I dagens snabbförĂ€nderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och pĂ„ vilket sĂ€tt informationen nĂ„r mottagaren, det Ă€r inte alltid lĂ€tt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man Ă€r en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även pĂ„ internet finns det olika sĂ€tt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att faststĂ€lla pĂ„ vilket sĂ€tt mindre lokala aktörer verksamma inom klĂ€desbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumĂ€rke med hjĂ€lp av internet, och dĂ„ i med fokus pĂ„ sociala medier. Studien ska Ă€ven undersöka vad som karaktĂ€riserar dessa företag idag gĂ€llande varumĂ€rkesbyggande via sociala medier. Som denna studie klarlagt Ă€r internet och de sociala medierna mĂ€ktiga verktyg nĂ€r det gĂ€ller informationsspridning och att nĂ„ ut till mĂ„lgrupper, men man mĂ„ste likvĂ€l vara aningen försiktig dĂ„ det ocksĂ„ kan vara negativt med stora informationsflöden.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur arbetet med att öka den etniska mÄngfalden serut pÄ Habilitering & HÀlsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjÀlp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt inom omrÄdet.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mÄngfalden har utvecklats i Sverige. DÀrefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland mÀnniskor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som Àr etnicitet, hur den etniska mÄngfalden ser ut i olikaprofessioner pÄ den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mÄngfald.Den teoretiska referensramen bygger pÄ tvÄ teorier. Den första Àr tröghet till förÀndring iorganisationer dÀr teorin menar att det finns ett naturligt motstÄnd till förÀndring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra Àr teorin om kultur i affÀrslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & HÀlsa har bÄde mÄl och visioner med hur de vill att den etniska mÄngfalden iorganisationen ska se ut dock Àr ett grundproblem Àr att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare Àr tidsaspekten ett problem dÀr H&H strÀvar efter att etnisk mÄngfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lÀgga pÄ arbetet med etnisk mÄngfald.

Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.

This paper investigates a number of components that influence the relationship between consultant and client in a procurement process of ERP. The paper deals with Trust, Commitment, Cooperation and Satisfaction. The problem lies within the fact that consultants do not know how and to what extent the components affect relationship quality. Based on the theories in the areas of procurement, relationship marketing and relationship quality, information has been gathered about how the various authors believe a procurement process works, how they view relationship marketing and how relationship quality is created. The components discussed are trust, commitment, cooperation and satisfaction.

The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff..

Antalet kraftiga mÀnniskor ökar i Sverige enligt Statistiska CentralbyrÄn. Behovet av klÀder i större storlekar har dÀrmed blivit mer utbrett. KappAhl har sedan 1997 haft en kollektion vid namn XLNT som vÀnder sig till detta marknadssegment. XLNT Àr idag ett relativt kÀnt och inarbetat varumÀrke som har vuxit stadigt. För att förbÀttra kollektionen ytterligare vill KappAhl göra en vidareutveckling av XLNT.

Företagskulturer Àr nÄgot som intresserat bÄde forskare och chefer inom företagsvÀrlden i mÄnga Är. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlÀtta kommunikation. Dock gÄr vissa tankebanor kring företagskulturer isÀr. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsÀttning normer och vÀrderingar. Kombinationen av olika mÀnniskor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och dÀrmed olika andra företags kulturer.

En kvalitativ undersökning av SEB och Föreningssparbankens strategiimplementering vid deras direktinvestering i Baltikum..

Syftet med denna studie Àr att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i Är, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hÄrd kritik. Diskussionerna baseras mÄnga gÄnger pÄ utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp sÄ som mÄngfald och kvalitet sig gÀllande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras pÄ Àr insamlat frÄn Sveriges största riksstÀckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad.

This essay attempts to examine the discourse of the Sweden democrats in relation to thevalue system of the Swedish national school.To analyse the political texts I use discourse analysis and especially the method and approachconducted by Judith Lee Bacchi. Bacchi focuses on the construction of a problem in variouspolitical discourses. When performing this kind of analysis the main question is (accordingto Bacchi): ?What is the problem represented to be??I find that the Sweden democrats construct the ?migration politics? and the ?multiculturalpolitics? that is guiding the society as the cause of most problems in our society. To solvethe ?problems? they promote a nationalistic and a cultural racist discourse especiallypinpointing the ?Muslims? as being a problem.Since the Sweden democrats are striving to implement their discourse in the society andschool, and since their discourse already are reproduced by solar students in the classroom,I find it important to examine the essence of their particular discourse and contrast it withthe current value system of the Swedish schools.I donÂŽt find the nationalistic and racist discourse of the Sweden democrats to correspond tothe value system of the Swedish school, mainly due to their strive to create alienation, andby labeling individuals in a reductive manner, instead of using apparent differences as asource for democratic discussions in the classroom.

