Sökresultat:
983 Uppsatser om Mćngkulturella klasser - Sida 9 av 66
Idrott och hÀlsa: elevers hÀlsa genom hÀlsoprofilering i
skolan
Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva vilka eventuella skillnader som finns mellan elever som gÄr i hÀlsonyckelprofilerade klasser och andra vanliga klasser i deras beteende nÀr det gÀller hÀlsa. Genom FMS (Fysisk, mental och Social kompetensutveckling) har vi fÄtt en inblick hur lÀrarna pÄ gymnasieskolan jobbar med eleverna. Vidare har det gett oss en uppfattning hur vi som blivande idrottslÀrare kan andvÀnda detta i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning för att ta reda pÄ elevernas instÀllning till hÀlsa och medvetande om hÀlsans betydelse. Dagens samhÀlle Àr pÄ mÄnga sÀtt ett stressat samhÀlle som pÄverkar oss negativt pÄ ett eller annat sÀtt.
Ungdomars motivationsfaktorer & barriÀrer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojektunder skoltid : en intervjustudie
Gymnasieungdomar Àr en grupp dÀr ett stort antal elever Àr fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt dÀr eleverna fÄr möjlighet att spela fotbollsmatch pÄ lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet gÄr pÄ en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvÀrderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlÀgga ungdomars motivationsfaktorer och barriÀrer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt.
Penna eller tangent? En jÀmförelse av 10 pojkars berÀttelser skrivna pÄ dator och för
Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmÄga att uttrycka sig i skrift. SomlÄgstadielÀrare med 25 Ärs erfarenhet har jag lÀnge sökt en metod som underlÀttar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berÀtta om men har svÄrt att fÄ pÄ prÀnt.Funderingar har kretsat kring motoriska svÄrigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lÀrarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlÀrning pÄ dator Àrupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftsprÄksinlÀrning med datorns hjÀlp.Syftet med studien Àr att jÀmföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gÀller kvalitet och antal ord. UtgÄngspunkt Àr följande frÄgestÀllningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berÀttelser som Àr skrivna pÄ datorn jÀmfört medberÀttelser som Àr skrivna för hand?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig tangentbordet?? Hur stor möda krÀvs för att lÀra sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lÀrarna se i jÀmförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak Àr det Tragetons metod och Lundbergs teorier om lÀs- och skrivinlÀrning sombehandlas i litteraturgenomgÄngen dÄ dessa har skilda perspektiv pÄ skriftsprÄksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg stÄr för ett syntetisktförhÄllningssÀtt.
Attityder till muslimer : En jÀmförande undersökning om attityder till islam och muslimer pÄ tvÄ skolors omvÄrdnadsprogram
Undersökningar visar att mĂ„nga mĂ€nniskor har negativ instĂ€llning till muslimer. Har det skett nĂ„gon förĂ€ndring sedan 2006 dĂ„ Integrationsverket gjorde sina undersökningar? Ăr det sĂ„ att man inte tĂ€nker pĂ„ mĂ€nniskornas religiösa bakgrund lĂ€ngre eftersom dagens skola oftast Ă€r mĂ„ngkulturell och mĂ„ngreligiös och vi Ă€r vana vid mĂ„ngkulturella klasser? Eller tĂ€nker vi fortfarande pĂ„ skillnader istĂ€llet för likheter? Antalet muslimer har ökat markant i Sverige sedan 1930-talet, dĂ„ 15 mĂ€nniskor uppgav att de var muslimer.Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ vad elever omvĂ„rdnadsprogrammen pĂ„ komvux och pĂ„ gymnasiet tycker om muslimer. Vidare vill jag ta reda pĂ„ om dessa attityder skiljer sig mellan skolor och mellan Ă„ldrar. Det Ă€r ocksĂ„ intressant att se vad lĂ€rarna gör för att motverka de eventuellt negativa attityderna.För att ta reda pĂ„ det har jag gjort en enkĂ€tundersökning i sex olika klasser pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet, tre pĂ„ komvux och tre pĂ„ gymnasiet, och genomfört fyra lĂ€rarintervjuer i dessa skolor.Slutsatsen som jag kommit fram till genom min undersökning Ă€r att eleverna Ă€r positivt instĂ€llda till muslimer.
?Snart har jag inte tid att göra det jag vill ? undervisa!?
Under de senare Ären har rapporter visat pÄ att de psykosociala arbetsmiljöproblemen Àr framtrÀdande inom skolan och lÀrare Àr en av de yrkesgrupper dÀr de flesta lÄngtidssjukskrivningarna beror pÄ stress. Vidare tillhör lÀrare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sÀmst socialt stöd, vilka alla Àr faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket Àr var femte lÀrare Àr idag i riskzonen för allvarlig ohÀlsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremÄl för omfattande förÀndringar, den sÄ kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, fÀrre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesÀttning och nya arbetsformer. LÀrare upplever att förÀndringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.
En studie om relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhÀlsa hos ungdomar
Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhÀlsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhÀlsa nÀr det gÀler kön och Älder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus pÄ kön och Älder. Undersökningen genomfördes med enkÀt som datainsamlingsinstrument. EnkÀterna lÀmnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av tvÄ klasser Är 7 och tvÄ klasser Är 9 pÄ varje skola.
