksundervisning pÄ gymnasienivÄ. Ambition var Àven att undersöka om lÀrarnas formella utbildningspoÀng i Àmnet svenska som andrasprÄk har nÄgon inverkan pÄ anvÀndandet. De mÀtmetoder vi anvÀnde var enkÀt och intervju av andrasprÄkspedagoger pÄ gymnasienivÄ. EnkÀten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lÀrarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belÀgna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrÄgade lÀrarna nyttjade dator/IT i sin undervisning frÀmst till textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning pÄ Internet samt sprÄktrÀning.

Som en följd av en ökad miljömedvetenhet i samhÀllet och ett initiativ för att utveckla miljövÀnligare möbler, sÄ syftar det hÀr examensarbetet till att ta fram en arbetsmodell för miljöanpassad produktutveckling för möbelindustriföretaget EFG. För det resultat som presenteras i och med denna rapport, sÄ har arbetet bedrivits i ett nÀra samarbete mellan EFG och Linköpings tekniska högskola, liksom att utvecklingsarbetet har utförts vid EFG:s huvudkontor och produktionsenhet i TranÄs.Den arbetsmodell som har utvecklats för att bedriva miljöanpassad produktutveckling utgÄr utifrÄn tvÄ etablerade arbetsmodeller men har genom en utvecklingsprocess anpassats för att tillgodose företagets behov och rutiner för produktutveckling. Arbetsmodellen beskrivs till sitt utförande av ett steg-försteg- verktyg som kompletteras med verktyg enligt:? Checklistor? Ekostrategihjulet? Materialmatris? ProcesstrÀdArbetsmodellen som kompletterats av verktygen ovan, förvÀntas tillsammans med steg-för-stegverktyget att utgöra det underlag som syftar till att bedriva miljöanpassad produktutveckling vid EFG. Den har sÄledes anpassats för att tillgodose företagets förvÀntningar och som genom hela utvecklingsperioden frÀmst har utgÄtt frÄn tre kriterier.