Kina Àr en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försÀljning i landet Àr stort hos svenska företag. En etablering Àr dock inte helt problemfri dÄ företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebÀr kan företaget anvÀnda sig av expatriering och dÀrmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och anvÀndas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgÀngliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt.Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet frÄn Kina, kan bidra med till svenska företag sÄ att samarbetet med Kina förbÀttras och effektiviseras.

AnvÀndningen av elektroniska kommunikationsmedel ökar stÀndigt och mÄnga organisationer byggersin verksamhet pÄ ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin Àr en oumbÀrlig del för organisationers infrastrukturer. DÀrför Àr utgÄngspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker Àven aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid anvÀndandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnÄ önskad effektivitet. Den empiriska grunden till studien Àr en organisation, dÀr tio kvalitativa intervjuer gjorts.

Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra amerikansk och fransk doktrin för counterinsurgency för att utröna vilka skillnader och likheter som finns mellan dessa. Ämnet har valts av anledningen av att försvarsmakter med liknande doktriner nĂ„r en högre grad av effektivitet under insatser, och att Sverige militĂ€rt samarbetar med bĂ„da USA och Frankrike i internationella insatser. Uppsatsen visar att amerikansk och fransk counterinsurgency-doktrin i stort Ă€r mycket lika, men att vissa skillnader i exempelvis behandling av civilbefolkningen i insatsomrĂ„det finns..

Sammanfattning -  ?Mind the Gap?- En studie om samarbetet mellan byrÄ och kund.Seminarium: 31 maj 2012Institution: MÀlardalens högskola, Akademin för hÄllbar samhÀlls-och teknikutvecklingKurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, 15 ECTSFörfattare: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg21 April 1988   11 December 1987   23 September 1988Handledare: Dan LinderExaminator: Cecilia LindhNyckelord: Arbetsprocess, kundrelation, gapet, dödvikt, spill, reklambyrÄProblem: Studien behandlar relationen mellan reklambyrÄer och deras kunder, vilka problem som kan uppstÄ i samarbetsprocessen samt hur det Àr möjligt att undvika problem och dÀrigenom ge förslag pÄ eventuella förÀndringar i samarbetet. Problemformuleringen bygger pÄ att identifiera gapet i arbetsprocessenSyfte: Identifiera var gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer bestÄr av.FrÄgestÀllning: Vad bestÄr gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer av? NÀr uppstÄr gap? PÄ vilka sÀtt kan de berörda parterna minska gapet?Metod: I uppsatsen tillÀmpas en kvalitativ metod för att förstÄ vad gapet i arbetsprocessen bestÄr av. Studiens empiriska del utgörs av fyra personintervjuer, tre reklambyrÄer och en byrÄvalsrÄdgivare.

Denna studie handlar om mÄngkulturell vÀgledning pÄ Komvux i UmeÄ. Studiens huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur vÀgledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mÄngkulturell vÀgledning. Vi vill Àven undersöka vÀgledarnas arbetssÀtt i mÄngkulturell vÀgledning samt vad dessa vÀgledare anser om sina mÄngkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.Undersökningen Àr byggt pÄ den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig pÄ intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ Viva vÀgledning samt tre utlandsfödda studenter pÄ Komvux.Vi har utgÄtt ifrÄn de teorier som vi har lÀrt oss under utbildningens gÄng. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberÀttelser, mÄngkulturell vÀgledning, kreativa arbetssÀtt samt studie- och yrkesval.I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvÀgledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mÄngkulturell vÀgledning definieras som ett förhÄllningssÀtt. Med menas det hur mÀnniskor förhÄller sig till varandra i ett vÀgledningssamtal dÀr specifika och kreativa arbetssÀtt utövas för att kunna underlÀtta informationsutdelningen.