Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Syftet med vår undersökning var att undersöka elevers sammanhållning och samarbete och om olika samarbets- och gruppstärkande aktiviteter kan påverka samarbetet och klimatet i klassen. Vi genomförde vår undersökning i två olika klasser, en i Australien och en i Sverige. Klasserna bestod av elever i åldern 13-15 år. Vi genomförde arbetet under sju veckor, tre veckor i den svenska klassen och fyra veckor i den australiensiska klassen. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och observationer.

I dagsläget läggs många skolor på landsbygden ner. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare på dessa skolor ser på framtiden för sin skola. I studien finns lärares reflektioner över hur det pedagogiska arbetet särskiljer sig på en landsbygdsskola. De reflekterar även över i vilken utsträckning åldersblandad undervisning kan vara en möjlighet för skolor att fortsätta bedriva verksamheten. Den största orsaken till att skolor läggs ner är att elevantalet har sjunkit och kommunerna behöver tänka ekonomiskt. Dessutom måste skollagen att ?utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet? (URL 6, 2008) uppfyllas oavsett om det är en stor eller liten skola.

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot.

Syftet med vårt arbete var att se om vi med hjälp av våra undersökningar kunde få en ökad förståelse för barnens stress i skolan. De frågor vi ställde oss var hur stressen påverkar elevers inlärning samt på vilket sätt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vår studie är de klasser där vi gjort våra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att använda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkäter.

Huskvarna Prototyper AB har gått från att endast tillverka prototyper till att nu även arbeta med småskalig serieproduktion. Utvecklingen har inneburit att nya arbetsmetoder krävs för råmaterialanskaffning och lagerstyrning. Denna utveckling är också grunden till detta arbete. Syftet med arbetet är att analysera företagets materialanskaffningsmetoder och undersöka om möjlighet finns att förbättra dessa för att reducera kapitalbindningen i råmateriallager.Genom en övergripande kartläggning av företaget och en djupare kartläggning av kunder och dess artiklar, skapas ett helikopterperspektiv för företaget och dess flöden. Nulägesbeskrivningen genererar en nulägesanalys där företagets kunder och artiklar delas in i olika klasser genom ABC-analys.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur man i sex klasser, år tre, sex och nio, arbetade för att utveckla elevernas matematiska tänkande och därigenom förhindra svårigheter. Vi ville se om organiserandet av lärandet och sättet att kommunicera påverkade elevernas inställning till matematiken.I litteraturgenomgången tar vi upp vad styrdokumenten säger om matematik, barnets matematiska utveckling, matematik i skolan, attityder till matematik samt teorier om matematiksvårigheter. I den empiriska delen beskriver vi hur vi utförde undersökningen i två steg; en elevenkät i skolår tre, sex och nio samt en kvalitativ del som genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med elevernas pedagoger. I resultatdelen redovisas bl.a. slutsatserna att grupperna var mer flexibla bland de yngre barnen, vikten av att använda öppna frågor och uppgifter där vägen till lösningen var viktigare än svaret samt att eleverna i de olika skolåren inte fann matematikämnet svårt men däremot tråkigt.Konstateras kan att en del elever har matematiksvårigheter men många får svårigheter i samband med undervisningen.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielärare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord på livsvärldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare, varav tre undervisade på studieförberedande/yrkesinriktade program och tre på individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lärarna är dock att de strävar efter att skapa en skola för alla, och även om skolans resurser idag är knappa så försöker lärarna göra sitt bästa för att nå det målet.

Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan.

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor.

Syftet med arbetet var att undersöka hur väl högläsning, individuell läsning och boksamtal kunde stimulera elevers läslust. Vi ville även ta reda på pedagogers eget förhållningssätt till litteratur och om de trodde att det påverkade elevers lust att läsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring läsning och påverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i år 2, där sex slumpmässigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog även övriga elever i år 2.

Programmeringsspråken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jämförs, med tyngdpunkt på en praktisk jämförelse av fyra exempelapplikationer. Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsättningar förbäst prestanda, men att även C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av färdiga klasser är viktigare än språket. Ett olämpligt val kan göra prestandan mycket sämre än förväntat, medan den allra bästa prestandan ofta erhålls med en egen implementering. Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan är bättre i C# än i VB.NET.

Syftet med studien är att få en inblick i hur tre lärare i årskurserna två, fyra och fem ser på, och bemöter, flerspråkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som används för materialinsamling är intervjuer med tre klasslärare och klassrumsobservationer i deras klasser på samma skola. Resultaten från intervjuerna visar att de undersökta lärarna på skolan säger sig vara positivt inställda till flerspråkighet. Under observationerna i lärarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra språk än svenska. En inre frustration av när hon hör andra språk än svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra språk än svenskan.

Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att ta reda på vilka fördelar och nackdelar det finns med ett ålders¬blandat arbetssätt och hur gruppdynamiken påverkas av en åldersblandad sammansättning. Vi har belyst lärar- och elevperspektiven och genom intervjuer fått fram fem lärares och två elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har även tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom området. Det finns både pedagogiska vinster och förluster med att arbeta åldersblandat.