Den vanligaste smittvÀgen för vÄrdrelaterade infektioner Àr genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens hÀnder, klÀder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir dÀrför en potentiell smittvÀg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare pÄ kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete Àr att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkÀt valdes dÀr urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid tvÄ röntgenavdelningar frÄn tvÄ sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer pÄ arbetsplatserna som frÀmjade men Àven faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen..

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv anvÀnds för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lÀrare och tvÄ handledare pÄ tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lÀrares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tvÄ teman rörande samverkan. I det första temat lÄg fokus pÄ elevers lÀrande ute pÄ praktikplatserna och hur kvaliteten pÄ lÀrandet pÄverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

FörsÀljningen av smartphones och mobilapplikationer Àr nÄgot som de senaste Ären har haft en stadig tillvÀxt och inget verkar minska expansionen, snarare tvÀrtom. Idag stÄr smartphones för en tredjedel av all försÀljning av mobiltelefoner och det laddas Ärligen ned miljarder av tillhörande mobilapplikationer till dessa mobiltelefoner. Att konsumenter vÀljer att ladda ned mobilapplikationer Àr tydligt, men vilka faktorer pÄverkar konsumentens val av mobilapplikationer?  Syftet med denna studie Àr att ur ett företagsperspektiv beskriva vilka faktorer som pÄverkar kvinnor och mÀn i deras val vid nedladdning av mobilapplikationer till sin mobilenhet. Tidigare studier inom Àmnet har inte vidrört eventuella samband/skillnader av pÄverkande faktorer mellan kvinnor och mÀn vilket vÀckt ett intresse hos oss att undersöka detta.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklÀrare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som pÄverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lÀrarna Àndrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som pÄverkar den nyblivna gymnasiematematiklÀrarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien bestÄr av tvÄ delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklÀrare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet frÄn dessa intervjuer stÀmmer vÀl överens med vad som sÀgs i den tidigare forskningen.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka arbetsmotivationen hos personal pÄ tvÄ korttidsboenden i en nÀrliggande kommun till Göteborg. Korttidsboendena Àr till för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser med utÄtagerande problematik. Det rÄder en tuff arbetsmiljö dÀr hot och vÄld förekommer. I studien stÀller vi oss frÄgor om personalen upplever sig motiverade i arbetet, vad som motiverar dem och om det finns faktorer som pÄverkar motivationen negativt.Empiri har samlats genom semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter frÄn de tvÄ korttidsboendena.Resultatet visar pÄ att personalen upplever sig motiverade och att det finns sex faktorer som pÄverkar arbetsmotivationen bland personalen positivt, negativt och/eller bÄda och. Dessa faktorer Àr ekonomiska incitament, arbetsmiljö, arbetskamrater, att arbeta med mÀnniskor, struktur och arbetsförhÄllanden.

Uppsatsens syfte Àr att söka klarlÀgga om olika styrelseutformning, med avseende pÄ sex bestÀmda faktorer, pÄverkar företagets prestation och om det gÄr att genom statistisk analys fastslÄ om dessa faktorer utgör en mÀtbar pÄverkan pÄ prestationen. Faktorererna utgörs av styrelsemedlemmarnas kön, genomsnittÄlder, andel utlÀndska ledamöter i styrelsen som pÄ ett direkt sett utgör oilka kategorier av styrelsemedlemmar. Dessutom har uppsatsen sett pÄ effekten av styrelsens storlek och ledamöternas eventuella beroende. Dessa faktorer har jÀmförts med ett prestationsmÄtt som utgjorts av företagets vÀrdeförÀndring pÄ börsen, korrigerat med respektive branschindex. JÀmförelsen har gjorts över fem Är, med hjÀlp av regressionsanalys.

VÄrt intresse för verksamhets- och systemutveckling har vÀxt fram under vÄr studietid, dÄ vi fÄtt kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha lÀst en del artiklar blev vi Àven intresserade av att jÀmföra vilka faktorer samt vem som Àr beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie Àr att hitta de faktorer som Àr avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förstÄelse för en organisations tÀnkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi började med att tillÀgna oss relevant teori som förklarar och fördjupar lÀsaren i vad verksamhets- och systemutveckling Àr. Vidare utformade vi intervjufrÄgor utifrÄn vÄr problemformulering.

VÄrt intresse för verksamhets- och systemutveckling har vÀxt fram under vÄr studietid, dÄ vi fÄtt kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha lÀst en del artiklar blev vi Àven intresserade av att jÀmföra vilka faktorer samt vem som Àr beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie Àr att hitta de faktorer som Àr avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förstÄelse för en organisations tÀnkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi började med att tillÀgna oss relevant teori som förklarar och fördjupar lÀsaren i vad verksamhets- och systemutveckling Àr. Vidare utformade vi intervjufrÄgor utifrÄn vÄr problemformulering.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

I planeringssammanhang Àr det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet Àr svÄrdefinierat. Dels dÀrför att det Àr starkt kopplat till individens egna vÀrderingar, men ocksÄ dÀrför att begreppet bestÄr av mÄnga faktorer. Det Àr dÀrför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns mÄnga teoretiker som forskat inom omrÄdet, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition pÄ vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och bestÄndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Syftet med uppsatsen Àr att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har nÄgon pÄverkan pÄ sannolikheten för nya företag att överleva de tre första Ären. UtifrÄn en teoretisk och empirisk genomgÄng har jag försökt att sÀtta in frÄgan i ett sammanhang. Eftersom det Àr ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska gÄr att hitta nÄgra skillnader mellan de företag som överlevt de första tre Ären och de som inte har gjort det. Finns det nÄgot som visar pÄ att den regionala kontexten pÄverkar företags överlevnads chanser?Med utgÄngspunkt i registerdata undersöks om nÄgra faktorer pÄverkar sannolik­heten för nya företag att överleva.

SmÀrta Àr en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och lÄngvarig smÀrta beroende pÄ dess tidsaspekt. En akut smÀrta kan övergÄ till lÄngvarig smÀrta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhÀllsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smÀrta dÄ bedömning och behandling av smÀrta Àr en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smÀrtforskningen har utvecklats anses smÀrtbehandlingen fortfarande vara otillrÀcklig. DÀrför Àr det relevant att belysa de faktorer som pÄverkar smÀrta och ökar möjligheten till en god smÀrtbehandling.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmÀrksammat, speciellt dÄ det planeras en lagförÀndring i juni i Är, vilket innebÀr att nedladdning av upphovsrÀttsskyddat material blir olagligt. Allt fler anvÀnder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frÄgar oss varför detta beteende har blivit sÄ utbrett och accepterat? Vad driver mÀnniskoratt ladda ner Àven om de vet att det moralisk fel? Beror det endast pÄ ekonomiska faktorer eller Àr för att folk har blivit lata? VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nedladdningen av upphovsrÀttsskyddad musik frÄn Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgrÀnsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes pÄ studenter frÄn Ekonomihögskolan i Lund. VÄrt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om Àmnet.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.