Syftet med denna studie är att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan användas för att komplettera learning study i lärares arbete för att utveckla matematikundervisningen. Därmed försöker studien svara på forskningsfrågan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lärares användning av learning study för att utveckla en undervisning där eleverna når målen bättre? Denna fråga besvaras genom att svara på följande frågor: 1. Kan man visa att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna? 2.

Syftet med denna uppsats är att jämföra inlärning med hjälp av dator gentemot inlärning med hjälp av ordbok. Två klasser på samma gymnasieskola och samma program, har blivit testade på ordförståelse. Under en lektion fick klass A använda sig av datorer medan klass B fick använda ordböcker. Nästa lektion fick klass A använda ordböcker och klass B datorer. Varje lektion bestod av 20 ord att lära in.

Vid campus Skellefteå är två universitet verksamma, Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet. Här studerar cirka 2600 studenter på fristående kurser och program däribland datorgrafik, nätverksteknik, sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet. Enligt bibliotekslagens paragraf sex ska det vid varje högskola finnas ett högskolebibliotek. Campusbibiblioteket i Skellefteå kallas Skeribi och ligger på campusområdet.Syftet med min undersökning är att kartlägga studenternas användning av Skellefteås campusbibliotek. Undersökningen begränsas till att gälla studenterna vid fyra olika program; datorgrafik och nätverksteknik vid LTU Skellefteå samt sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet vid UMU Skellefteå.

AbstractExamensarbete inom lärarutbildningen 15 poängTitel: Pedagogers strategier avseende multietniska konfliktkontexter? En kvalitativ intervjustudie, utförd på sju lärare angående hur de hanterar konflikter i mångkulturella klassrum.Författare: Nastasha Fre WolduTermin och år: VT 09Kursansvarig institution: LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Ivar ArminiExaminator:Rapportnummer: VT09-2611-001Nyckelord: mångkulturell, multietnisk, pedagoger, konflikthantering, konfliktlösning, interkulturell___________________________________________________________________________Syfte: Att ta reda på hur lärare med yrkeserfarenhet i den mångkulturella skolan, löser de konflikter som uppstår iklassrummet?Huvudfrågor: Hur ser en typisk konflikt ut i ett mångkulturellt klassrum? Vilka pedagogiska strategier tillämpas vidkonfliktsituationer? Hur löser man konflikter, om eleverna har skilda uppfattningar beroende på det kulturella bagaget ochtrosuppfattning i ursprungsfamiljen?Metod: Kvalitativa intervjuer. Samt ett hermeneutiskt förhållningssätt och ett sociokulturellt perspektiv vidlitteraturbearbetning.Material: Analys av det lärarna delgivit samt granskning av den litteratur jag läst avseende mångkulturalitet såväl somkonflikthanteringsmetoder. Samt litteratur kring konflikthantering i stort samt mångkulturell sådan.Resultat: Jag har funnit att de 7 olika lärarna jag intervjuat har rätt så olika strategier samt olika handlingsmönster närkonflikter väl har gått överstyr. Pedagogerna har även olika konfliktförebyggande metoder.

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sätter sin prägel på människors liv och Internet påverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgången till datorer är i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses.I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information är, att vi alltid kommunicerar men det är skillnad på de medel som används. Här belyses även datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). Här exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess användning inom skolan samt att kringmiljön är viktig.Studien är huvudsakligen baserad på en kvantitativ metodinriktning i form av en enkätundersökning där lärare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar på frågor kring datorns nyttjande både inom skolan och i hemmet.Resultatet visar att både elever och lärare är frekventa användare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. Båda grupperna är positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT.

Läraren står inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i användningen av läromedel idag. Vilka läromedel som väljs i undervisningen beror på olika ramfaktorer såsom elevgruppen, deras prestationsförmåga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser.I vår studie presenteras hur en lärare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras åsikter är kring läromedlen. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med denna lärare och dessa elever.Vårt syfte är att belysa hur elever och lärare upplever undervisning i engelska i årskurs 9 med fokus på val, användning och utvärdering av läromedel.Resultatet visar att eleverna efterfrågar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de läromedel som används. Eleverna har trots detta en positiv inställning till de läromedel som används samt till engelskundervisning och de ser fördelar med färdigheter i ämnet. Betydelsen av engelska språket för kommunikation med omvärlden anses viktig.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva lärares syn på andraspråksutveckling hos elever, som antingen diagnosticerats om särskoleelever eller som riskerar att bli bedömda som särskoleelever. Syftet är också att peka på skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva and-raspråksundervisning i grundskolans senare del och i gymnasiesärskolan.Teori: Studien är kvalitativ och är tolkad utifrån hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutikens främsta redskap är tolkning, vars syfte är att leda till förståelse. En grund för att förstå är för-förståelsen och den utgörs av tidigare erfarenheter, lärdomar, känslor och upplevelser. Den hermeneutiska processen vilar på förförståelse, förståelse och förklaring, syntesen mellan dessa resulterar i tolkning.

Syftet med studien är att undersöka vad elever i år 9 lägger i begreppet lärande och hur de uttrycker sina förväntningar på skolan, utifrån hur de beskriver hur de lär sig, hur de uppfattar lärarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsområde. Studien är en kvalitativ studie. En form av triangulering har använts och metoderna är semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkät. 22 elever från tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer.

I undersökningen ställs frågan - kan rim, ramsor, sånger och rollekar underlätta inlärningen av engelska? Barn kan lära sig använda dessa hjälpmedel i tidiga år. Vilken betydelse kan de ha som övningsinslag för undervisningen i engelska i skrift och tal? Flera forskare menar att utvecklingen av talet stimuleras. Barnen får större förmåga att uttala svåra ljud om de används i ett rytmiskt och melodiskt sammanhang.

Rotskärsskolan är belägen i Skutskär, Älvkarleby kommun och den skolverksamhet som bedrivs idag består av högstadium. Skolan byggdes i början av 1960-talet och utgörs av tre huskroppar. Det finns idag ett stort behov av ombyggnation av Rotskärsskolan, då lokalerna är slitna och inte lämpade för dagens undervisningsform. Det skall därför ske en etappvis ändring som omfattar alla skolans byggnader, med start under vintern 2008/2009.Detta arbete omfattar en utav dessa byggnader, hus F. Denna byggnad skall, genom ett nytaget beslut, anpassas för förskoleklass till årskurs fem, särskolans klasser och en fritidsverksamhet då några av kommunens skolor slås samman.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli åldrad och förlegad utan att ständigt hållas levande. Med ett växande och varierande samhälle bör IKT användas som ett naturligt arbetssätt i den förberedda miljön på Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lär barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan användas till. Då behöver de inte växa upp till passiva tonåringar, som sitter timtals framför bildskärmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte är att undersöka elevers förhållningssätt och deras användning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och på så sätt få fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvändningen av två klasser i en årskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att undersöka varför eleverna inte duschar efter idrott och hälsa lektionerna och vad lärarna har för syn på det. Följande frågeställlningar har använts.-          Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors argument när det gäller att duscha?-          Hur förhåller sig lärarna till att eleverna inte duschar?MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Dessa elever går alla i årskurs 8.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ?vanliga? elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får.

Syfte och frågeställningar:Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:? Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?? Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?? Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?Metod:För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.