Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna samer upplever som hÀlsofrÀmjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-Äriga samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och bildtolkning i grupp. Vid bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka anvÀndes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehÄllsanalys.

FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

De flesta Àr överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det Àr personalen som kan pÄverka företagets ekonomiska situation, dÄ personalens vÀlmÄende pÄ arbetsplatsen pÄverkar företagets lönsamhet och effektivitet. MÄnga stÀller sig frÄgan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhÀlsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hÀlsa i företag..

The main purpose of this thesis was to examine how hospital librarians worked with young people at a children?s and young people?s hospital in Sweden. We wanted to see how they promoted their health with culture and cultural means such as book trolleys. We did a case study, and made three qualitative interviews with the hospital librarians. The purpose was also to find out what the hospital librarians thought of young peoples.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lÀrares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berÀtta om lÀrares yrkeskunskaper och barns hinder och tilltrÀde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén anvÀnds deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det Àr Ätta skolteaterpubliker med barn 5-9 Är och deras lÀrare i tvÄ olika teaterfoajéer som studerats innan de gÄr in för att se en teaterförestÀllning.Skolteaterbesöket Àger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lÀrare agerar med avledande, pÄminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. LÀrares handlingar karaktÀriseras av disciplinerande makt och dÄ fler hinder Àn tilltrÀden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tilltrÀde till kultur.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvÄrdnad se till hela mÀnniskan, detta innefattar mÄnga olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mÄngkulturellt samhÀlle ökar kraven pÄ sjuksköterskor att utöva transkulturell omvÄrdnad.Syfte: Syftet för denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vÄrdrelation.Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanstÀlldes utifrÄn likheter och skillnader.Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrÄn tvÄ teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; SprÄkbarriÀrer, KroppssprÄk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; FörvÀntningar, Anhöriga och Vi och dom.Slutsats: För att kunna ge god omvÄrdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det krÀver att sjuksköterskor ser mÀnniskan bakom kulturen samt har en insikt i dess pÄverkan pÄ mÀnniskans beteende. NÀr detta inte tas hÀnsyn till ökar risken för vÄrdlidande och bristande patientsÀkerhet..

Mot bakgrund av de utmaningar som vĂ€lfĂ€rdsstaten stĂ€lls inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser mĂ„ste nya sĂ€tt att frĂ€mja tillvĂ€xt hittas. DĂ€rmed Ă€r statens och offentliga aktörer s möjligheter att frĂ€mja nĂ€ringslivsutveckling och tillvĂ€xt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen frĂ„n government och governance har lösare former av samarbeten fĂ„tt ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poĂ€ngterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nĂ€tverk och partnerskap. Vilka effekter som detta fĂ„r ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp Ă€r ?luddigt?, vilket inte underlĂ€ttar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar pĂ„ Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av Ă„tta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer pÄ ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler lÀnder vÀljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance frÄn andra lÀnder, oftast frÄn de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestÀmmelse eller förordning. DÄ det har pÄvisats tydliga skillnader mellan olika lÀnders corporate governance system, kan det ifrÄgasÀttas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad som hÀnder meden regulativ reform dÄ den införs i en ny kultur och affÀrskontext. Som exempel pÄ en regulativ reform har vi i vÄrt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hÀnda med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affÀrskontext, har vi valt att titta nÀrmare pÄ implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer frÄn en annan kultur och affÀrskontext kommer att omtolkas dÄ den överförs till en ny kontext.

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts frÄn vision till verklighet. Gemensamt för projekten Àr att mÄlbilden varit inriktad pÄ nytta, identitet och mervÀrde. Kanal 5 i Stockholm Àr en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, dÀr verksamheterna Àndrats frÄn industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till Àldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

Att vara emotionell intelligent innebÀr att kunna hantera och anpassa kÀnslor till en situation sÄ att det blir ÀndamÄlsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgÄng i arbetslivet bÄde för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse Àr Àn sÄ lÀnge omtvistat men det finns forskare som hÀvdar att den emotionella intelligensen har en positiv pÄverkan pÄ arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan dÀrmed vara nÄgot som utmÀrker effektiva anstÀllda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förstÄelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka kompetenser eller förmÄgor som Àr utmÀrkande för Àr en effektiv anstÀlld samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur subkulturer portrÀtteras i svensk dagspress. Vi funderade pÄ om bilden som kommer fram av subkulturer Àr positiv eller negativ. Om kulturutövarna upplever att deras kultur portrÀtteras rÀttvist och hur de upplever att den gestaltas..

Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förstÄelse och kunskap om texternas dolda grundvÀrderingar och grepp och hur dessa kan pÄverka lÀsarens identitet..

Denna studie har som fokus att identifiera de faktorer som pÄverkade utgÄngspunkten för den tÀnkta fusionen mellan svenska Telia och norska Telenor samt fusionen TeliaSonera. Ytterligare skall faktorer som kunde ha underlÀttat och möjliggjort fusionen Telia/Telenor besvaras. Dessutom skall fusionen mellan Telia och finska Sonera studeras och jÀmföras med den förstnÀmnda fusionen för att pÄvisa vad som gjordes annorlunda under förhandlingarna med Sonera.Detta kommer att undersökas genom ett antal tidningsartiklar kring hÀndelseförloppen samt intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet kring Àmnet. De personer som intervjuats Àr; Lars-Johan Cederlund, ÀmnesrÄd/Director pÄ svenska nÀringsdepartementet, Brita-Lena Ekström, f.d. ekonomijournalist pÄ Dagens Nyheter, Ulf BÀckman, f.d.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Kultur Àr ett komplext begrepp med mÄnga innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter frÄn andra kulturer Àn den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvÄrd intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgÄngspunkten för intervjuerna var ett livsvÀrldsperspektiv. Materialet analyserades i förhÄllande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling frÄn ett etnocentriskt perspektiv, dÀr fokus Àr pÄ den egna kulturen mot ett etnorelativt synsÀtt dÀr den egna kulturen Àr en av mÄnga kulturer.