Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ vÄra elever. De ska förberedas för ett samhÀlle dÀr det inte bara Àr faktakunskaper som Àr det viktiga, utan frÀmst förmÄgan att inhÀmta och lÀra de kunskaper som krÀvs för den specifika situationen. Detta krÀver en allt högre grad av individanpassad undervisning, dÀr varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi stÀndigt pÄminda om nedskÀrningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsÀttningar? Med denna frÄga som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnet individanpassad undervisning.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andrasprÄkslÀrare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svÄrigheter en sÄdan undervisning medför. Elevunderlaget i andrasprÄksundervisning skiljer sig markant jÀmfört med all annan undervisning. Denna undervisning kÀnnetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslÀgen i svenska samt olika modersmÄl. Studiens övergripande syfte Àr sÄledes att ta reda pÄ hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhÄllanden som andrasprÄksundervisning innebÀr.

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

Utomhuspedagogik och teknikÀmnet har gemensamt att de bÄda ser ett konstruktivistiskt undervisningssÀtt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap Àr av vikt. I utomhusmiljön sÄ tillgodoses frÀmst teknikÀmnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken pÄverkar vÄr natur och miljö. Med hjÀlp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar Àr det meningen att det ska bli lÀttare att verkligen gÄ ut och pröva pÄ. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling Àven att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikÀmnet pÄ och i anslutning till en skolgÄrd.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ungdomars anvÀndning av digitala medier och hur de ser ut pÄ anvÀndningen av dessa i sina respektive skolgÄng. Med en bredare kunskap pÄ omrÄdet Àr förhoppningen att lÀrare ska kunna bedriva undervisning som inkluderar datorer och tillgÄngen till digitala medier pÄ ett mer effektivt och utvecklande sÀtt. För att nÀrma mig till Àmnet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med elever i olika program pÄ gymnasienivÄ. Resultatet av undersökningen visar att formerna för lÀrande har förÀndrats de senaste Ären pÄ grund av den explosion av digitala verktyg som blivit en del av vÄr vardag och att det dÀrför krÀvs nya fÀrdigheter för att kunna navigera i det överflöd av information som finns pÄ nÀtet. Undersökningen visar ocksÄ att bild kan ha blivit viktigare Àn text för att förstÄ, tolka och förmedla mening och att sociala medier eller datorspel anvÀnds vÀldigt sÀllan i undervisningen. Elever uttrycker en tydlig vilja att i större utstrÀckning fÄ anvÀnda datorer i undervisningen och anser att lÀrarna Àn sÄ lÀnge inte har tillrÀcklig kunskap för att bedriva den typen av undervisning..

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

Det hÀr Àr en undersökning om varför allt fler skolor satsar pÄ att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mÄl ledning och lÀrare har med detta. Det Àr ocksÄ en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lÀrare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lÀrare ute pÄ skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig pÄ litteraturstudier, intervjuer och enkÀter. Av resultaten framgÄr att skolor satsar pÄ att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns mÄnga pedagogiska skÀl till att göra det.

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Under drygt fyra Är pÄ Malmö högskola har vÄrt intresse för problemlösning vuxit och synen pÄ undervisning med matematisk problemlösning förÀndrats. Vi har lÀrt oss att man kan fÄ ut sÄ mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det pÄ ett bra sÀtt. Men vad Àr ett bra sÀtt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien Àr att undersöka hur matematiklÀrares uppfattning om problemlösning kan pÄverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhÄller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gÀllande problemlösning samt vÄr undersökning av hur lÀrare i Ärskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan pÄverka lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisningen i problemlösning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

I massmedia kan man ofta lÀsa att klasserna i skolan Àr stökiga och att eleverna med anledning av detta fÄr för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna Àr stökiga skulle kunna vara att lÀrarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist pÄ ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur lÀrare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lÀrarna fÄr mer utbildning i ledarskap. För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat fyra högstadielÀrare med olika teoretiska Àmnesinriktningar i frÄgor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten frÄn intervjuerna visade att lÀrarna ansÄg sig kunna hÄlla god ordning i klassen, de upplevde sig sjÀlva som bra ledare och sÄg det som viktigt att utveckla sig sjÀlva.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielÀrares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poÀngsutbildningen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att förstÄ de studerade lÀrarnas uppfattningar om möjligheter respektive begrÀnsningar till att bedriva individanpassad undervisning.