Optimerad rÄvarustyrning för sÄgverksindustrin
Ett centralt processteg för sÄgverk Àr att sönderdela stockar med olika sÄgmönster. Vid sönderdelning uppstÄr ett visst rÄvaruspill, men genom att anvÀnda rÀtt sÄgmönster till varje enskild stock kan detta spill minimeras. Som ett steg i att göra detta försorteras dÀrför timmer i ett antal timmerklasser som samlar stockar med liknande egenskaper. RÄvarustyrning innebÀr att vÀlja vilka mönster varje klass ska sÄgas med, hur stor andel av varje klass som ska sÄgas med dessa mönster samt att bestÀmma hur stockar sorteras till klasserna.I detta arbete utvecklas ett optimeringsverktyg som angriper problemet att optimera rÄvarustyrningen med avseende pÄ de framstÀllda produkternas försÀljningsvÀrde. Problemet delas upp i tvÄ nivÄer dÀr linjÀrprogrammering kan anvÀndas i den ena nivÄn med syfte att, givet en uppsÀttning klasser, optimera valen av sÄgmönster.
NivÄgruppering ? för elevernas eller lÀrarnas skull? : En intervjustudie av lÀrares Äsikter om nivÄgruppering
Sverige Àr pÄ vÀg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. NivÄgruppering innebÀr att eleverna delas upp i lÀttare och svÄrare grupper inom ett och samma Àmne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmÀn och sÀrskild kurs. Framförallt Àr det i engelska och matematik som nivÄgruppering förekommer.
SprÄkligt heterogena klasser : En studie av verksamma lÀrares arbete med andrasprÄkselever
The Swedish coastal defence took on a whole new meaning after the introduction of the coastal artillery in 1902. The establishment of the coastal artillery meant that the Swedish military had access to a whole new military branch, in addition to the Army and the Navy. Under the direction of one general, two regiments were established. One in Vaxholm and the second in the naval city of Karlskrona. The aim of this essay is to investigate how the Costal Artillery were established, by analyzing the parliamentary of the year 1901.
Digital mobbning - Att vara barn i det nya mediasamhÀllet
Denna studies syfte Àr att försöka förstÄ och diskutera den digitala mobbningen utifrÄn det mediasamhÀlle vi befinner oss i. FrÄgestÀllningarna som Àr grunden för studien Àr: Hur kan vi förstÄ digital mobbning? Hur kan denna förstÄelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad sÀger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tÀnka pÄ i samband med Internet?
Studien bygger pÄ kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda pÄ tvÄ olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkÀter som delades ut i tre klasser i Är sex. Den kvalitativa undersökningen bygger pÄ intervjuer med tvÄ pedagoger knutna till dessa klasser.
VerklighetsnÀra matematik: motivationshöjande?
VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnÀra matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser i Ärskurs Ätta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnÀra arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade pÄ en enkÀt som vi framstÀllt. Dom jÀmförde den verklighetsnÀra matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.
LÀs- och skrivdidaktik : -En etnografisk undersökning
VÄr uppsats har tvÄ syften. Det första syftet Àr att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som anvÀnds för lÀs- och skrivinlÀrning. Det andra syftet Àr att undersöka tvÄ klasser i tvÄ olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning.I vÄra observationer mötte vi tvÄ skilda arbetssÀtt i de tvÄ klassrummen. Det som var gemensamt för de bÄda lÀrarna var att de utgick ifrÄn klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmÀssiga och inte i första hand baserade pÄ teori..
IAS Nedskrivningar : PÄverkar goodwillnedskrivningar företagens aktievÀrde?
Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever pÄ skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under nÄgra lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfÀlle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer frÀmjas i bÄde de vana och ovana aktiviteterna, eleverna fÄr möjlighet att knyta nya kontakter med elever frÄn andra klasser Àn sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, dÄ de fÄtt komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..
Skillnader i könslönegapet mellan fem yrkesklasser
Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och mÀn Àr ett vÀlutforskat faktum. Vi vet ocksÄ att skillnaderna var större förr och att vi har gÄtt mot en positiv utveckling med mer jÀmstÀllda löner.Studiens syfte Àr att mer ingÄende undersöka hur lönerna skiljer sig Ät mellan kvinnor och mÀn inom olika yrkesklasser. FrÄgorna vi stÀller oss Àr om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhÄllandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper sÄsom utbildningslÀngd, Är i förvÀrvsarbete, senioritet pÄ arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplÀrningstid, antal understÀllda och antal minderÄriga barn i hushÄllet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi Àven titta pÄ tidigare forskning kring Àmnet löneskillnader.Vi har valt att anvÀnda oss av multipel regressionsanalys dÄ detta möjliggör att se till mÄnga oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vÄr analys gjort tre separata multipla regressioner.
Ett rikare lÀrande med variationsteorin som vÀgledande princip!? : En Learning study om det vita ljuset och dess fÀrgspektrum.
UtifrÄn arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgÄngspunkt har forskning genomförts i tvÄ klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i Ärskurs nio inom ÀmnesomrÄdet det vita ljuset och dess fÀrgspektrum. Studien Àr en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har dÀrför Àven haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna Àr generaliserbara frÄn en skolkontext till en annan kontext.Den svenska skolan styrs nationellt utifrÄn styrdokument, skollag, lÀroplan och kursplan för skolÀmnet och lÀraren har Àven riktlinjer för att fÄ en yrkesetisk förankring. Dessa delar Àr viktiga att lÀraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i Àmnet Àr av stor vikt för lÀraren att ta hÀnsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som lÀraren har tÀnkt att de ska lÀra sig.I denna studie kunde Ätta kritiska aspekter identifieras i de tvÄ klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong.