Sökresultat:
1979 Uppsatser om Mćnader i produktion - Sida 50 av 132
Vad hÀnder med professionaliseringen? : En jÀmförande interdiskursiv analys av diskurser och diskursiva strategier i kursplaner och Àmnesplaner för gymnasieskolan
Med bakgrund i forskning kring lÀrares professionalisering, om de styrdokument som studeras och Àmnena som de gÀller för genomförs en jÀmförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade Är 2000) och Àmnesplaner (Gy11). UtifrÄn en design som nyttjar förÀndrings- och referenspunktsstrategierna anvÀnds en metod baserad pÄ kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som dÀrmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lÀrares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras Àven och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade Àmnesplanerna Àn i de studerade kursplanerna och dÀrmed att utrymmet för lÀrares professionalisering minskat i Àmnesplanerna jÀmfört med i kursplanerna..
Kolbindande projekt i skog: Analys av möjligheter, hinder och kostnader
Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att anvĂ€ndas som verktyg i klimatarbetet. Syftet Ă€r att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ăkad efterfrĂ„gan pĂ„ skogsresurser ur produktion och miljöaspekt krĂ€ver Ă„tgĂ€rder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfĂ€ren har gjort kolsĂ€nkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem sĂ„som EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.
"Det blir kreativare ju lÀngre ned i kedjan man kommer" : Upplevelser av organisationsklimatet och dess förutsÀttningar för kreativitet
DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationer att skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..
?Det blir kreativare ju lÀngre ned i kedjan man kommer? - Upplevelser av organisationsklimatet och dess förutsÀttningar för kreativitet
DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationeratt skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..
LÄnta fjÀdrar - en fallstudie av Sparbanken Finn -
De fyra svenska storbankerna; Nordea, Föreningssparbanken, Handelsbanken och SEB agerar och vÀrderas internationellt. VÀrderingarna grundas pÄ bankernas kompetens, resurser och finansiella produkter och framförallt vÀrderas bankernas marknadsandel och befintliga kundrelationer. Den svenska bankmarknaden pÄverkas av den vÀxande internationella konkurrensen och bankerna mÄste dÀrför skapa egna eller anskaffa internationellt konkurrenskraftiga finansiella produkter. Syftet med denna artikel Àr att utifrÄn den resursbaserade teoriansatsen analysera fallföretaget Sparbanken Finn. Framförallt skall vi applicera ett modulÀrt angreppssÀtt pÄ produktion av finansiella produkter; detta för att avgöra den modulÀra teorins eventuella tillÀmpbarhet.
Design anpassad för funktionalitet- Framtagning av skidklÀder med tejpning som sömförseglingsmetod
Studien avser framtagning av skidklÀder, en jacka och en byxa i herrstorlek, dÀr designen bestÀms av de funktioner som man vill uppnÄ i plaggen. Studien Àr gjord i samarbete med ett externt företag som valt ut uppdraget. En undersökning har genomförts för att fÄ fram vilka underlag som krÀvs för att plaggen ska gÄ att sömförseglas med tejp, vilket dÀrmed gör plaggen vattentÀta.Under projektets gÄng har olika metoder anvÀnts för att nÄ slutresultatet. Digital mönsterkonstruktion, toilesömnad, avprovning och gradering Àr de frÀmsta metoderna. Projektets mÄl har varit att leverera sömnadsprov pÄ bÄda plaggen i samma material som plaggen senare Àr tÀnkta att tillverkas i.
