Sammanfattning VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt utifrÄn yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt frÄn Àr: Vilka olika aspekter anser pedagogerna pÄverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna pÄverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i vÀxelverkan mellan teori och praktik? VÄr utgÄngspunkt Àr tvÄ skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjÀlp av kvalitativa enkÀter och intervjuer. I vÄr studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik dÀr de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vÄr studie visar att rÀtt utrustning sÄ som klÀder Àr en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik pÄ ett fullgott sÀtt.

Denna studie behandlar utbildning för hÄllbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lÀrares undervisningssÀtt inom undervisning för hÄllbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssÀtt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. AngreppssÀttet som anvÀnds i studien grundas pÄ ett metodologiskt ramverk som utgÄr bland annat pÄ pragmatismen och transaktionsbegreppet. UtifrÄn denna metodologi analyseras lÀrares undervisningssÀtt i termer av epistemologiska drag, alltsÄ det sÀtt som lÀraren ger eleverna anvisningar pÄ. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar frÄn undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrÄn vissa utbildningskaraktÀrer vilka kan ses som efterstrÀvansvÀrda för pluralistisk undervisning.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebÀr för elever och lÀrare samt hur ÀmneslÀrarstudenter upplever sin roll i skolans vÀgledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ÀmneslÀrarstudenter vid UmeÄ universitet fÄr med sig för kunskaper inom omrÄdet frÄn utbildningen. Arbetet berör de vÀgledningsinsatser skolan ska bedriva som inte Àr Àmnade för studie- och yrkesvÀgledare. FrÄgestÀllningarna berör varför vÀgledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nulÀget i svenska skolan samt under ÀmneslÀrarutbildningen. Den metod som har anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med ÀmneslÀrarstudenter.

Syftet med vÄrt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra tvÄ lÀrares sprÄksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har ocksÄ velat undersöka hur deras sprÄksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i tvÄ klasser pÄ en mÄngkulturell skola i en större stad i södra Sverige. VÄrt resultat visar att lÀrarna arbetar utifrÄn normerna för det offentliga sprÄket dÀr de förhÄller sig till en kommunikationsteknisk/ÀndamÄlsenlig sprÄknormering och ser pÄ sprÄket som ett ÀndamÄlsenligt redskap. Resultatet pekar Àven pÄ att lÀrarnas upplevda och faktiska norm vÀl överensstÀmmer. LÀrarna har en till största delen formalistisk sprÄksyn som fÄr genomslag i undervisningen men vi kan ocksÄ finna flera inslag av en kommunikativ sprÄksyn..

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Skolan har bÄde ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad frÄn kunskapsuppdraget sÄ Àr det inte sjÀlvklart vad demokratiuppdraget innebÀr. DÀrför anser vi att demokratiuppdragets innebörd Àr intressant att studera nÀrmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi anvÀnt för att undersöka detta Àr enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i Äk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att mÄnga av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket pÄverkar pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de gÄr i, men vi kan Àven se att eleverna har positiva förvÀntningar och önskemÄl om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att pÄverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmÄgor och kompetenser.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

Svensk dramadialog under tre sekel a?r ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och inneha?ller en dramakorpus av 45 pja?ser fra?n 1725?2000. Syftet med den ha?r underso?kningen a?r att underso?ka utvecklingen av tilltal i fyra pja?ser med utga?ngspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i tilltalen du och Ni men andra tilltal som exempelvis titlar, fo?rekommer.

Effektiv kundsupport har blivit allt viktigare och studier visar pÄ att de kunder som lÀmnar företag gör det till följd av dÄlig service. Anledningen till att uppsatsgruppen valt Customer Relationship Management (CRM) som ÀmnesomrÄde Àr pÄ grund av egna erfarenheter och upplevelser av dÄlig och opersonlig kundsupport. PÄ grund av detta finner uppsatsgruppen att det Àr intressant att undersöka hur företag hanterar kundsupport och hur informationsteknik (IT) kan stödja denna verksamhet. Uppsatsen Àr skriven ur ett deduktivt angreppssÀtt som kÀnnetecknas av att empirisk data testas mot befintlig teori. Det empiriska materialet samlades in genom att intervjua fem företag som bedriver support med stöd av IT.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av sprÄkundervisning i moderna sprÄk. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: ? Hur beskriver eleverna sin sprÄkundervisning? ? Vilka strategier anvÀnder sig eleverna av vid sprÄkinlÀrningen? ? Vilka teorier kring lÀrande gÄr att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om sprÄkinlÀrning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjÀlp av olika teorier med anknytning till sprÄkinlÀrning. Slutsatsen Àr att denna sprÄkundervisning lÀgger tonvikten pÄ den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 Ären. Det visade sig Àven att det fortfarande finns spÄr av Àldre metoder i dagens undervisning, och att det Àr problematiskt att hitta en balans mellan lÀrarcentrerad och elevorienterad undervisning..

Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv pÄ slöjd skulle kunna göra Àmnet mer samhÀllsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer genomförda med lÀrare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgÄtt frÄn yrkesverksamma slöjdlÀrares Äsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. NÄgra av lÀrarna i undersökningen har nÄgon gÄng arbetat med nÄgon typ av designprojekt och funnit arbetssÀttet vÀldigt givande för bÄde sig sjÀlv och eleverna.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Syfte med vÄrt arbete Àr att belysa den praktiska omsÀttningen av de nya mÄlen för elever i skolÄr 3 och dÄ speciellt mÄlet angÄende storheten tid inom Àmnet matematik. Vi har intervjuat tre lÀrare om deras undervisning om tid mot de nya mÄlen och granskat lÀroböcker de anvÀnder. Vi lÀt Ätta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förstÄelse för tid. Resultatet visar att lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt angÄende undervisning om tid skiljdes Ät. Medan tvÄ lÀrare undervisar omrÄdesvis beskriver den tredje lÀraren undervisning om tid som nÄgot hon integrerar i samtal med eleverna.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, förÀldrar och lÀxor pÄverkar attityden till matematik hos barn i skolÄr tre. Studien genomfördes hösten 2005 i GÀllivare kommun. Vi har observerat undervisning i Är tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma Är tre samt gjort en enkÀtundersökning bland förÀldrar till eleverna. Vi ser att bÄde undervisning och hemförhÄllanden pÄverkar barnets upplevelse av, och instÀllning till Àmnet. Resultatet visar att lÀxan i stort sett handlar om att hinna lÀngre i boken, nÄgot som alla parter tycks vara nöjda med.