Sökresultat:
4216 Uppsatser om Mćngkulturell kompetens - Sida 31 av 282
Estetikens utrymme i förskolans verksamhet : ? En studie om estetikens betydelse i förskolan samt pedagogernas kompetens inom de estetiska uttrycksformerna.Författare:
I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.
Utveckling och bevarande av kompetens i arbetsroterande lag inom processindustrin
Kompetens kan ses som förmÄgan att utföra en arbetsuppgift vid en given tidpunkt och med givna resurser. FörmÄgan kan bero pÄ kunskaper och fÀrdigheter, men ocksÄ pÄ erfarenheter, attityder och vÀrderingar. StoraEnso Kvarnsveden AB har under en tid strÀvat efter att gÄ frÄn mycket specialiserade yrkesgrupper till en mer flexibel kÄr. Genom arbetsrotation vill Kvarnsvedens pappersbruk sÀkerstÀlla att det dagliga arbetets kvalitet och att det finns kompetent personal i framtiden. I och med införandet av arbetsrotation har frÄgor uppkommit om risken för att specialistkompetens gÄr förlorad.
Kompetensutveckling inom palliativ vÄrd
Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vĂ„rd Institution: Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsaKurs: LVO 110, VĂ„rd och omsorg för lĂ€rare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ĂrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vĂ„rdpersonal Ă€r omvĂ„rdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vĂ„rdarbetet ska bli sĂ„ professionellt som möjligt. Inom palliativ vĂ„rd Ă€r det sĂ€rskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krĂ€vs eftersom de döende personerna och deras anhöriga Ă€r i en speciell situation. I problemformuleringen berĂ€ttar vi att det Ă€r mĂ„nga vĂ„rdgivare som tycker att det Ă€r svĂ„rt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur lĂ€raren kan gĂ„ till vĂ€ga inom undervisningen av palliativ vĂ„rd och av den anledningen Ă€r det svĂ„rt för lĂ€raren att hantera uppgiften.
Pedagogisk handledning -mer Àn bara samtal mellan kolleger : En kvalitativ studie om pedagogisk handledning.
Abstract:Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville Àven undersöka om deras handledningsarbete stÀmmer överens med deras tankar om handledning. Vi Àmnade ocksÄ undersöka om specialpedagogerna ansÄg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi belyst följande omrÄde inom pedagogisk handledning: vad handledning Àr, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lÀrcirkel. I vÄr kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger sÄ kom vi fram till att vÄra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansÄg att det stÀrkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framÄt.Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens..
Nyutbildade intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens
Bakgrund: Arbetet pÄ en intensivvÄrdsavdelning stÀller stora krav pÄ de nyutbildade intensivvÄrdssjuksköterskornas kompetens. Den första tiden i yrket innebÀr att i socialiseringsprocessen förvÀrva de kunskaper och fÀrdigheter som krÀvs i yrket. Nyutbildade intensivvÄrdssjuksköterskors kompetens anses inte motsvara vÄrdens kompetenskrav. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvÄrdsjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer valdes som datainsamlingsmetod.
Att arbeta med en sprÄklig och kulturell minoritetsgrupp. En kvalitativ studie om kuratorers arbete med döva klienter samt deras syn pÄ kulturkompetens och bikulturell kompetens
Syftet med den hÀr studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. FrÄgestÀllningar som undersöktes var:
- Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter?
- Vilka arbetsmetoder anvÀnds av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter?
- Vad innebÀr en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna?
Författaren ville belysa Àmnet utifrÄn ett perspektiv dÀr den professionella Àr teckensprÄkig dÄ hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som Àr teckensprÄkiga och verksamma inom dövomrÄdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete bestÄr av praktiska ÄtgÀrder och stödsamtal.
Ekonomens roll i IT-projekt
Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod.
Utlokaliserade reaktorers inverkan pÄ jordfelsskydd
Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare, för att sedan göra en jÀmförelse mellan dessa. DÄ lÀraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematiklÀraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr skriftliga reflektioner, vilket innebÀr att informanterna fritt har fÄtt reflektera över vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ skilda gymnasieskolor inom tvÄ olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fÄtt reflektera över den kompetente danslÀraren och teknikeleverna har fÄtt reflektera över den kompetente matematiklÀraren.
Skolans demokratiska uppdrag : och gymnasieelevers demokratiska kompetens
The purpose of this study was to describe experiences in daily social life of parents of children with psychotic illness. Five parents with long-term experience of psychotic illness have been interviewed. The frame of reference in emotion theories of Thomas Scheff and Randall Collins have been used to analyze the results. The study is qualitative and has a phenomenological approach to shed lights of meanings in daily social life. The following meanings was found: Openness with certain reservation shows that honesty is important for the feeling of solidarity, Social expectations in daily life describes the parentsÂŽown expectations as well as expectations from others.
Att arbeta mitt i en katastrof ? Faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande vid katastrofer
Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade
krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en
central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade
behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring
omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap.
Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i
katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av
data.
Idrott och ha?lsa ? Ett a?mne fo?r fysiskt aktiva? : En studie om gymnasieelevers fysiska sjÀlvuppfattning kopplat till betyg i kursen idrott och hÀlsa A
I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska sjÀlvuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk sjÀlvkÀnsla och subdomÀner till den fysiska sjÀlvkÀnslan och betyg i kursen idrott och hÀlsa A. Hur förhÄllandena ser ut mellan dessa variabler Àr ocksÄ centralt. Resultaten som analyseras har samlats in frÄn tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkÀten. Statistisk analys med chi-tvÄtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hÀlsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk sjÀlvkÀnsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens dÀr pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga vÀrden och det motsatta förhÄllandet gÀller för elever i den lÀgre delen av betygskalan.
Att vara eller inte vara : En studie om specialpedagogens anstÀllningsbarhet iden kommunala grundskolan
VÄr studie ger en inblick i hur platsannonser frÄn kommunala grundskolor som söker specialpedagog stÀmmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehÄllet i platsannonserna. Syftet Àr att undersöka om vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod Àr dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. VÄrt resultat pekar pÄ att vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lÀmplighet Àr viktigare Àn vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.
FramgÄngsfaktorer för en fungerande inkluderande undervisning. En enkÀtstudie riktad till lÀrare i en kommun som beslutat att införa "en skola för alla - inkluderande lÀrmiljöer"
Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.
Tecken till kompetens : En diskursteoretisk analys av lÀrarkompetens i den svenska skoldebatten
Examensarbetets syfte Àr att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lÀrarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ?krissituation? för att erbjuda en inblick i vad som kan förvÀntas av lÀrare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan frÄn 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som fÄr ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats Àr en studie av den ?den goda? lÀraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lÀrarprofessionen.
Elevröster om muntlig kommunikation i franska: en kvalitativ
undersökning med elever i Är nio
Syftet med det hÀr arbetet var att presentera nÄgra faktorer som hindrar eleverna i Är nio frÄn att uppfylla sin önskan om att lÀra sig kommunicera pÄ franska och dÀrmed att uppfylla kursplanens mÄl angÄende muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel pÄ sÄdana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i Är nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens Àr ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna frÄn att kommunicera Àr: otillrÀcklig mÀngd av och svÄrighetsgrad pÄ input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ sprÄkförmÄga innebÀr bland elever samt att eleverna inte kÀnner sprÄklig eller social trygghet i undervisningssituationen..