Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lärare skall kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/föräldrar. I undersökningen har jag valt att använda mig med hjälp av en teoretisk modell för att studera denna gränssättning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgångspunkt i undersökningen. Jag har begränsat mig till att endast studera lärarens omsorgsansvar för elever på gymnasiet. Studien sker utifrån ett lärarperspektiv och har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen.

Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem.Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter.Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen.

SammanfattningNyhlénsHugosons är ett norrländskt charkuteriföretag med säte i Luleå. Det bildades under2005 och ägs till lika delar av VD Mikael Hugoson och Scan AB. De är aktörer på dennorrländska marknaden och kundområdet sträcker sig från nordligaste Lappland till söder omGävle. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur väl företaget NyhlénsHugosonskommunicerar ut sin varumärkesidentitet för att försöka skapa en rättvisandevarumärkesimage hos konsumenterna. Varumärkesidentitet förklaras med den bild företagetönskar förmedla av sig själva till sina kunder.

Bakgrund: Investeringen kännetecknas av att någon, företag eller privatperson, avsäger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den är en faktor som kan öka företagets värde och det är därför viktigt att rätt investering väljs. Investeringskalkyleringen ger företaget värdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna är NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback är en särskilt intressant metod av två anledningar.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.

SammanfattningSyftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Studiens syfte är att beskriva några klasslärares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nå målen i svenska som andraspråk i skolår tre på grund av bristande språkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgått från frågeställningarna:Vilket stöd upplever lärarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lärarna att dessa elever får av speciallärare och lärare i svenska som andraspråk? Hur beskriver klasslärarna att deras samarbete med andra lärare på skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödåtgärder beskriver lärarna att de kan formulera i dessa elevers åtgärdsprogram? Studien bygger på intervjuer med fem klasslärare som arbetar på tre olika skolor. Majoriteten av eleverna på dessa skolor har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever såg olika ut på de tre olika skolorna där lärarna arbetade.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats.

Employer Branding, EB, är ett koncept inom marknadsföring som syftar till ett företags marknadsföring gentemot anställda. Konceptet grundar sig i att organisationer genom EB kan skapa ett attraktivt varumärke gentemot anställda för att sedan få dem att identifiera sig med det. EB syftar även till att skapa en trivsam organisationskultur. Detta ska resultera i att de anställda känner lojalitet gentemot företaget och därmed tenderar att stanna längre inom företaget. Tillämpning av detta koncept har i tidigare forskning visat sig gynnsamt då resultaten visar att anställda får en tillhörighet till och fortsätter att arbeta inom företaget.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och beskriva det faktiska arbete som revisorn från en mindre revisionsbyrå utför gentemot små aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhållandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna ämnar även att, med hjälp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rådgivningstjänsten kommer att se ut i framtiden. Vår förhoppning är att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterära referensramen för att med hjälp av denna försöka beskriva verkligheten.

Syftet med uppsatsen har varit att dels undersöka hur insatsorganisationens uppgifter har förändrats för att möta det förändradeomvärldsläget och dels att ge förslag på hur Flygvapnet kan arbeta med personal- och kompetensförsörjning för att få en välfungerande insatsorganisation. Uppsatsen svarar på frågeställningen: Hur ska Flygvapnet arbeta med personal ochkompetensförsörjning för att möta omvärldens förändrade krav på insatsorganisationen? Den teoretiska ramen utgörs av Sandbergoch Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito samt Chris Argyris teorier omorganisatoriskt lärande med enkelt och dubbelt lärande i organisationer. I uppsatsen används kvalitativ innehållsanalys baserad påett hermeneutiskt förhållningssätt. Uppsatsens empiri bygger dels ett antal olika dokument och intervjuer som behandlarFörsvarsmaktens insats- och grundorganisation och hur dessa personal- och kompetensförsörjs.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter.

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser är en viktig förutsättning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrån en så kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna på Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta älv har för integreringen av och mellan dessa områden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebär att analysen fokuserar på relationerna mellan rummen och inte på rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar även teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vägledning genom studien ges här en läshänvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver områdets historik och förutsättningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax..

Titel: "Kvinnliga akter drar inte lika mycket publik" - En studie om bokares roll som beslutsfattare i klubbscenen.Examensarbete, Musik & Event Management, HT 2014Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, Organisation, 2FE74EFörfattare: Patric Sigvardson & Sara ZeggaiHandledare: Kjell Arvidsson, Examinator: Mikael Lundgren Syftet med vår studie är att belysa klubbscenen ur ett jämställdhetsperspektiv. Det har vi gjort genom att studera ett antal bokare och hur de fattar sina beslut och se till vilken påverkan sociala nätverk, intressen och värderingar spelar in vid beslutsfattande. Syftet är även att belysa vikten av bokarens roll som beslutsfattare och att hålla igång debatten om jämställdhet för att kunna bidra till en mer jämställd klubbscen. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att bäst kunna besvara forskningsfrågorna. Empirin samlade vi in genom primärdata i form av intervjuer som vi sedan kompletterade med sekundärdata i form av artiklar, litteratur, webbsidor samt dokumentärer. Sedan tolkade vi empirin och utvecklade möjliga samband och mönster från den insamlade data och formulerade teorier utifrån dessa.