I denna uppsats redovisas resultatet av vår studie som har syftet att ta reda på vilka upplevelser lärare som undervisar i de första tre åren i skolan har om ämnena kemi, fysik och biologi. Vi är nyfikna på detta då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har fått uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio klasslärare i Halmstad kommun. Detta för att på bästa sätt undersöka vår forskningsfråga. En genomgång av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser på den naturvetenskapliga undervisningen, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lärarna i vår studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

Uppsatsens syfte är att undersöka en skola i Skåne och dess arbete med integration. Ambition är inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprätthåller den. Den centrala frågeställningen för uppsatsen är: vilka motsättningar finns det mellan skolans, kommunens, lärarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt på vilka olika sätt artikuleras de?  Målsättningen är även att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete. Uppsatsen bygger på teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör främjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn på skolan samt sex stycken utvalda lärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem.

Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra..

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur två skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lärare som undervisar i år 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda på hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som användes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lärare uppfattade konflikter både som positivt och negativt.

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för grundskolan framgår tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska värden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstå demokratiska förhållningssätt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle.Dramapedagogik ses inte som ett eget ämne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsområde i Sverige kan behandlas utifrån större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden är etablerad och tillämpats under flera år. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgått att dramapedagogik innebär att eleverna får lära med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sätta sin in i andra människors perspektiv samt att elever genom reflektion får ta del av andras åsikter och tankar.Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lära i samspel med andra, att lärande är en process som kräver utöver teoretisk kunskap även praktisk kunskap där reflektionen är det centrala och en helhetssyn på människan är utgångspunkten. Syfte med denna studie är att beskriva och öka förståelsen för dramapedagogers attityder till användandet av dramapedagogiska arbetssätt i undervisning med fokus på demokrati.Tillvägagångssättet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och inställningen till dramapedagogik styr tillämpningen av metoden ute i skolverksamheterna.Vi bör ändå nämna att resultaten som framgår i studien inte är helt objektiv eftersom studien enbart bygger på dramapedagogers attityder till användandet av en metod som de själva förespråkar..

I den här studien tillfrågas föräldrar till elever i årskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken på deras barns skola. Syftet är att öka kunskapen om hur föräldrar kan uppleva portfoliometodiken och därigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förädling av metoden på sikt. Studien är genomförd i form av en enkätundersökning på en skola där man använder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att föräldrarna i huvudsak är positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefär en gång per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Konventionen om barnets rättigheter gör anspråk på att vara universell och har ratificerats av majoriteten av världens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen står det att barn har rätt till utbildning och att den ska syfta till att lära barn om deras rättigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs på en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rättigheter realiseras i det pedagogiska arbetet på skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlärningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rättigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mångkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lärare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rättigheter realiseras.

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning.

Detta examensarbete handlar om utvärdering i skolan. I bästa fall kan utvärdering, enligt en av våra informanter, tala om vad som gått fel och leda läraren tillbaks på banan igen, eller från ?way-off? till ?speaking terms? som dessutom fått bli vår undertitel. Genom intervjuer undersöker vi fenomenet utvärdering samt vad det innebär för våra intervjuade lärare. Intervjuerna har bearbetats med fenomenologisk metod för att sedan kopplas till forskning kring utvärdering, professionsutveckling och kvalitet i skolan.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Relationen mellan läraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla våra erfarenheter av lärare och hur man uppfattar sin lärare varierar från person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lärare i årskurs 6 ur ett elevperspektiv, och på vilket sätt detta bemötande påverkar trivseln i skolan. Hur viktig är relationen mellan läraren och eleven? Har eleverna någon gång känt sig orättvist bemötta? Elever i årskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor.

Titel: Var det bättre förr eller sämre nu? En kvantitativ studie om hur skolanframställts och beskrivits i Göteborgs Posten då och nuFörfattare: Pernilla Bodefjord & Linda GustavssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK 1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid GöteborgsuniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Jan StridExaminator: Karin FogelbergSidantal: 57 inklusive bilagor och 50 exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka och jämföra hur skolan framställs i GöteborgsPosten 1977 och 2007Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Göteborgs Posten, mars, maj och oktober 1977 samt mars och oktober 2007Huvudresultat: Resultatet visar att Göteborgs Posten både 1977 och 2007 skrev övervägande negativa nyhetsartikar om skolan. Nyhetsrapporteringen har blivit mer negativ 2007 än den var 1977. De största skillnaderna är att det 2007 skrevs mer om bråk, vandalisering, trakasserier och mobbning. Mobbning förekom inte i någon artikel från 1977.