I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jÀmföra Sveriges försvar mot ett urval av andra lÀnders försvarsmakter, nÀmligen EU- och NATO-lÀnderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende pÄ kostnadseffektivitet och fokus pÄ output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i vÀstvÀrldens försvarsmakter under senare Är. Vidare genomförs en kvantitativ jÀmförelse mellan vÀrnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att lÀnder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: vÀrnpliktsbemanning av stÄende styrkor, vÀrnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna sÀrskiljs genom kvantitativa data, dels andelen vÀrnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken pÄ reserverna i relation till de aktiva styrkorna. TvÄ olika outputmÄtt har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-lÀnderna ocksÄ storleken pÄ de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser.

Som No-lÀrare vill jag kunna utnyttja den facklitteratur för barn som finns tillgÀnglig för skolorna, och behöver dÀrför finna redskap för att kunna avgöra vad som Àr bra och anvÀndbar litteratur i undervisningssammanhang. För att fÄ svar pÄ om facklitteratur för barn Àr ett bra lÀromedel i NO-undervisningen har jag undersökt hur omrÄdet vatten beskrivs i fyra faktaböcker. I min bakgrund har jag försökt klara upp vem lÀsaren Àr - utifrÄn skolans vÀrdegrund - samt vad bra Àmneskunskaper och ett bra sprÄk innebÀr - utifrÄn lÀrandeprocesser och utifrÄn hur en text ska se ut för att gynna lÀsförstÄelsen. I vÀrdegrunden har jag framför allt tittat pÄ genus, kultur och etnicitet. Avslutningsvis har jag gjort en beskrivning av vad kursplanerna sÀger att elever ska kunna om vatten efter femte skolÄret samt en beskrivning av vanliga elevförestÀllningar inför olika fenomen kopplade till vatten.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga vanligt förekommande spelstrategiers effektivitet hos manliga och kvinnliga tennisspelare under Grand Slam turneringarna Australien Open och US Open 2009 sett ur servarens perspektiv. Detta för att möjliggöra en generell jÀmförelse inom och mellan herr- och damspelare samt mellan olika spelares specifika spelstrategier.Hur ser fördelningen och effektiviteten ut av serveplaceringen i respektive serveruta?Inom vilket slagintervall samt i vilken zon i banan avgörs huvuddelen av poÀngen samt i vilken zon Àr effektiviteten högst?Hur ser slagkombinationseffektiviteten och slagkombinationsförekomsten ut ur servarens perspektiv? MetodEn utförlig litteratursökning efter tidigare forskning genomfördes med hjÀlp av databaserna PubMed, SportDiscus och Google Scholar. DÀrefter analyserades totalt 15 DVD-matcher frÄn Grand Slam turneringarna (2757 poÀng, Herr = 1714 p, Dam = 1043 p) US Open (2009) och Australien Open (2009). Totalt medverkade 18 ATP och WTA- spelare (9 herrar, 9 damer) med en vÀrldsranking pÄ topp 30 eller bÀttre.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Rapporten innefattar en teoretisk analys av ett vindkraftsverks propeller. Syftet har varit att underlÀtta tillverkandet av en propeller, med hÀnsyn till bladens vridning och en varierande vindhastighet.Det tÀnkta vindkraftverkets ingÄende parametrar finns att studera i Bilaga 1 ? IngÄende parametrar. UtifrÄn dessa parametrar kunde en maximal effektkoefficient pÄ 0.51 uppnÄs, vilket skulle motsvara en effekt pÄ 417 kW som i sin tur motsvarar en försörjning av ungefÀr 40 hushÄll.Analysen omfattar Àven pitchreglering, som syftar till att behÄlla hög effektivitet hos vindkraftverket, Àven om vindhastigheten varierar..

Vid nÀrmare undersökning upptÀckte jag ett fÀlt som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer Àr utbredd men vÀldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjÀnstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjÀlp av samtalsintervjuer, enkÀter och egna observationer ifrÄn förhandlingar visa pÄ vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjÀnstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr en viktig del av ekonomistyrning och mÀtningarna ser olika ut beroende pÄ organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmÀtning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning pÄ offentlig styrning, dÀr resurshushÄllning och effektivitet fÄtt ett tydligare fokus.PrestationsmÀtning har tidigare frÀmst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrÀdelsevis ur en företagskontext. Att Àven utföra icke-finansiell prestationsmÀtning, och att dÄ ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sÀtt att fÄ organisationer mer framgÄngsrika.

Bakgrund Inom hÀlso- och sjukvÄrden efterstrÀvar verksamheterna att öka effektivitet och produktion. Studier visar att en av de verksamheter med störst möjlighet att öka sjukhusets produktion Àr operationsavdelningen. Utmaningen för operationsavdelningarna Àr att utföra fler ingrepp med befintliga resurser utan att personalen upplever ökad arbetsbelastning och stress. Med detta ÀndamÄl har de pÄ det valda sjukhuset utarbetat en arbetsmodell. Syftet med denna studie Àr att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av optimerad arbetsmodell i förhÄllande till vanlig elektiv arbetsmodell.

Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.

Syftets med denna uppsats har sin utgÄngspunkt i antagandet att globaliseringsprocessen har gett effekter i form av migration och den typ av organisation som betecknar EU och Frontex. Det huvudsakliga syftet Àr att utifrÄn en teoretisk diskussion belysa förhÄllandet mellan Frontex arbete och de mÀnskliga rÀttigheterna. De tre teorier som har anvÀnts Àr styrningsmentalitet, sociologisk globaliseringsperspektiv och mÀnskliga rÀttigheterna. Den metod som anvÀndes för att besvara undersökningens syftet har varit kvalitativ i form av textanalys. Denna teknik har gett tillfredstÀllande resultat i besvarandet av problemformuleringen.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Ungdomar födda pÄ 80-talet har visat sig ha en negativ instÀllning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vÀgar för att nÄ denna mÄlgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populÀra artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir grÀnserna för vad som Àr reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen pÄ det hÀr sÀttet pÄverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga mÀnniskor mellan 20-25 Är har för instÀllning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de pÄverkas av den. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har fokusgrupper anvÀnts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.

VÄrt examensarbete handlar om sprÄkstörning i kombination med flersprÄkighet. Vi gör en text- och bildanalys av tvÄ testmaterial, Nya Lundamaterialet och Nya SIT. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt dessa tester ger barn med annat modersmÄl Àn svenska förutsÀttningar att utföra testet. De frÄgor som ligger till grund för detta arbete Àr: Hur Àr testmaterialen konstruerade? Hur Àr bedömningsmaterialet utformat vad gÀller hÀnsynstagande till kultur, etnicitet och flersprÄkighet? Vad Àr det som bedöms i de tester som logopedmottagningen anvÀnder sig av vid en misstÀnkt sprÄkstörning? De metoder vi har anvÀnt oss av för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr text- och bildanalys och intervjuer.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vÄrd, dvs. vÄrd i livets slutskede. I takt med att den Àldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vÄrd vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vÄrdsammanhang. I vÄrden skapas kulturmöten, sÄvÀl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur Àr komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser pÄ hÀlsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvÄrdnad.