Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

I en association, såsom en ekonomisk förening eller ett aktiebolag, har styrelsen uppdraget att sköta verksamheten. Medlemmarna eller ägarna ska därför kunna lita på att uppdraget sköts med omsorg och efter bästa förmåga. De bör även ha möjligheten att ställa styrelsens ledamöter inför rätta, i de fall styrelseledamöterna misslyckas med att vårda bolaget, vilket leder till förmögenhetsskada för associationen. I svensk rätt är litteraturen om skadeståndsansvaret för styrelseledamöter knapp och avgöranden av svensk domstol få. Denna informationsbrist beror på att associationer har ett intresse av att dölja interna konflikter från offentlighetens ögon och därför förlikar alternativt löser dessa konflikter i skiljedomstol genom sekretessbelagda förfaranden.

This thesis deals with the concepts of individual and individuation as defined by Leibniz and Spinoza. I go through the use and definition of the concept of individual in four stages.First I discuss the individual as conceived by Spinoza as a relation formed by a composition of parts and the individual as conceived by Leibniz as a complete notion consisting of all the events in the life of a subject.Next is the roll of perception in Leibniz discussed, likewise individuation through different perception with varying distinctness, and the affinity of perception with affection.The discussions concerning the individual concludes in a section about the essence of the individual as being the desire of the individual. In the last stage, I discuss the multitude as being an own individual..

Styrelser och styrelseledamöters kompetenser har på senare tid fått stor uppmärksamhet i media. Styrelsen är en av de viktigaste maktfaktorerna för ett företag och grunden för dess arbete är förtroende. En styrelse kan vinna förtroende genom att knyta till sig kompetenta ledamöter och om ett företag lyckas med att sätta samman en styrelse som består av kompetenta ledamöter kan det skapa ett rykte för företaget som helhet. Syftet med denna uppsats är att beskriva sammansättningen av en styrelse utifrån strategiskt viktiga kompetenser samt skapa förståelse för hur sådana strategiskt viktiga kompetenser kan påverka företagets rykte. För att uppnå detta har vi valt att studera sammansättningen av en styrelse samt vilka kompetenser som skulle vara önskvärda hos de enskilda styrelseledamöterna.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur punkt 3.2.1 i Svensk kod för bolagsstyrning har implementerats av bolag på Large Cap-listan och huruvida förändringar i styrelse-sammansättningar har skett sedan den trädde i kraft den 1 juli år 2005. Syftet är även att granska respondenternas syn på huruvida en lag om kvotering vore lämplig för svenska börsbolag. Därtill vill författarna ge förslag på övriga åtgärder för att öka rekryteringen av kvinnor till styrelser. Författarna ämnar bidra till diskussionen kring styrelsesam-mansättningar, med fokus på en jämn könsfördelning.Författarna använder sig av en deduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod väljs som tillvägagångssätt för att samla in information.

En styrelses uppgift är att företräda samtliga aktieägare i ett bolag. I ett börsnoterat bolag är ägarna många vilket gör styrelsens uppgift svår då det finns många intressenter. Vid ett uppköpsbud aktualiseras bolagets värde ur samtliga berörda intressenters perspektiv. Vår undersökning identifierar aktieägarnas perspektiv i denna situation och utvärderar i vilken utsträckning deras intressen tillgodoses. Vi har genomfört ett antal tester av hypoteser som formulerats utifrån tillgänglig applicerbar forskning.

Kommunal revision har en viktig funktion då den fungerar som medborgarnas demokratiska kontrollverktyg. Revision är att objektivt granska, bedöma och uttala sig om organisationens redovisning och förvaltning. Det finns indikationer på att de rapporter som den kommunala revisionen producerar i vissa fall inte behandlas på ett lämpligt sätt av fullmäktige, styrelser och nämnder inom kommunerna. Detta kan leda till att de anmärkningar som görs i revisionsrapporterna inte ges tillräcklig uppmärksamhet. Detta kan i sin tur leda till att syftet med den kommunala revisionen inte uppfylls.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter används av styrelsen. Under de senaste åren har många olika företagsskandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller. Styrelsen är ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgår ifrån att ett aktiebolag har en självständig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet är att undersöka hur styrelsen ser på internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna är till någon nytta i styrelsens eget arbete.