Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur elever och lärare kan arbeta för att öka elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa.Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang ? KASAM ? och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieelever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada.

Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar in data i form av enkätundersökningar. Dessa data måste sedan kodas med olika klassifikationer för att kunna användas i statistikproduktion. En sådan klassifikation är Socioekonomisk indelning (SEI).Denna rapport behandlar hur man automatiskt kan SEI-koda sådana enkätundersökningar så att varje enkät tilldelas en SEI-kod. SCB:s nuvarande algoritm kodar ca 50% av enkäterna och bygger på att det yrke som är angivet i enkäten finns med i ett lexikon. Om yrket inte finns med kan enkäten inte kodas.

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vägledningsområden att lämna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som får dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anställningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark är en potentiell arbetsmarknad för svenska vägledare. Teori som används i studien är push-pull. Ogynnsamma villkor på en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor på en annan drar till sig, pull.

   Den här fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i Kungälvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i Kungälvs kommunfullmäktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invånare i kommunen röstat på ett populistiskt parti och efter valet finns det numera två aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den här studien riktar sig främst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intåg i kommunfullmäktige beror på rikstrenden, då det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt bråk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjälp av kända forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att två nya partier har fått grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för många olika åsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje är grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invånare i sakfrågor, har utvecklat populismen inom Kungälvs kommun..

Syftet med studien var att identifiera inställningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi även uppmärksamma hur elever ställer sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset väcktes efter att ha märkt problematik och stort motstånd kring vegetarisk mat i olika skolor efter våra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och även hur många dagar i veckan som de skulle kunna tänkas äta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömål vid arbete med skolmåltider.Vi använde oss av en kvantitativ metod i form av enkäter som delades ut till 120 gymnasieelever på en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gällande inställningar visar att en majoritet av respondenterna är medvetna om vilken påverkan våra matval har på exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsäkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lång tid. De investerar i de flesta normala tillgångsslag så som aktier, räntebärande papper och fastigheter. Med tanke på långsiktigheten och storleken på det förvaltade kapitalet är investeringarna oftast väldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan är generellt passivt förvaltad och indexnära. Strategierna är i all väsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och då i synnerhet geografisk diversifiering av dessa.

SammanfattningVårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner.

Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förändring. Och i takt med att världen med hjälp av tekniska innovationer blir mindre, blir det också lättare för globala storföretag att etablera sig på nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att välja en annan bank. Nu är det upp till bankerna själva att erbjuda tjänster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rådgivare i banker.

24-timmarsmyndigheten innebär att tillgången till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras. Förutom myndigheter är även kommuner och landsting är viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett självständigt ansvar för att utveckla såväl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjänster. Problemet med den kommunala organisationen är att den består av flera förvaltningar som fungerar som små företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krävs att förvaltningarna drar åt samma håll och har en gemensam vision för arbetet.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Bakgrund: De flesta uppfattar säkerligen självvalda förändringar som meningsfulla och positiva, men när det istället rör sig om förändringar med mindre grad av egen påverkan väcks ofta motstånd och känslor av missnöje. Det är inte sällan dessa förändringar har sitt ursprung i, eller yttrar sig på, ett organisatoriskt eller företagsmässigt plan, exempelvis genom omorganisationer. Varför väcks ofta externt förändringsmotstånd i samband med omorganisationer? Vilka olika faktorer kan verka bidragande till ett externt förändringsmotstånd? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varför externt förändringsmotstånd ofta uppkommer i samband med omorganisationer samt vilka externa faktorer som bidrar till detta motstånd. Avgränsningar: Vi kommer enbart att studera Postens privatkunder och drar därför en skiljelinje mellan företagskunder och de privatpersoner som är kunder hos Posten.

Syftet med denna studie var att studera vilka mål i styrdokumenten lärare i grundskolans tidigare skolår vill uppnå genom användning av barnlitteratur. Genom att få en insikt i detta, var vår önskan att kunna besvara våra frågeställningar, gällande huruvida lärare använder barnlitteratur för lära elever om normer och värderingar, sociala samt kulturella förhållanden. Vi hade en öppen inställning till vår forskningsfråga och för att få svar på den genomförde vi intervjuer åsyftande kvalitativ resultatbearbetning med fyra stycken lärare i Norrbottens län verksamma i grundskolans tidigare skolår. Studien tog totalt sju veckor att genomföra. Att barnlitteratur har flera egenskaper som kan vara till fördel vid användning i pedagogiska sammanhang, visar forskning och litteratur från såväl Sverige som övriga världen.

Under senare år har en stor del av detaljhandelns många butiker börjat tillämpa arbetsrotationsscheman. Anledningen till detta är att forskningsstudier har visat att ensidigt upprepat arbete i utgångskassor leder till belastningsskador. Ett regeringsbeslut mot en butik som arbetade med långa kassapass fastställde minimikrav för hur arbete i utgångskassor ska organiseras. Numera är det i princip olagligt att inte följa dessa minimikrav och inte tillämpa arbetsrotation inom detaljhandelsbranschen. Det vi har undersökt i denna uppsats är förändringsmotstånd som kan uppstå vid införande av arbetsrotation i en detaljhandelsbutik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i gränslandet mellan två organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som påverkar konsulters formella tillhörighet samt deras känsla av tillhörighet respektive utestängning hos kundföretagen.Vi har för att genomföra denna studie använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen.Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos båda företagen samtidigt som den känslomässiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i gränslandet mellan organisationer är problematisk, främst på grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast känner sig som en del av den sociala gemenskapen då de är ute på uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anställd personal. Chefernas åtskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget på samma villkor som fast anställd personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter.Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.