Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut pÄ gymnasiet. Kursplaner och lÀromedel i filosofi har undersökts. Fyra lÀrare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lÀrare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras pÄ lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.

För att barn sÄ smÄningom ska bli goda lÀsare Àr det betydelsefullt att frÀmja deras lÀsutveckling. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur man som lÀrare kan frÀmja elevernas lÀsutveckling under det första skolÄret. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort undersökningen i Är 1 och intervjuat sju elever, tre lÀrare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berÀttar om sin lÀsning och hur lÀsundervisningen ser ut i Är 1 Àr intressant att undersöka parallellt för att fÄ en uppfattning om vad som kan frÀmja elevernas lÀsutveckling. Resultatet visar pÄ en i huvudsak fomaliserad undervisning.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur nÄgra praktiserande lÀrare anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jÀmföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar Àven, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begrÀnsningar och möjligheter som Àr knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nÀtbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har anvÀnts och upplevts vid UmeÄ universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslÀrare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation pÄ nÀtet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation pÄ nÀtet i huvudsak upplevdes som nÄgot positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nÀtbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lÀrande. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarna till stor utstrÀckning utgick i frÄn egna erfarenheter nÀr de bedömde kollegornas undervisning.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte Ă€r att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt pĂ„ elevers inlĂ€rning i Ă€mnet matematik.·        Är det nĂ„gon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gĂ€ller studieresultat i Ă€mnet matematik?a)      Om det existerar nĂ„gon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att anvĂ€nda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. TvĂ„ olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lĂ€ra sig pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av tvĂ„ förtest, ett i varje moment och sedan jĂ€mfördes elevernas kunskaper i bĂ„da momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende pĂ„ undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Under de senaste Ären har det blivit allt vanligare att fastighetsÀgare outsourcar fastighetsförvaltningen, i stÀllet för att bedriva den med egna resurser. Det talas om att outsourcing tillÄter en mer flexibel organisation som möjliggör högre servicekvalitet till hyresgÀsterna. Samtidigt lyfts risken i att tappa kontakten med hyresgÀsterna och insynen i fastigheten fram som en av fördelarna med att bedriva fastighetsförvaltningen med egna resurser.Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur servicekvaliteten i fastighetsskötseln kan pÄverkas av fastighetsÀgarens val av förvaltningsform. Genom att jÀmföra servicekvaliteten nÀr den bedrivs med egna resurser och nÀr den bedrivs outsourcad ville jag kunna peka pÄ de för- och nackdelar som kÀnnetecknar de olika förvaltningsformerna.Studien genomfördes i form av en jÀmförande fallstudie, och enligt kvantitativ metodik. De tvÄ bostadsföretag som valdes ut till studien var HFAB i Halmstad och AB BostÀder i BorÄs.

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lÀrare som undervisar i NO-Àmnena i grundskolans tidigare Är och se i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var ocksÄ att undersöka pÄ vilket sÀtt utomhusundervisningen bedrivs och om lÀrarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna fÄr större förstÄelse av NO-Àmnena. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lÀrarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast Àr ett fÄtal lÀrare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. LÀrarna i undersökningen menar att utomhusundervisning frÀmjar elevers förstÄelse för NO-Àmnena och resultatet visar att skolgÄrdens miljö spelar roll för om lÀrarna bedriver NO-undervisning utomhus..

Det finns arealer med degenererad skogsmark i tropikerna som kan vara en potential för att bedriva skogsodling och möta framtida efterfrÄgan av förnyelsebara resurser. Med detta kandidatarbete avsÄgs att undersöka globala avsÀttningsmöjligheter för tropiskt lövtrÀvirke och identifiera ett antal inhemska lövtrÀdslag lÀmpliga för skogsodling pÄ tidigare avverkad och degenererad mark i Peru. Med data frÄn International Tropical Timber Organization (ITTO) och Food and Agricultural Organization (FAO) sammanstÀlldes global produktion och export av tropiska lövtrÀvaror. DÀrefter identifierades via en litteraturstudie ett bruttourval av kommersiellt gÄngbara och/eller vanliga inhemska lövtrÀdslag lÀmpliga för skogsodling i Peru. Fyra av dessa trÀdslag valdes ut för en nÀrmare beskrivning betrÀffande deras odlingsegenskaper. Den globala produktionen av tropiskat lövtrÀvaror ökade med ca 21% under perioden 1995-2012, samtidigt minskade den globala exporten under perioden 1990-2012.

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.