Bridge Over Troubled Water : En studie av tvÄ svenska bryggeriers bemötande av intressenter med hjÀlp av CSR
Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett ramverk som beskriver företags sociala ansvar och engagemang. Vidare förknippas CSR Àven med stakeholder management som handlar om företags bemötande och balansering av sina intressenters intressen. Oenigheter i teoretiska definitioner av CSR tyder pÄ att det empiriskt sett kan uppstÄ missförstÄnd kring ramverket. Carlsberg Sverige och Spendrups Àr tvÄ företag som tar stÀllning och socialt ansvar via CSR men kritiseras trots detta pÄ grund av sin produktion och försÀljningen av flaskvatten, som Àven visat sig har en negativ pÄverkan pÄ företagens försÀljning. Detta tyder pÄ att det kan vara av företagens intresse att vilja bemöta och ÄtgÀrda de kritiska aspekter vilket görs utifrÄn CSR.Syfte: Studien syftar till att teoretiskt och empiriskt undersöka förhÄllandet mellan tvÄ bryggerier och dess kritikyttrande intressenter, vilket bidrar till ökad kunskap om komplexiteten av ramverken Corporate Social Responsibility och stakeholder management.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr studien baseras pÄ sekundÀrkÀllor för undersökningen av de tvÄ fallföretagen Carlsberg Sverige och Spendrups samt en undersökning av kritiken som riktas mot flaskvatten och dess produktion.Analys och slutsats: Produktionen, transporterna samt materialÄtervinning och ?förbrÀnning kritiseras för att ha en negativ pÄverkan pÄ miljön.
Multiplayerspel utvecklat i Flash, Slutreflektion för ?Monsters & Masonry?
Flashspel Àr en vÀldigt populÀr form av ledigt spelande, men det finns fortfarande spelformer som Àr outforskade. Vi bestÀmde oss för att göra det ingen utvecklare hittills lyckats med, det vill sÀga att skapa ett sÄ kallat ?Massively Multiplayer Online Flash Game?. Ett spel som konstant Àr uppkopplat till internet och lever vidare genom spelarna. Problemet ligger i plattformen.
SAMHA?LLSANDA, MONSTERRENOVERINGAR OCH STUKADE SJA?LVFO?RTROENDEN : En kritisk diskursanalys av amerikansk va?lgo?renhets-TV
Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.
Optimering av ett mellanspÀnningsnÀt : Optimization of a medium voltage electricity grid
EU vill genom att anvÀnda energin effektivare sÀnka sina energikostnader och minska sitt beroende av externa leverantörer av olja och gas vilket leder till att miljön skyddas. Av den anledningen krÀvs att energieffektiviteten ökas frÄn produktion till den slutgiltiga konsumtionen inom EU. JÀmtkraft Àr miljöcertifierat enligt ISO 14001 och arbetar dÀrför Ärligen mot uppsatta miljömÄl. Detta examensarbete har studerat ett av dessa mÄl, möjligheten att minska överföringsförluster i ett av JÀmtkrafts mellanspÀnningsnÀt. OmrÄdet som examensarbetet baseras pÄ Àr fördelningsstation NÀlden FS23.
Logicat
I vÄr produktion har vi tagit fram ett system för order- och lagerhantering,
med vikt pÄ realtidsuppdateringar, Ät en extern mottagare dÀr infrastrukturen
inte hÀngt med i företagets utveckling.
Vi valde detta projekt i syfte att bredda vÄra kunskaper inom bÄde
programmering och projekthantering.
Denna slutreflektion tar upp den förundersökning vi gjorde för att kunna
besluta om vilka verktyg vi anvÀnde i utvecklingen, den tar Àven upp vÄrt sÀtt
att hantera och planera projektet. Under projektet har vi arbetat med en
egenutformad arbetsprocess vilken Àven beskrivs hÀr.
---
Our production has been to design a system for ordering and supply management
with emphasis on realtime updates to an external recipient, where the
infrastructure has not kept pace with the development of the company.
We chose this project in order to broaden our knowledge in both programming and
project management.
This text brings up the investigation we made to decide which tools to use in
the development, it also brings up the way we managed and planned our project.
During the project we have worked with a self-designed software development
process which is also described here..
Bilder av övervakning
Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.
Bevattningseffektivitet i plantskoleproduktion : en begreppsdefinition och en jÀmförelse av bevattningssystem för buskproduktion i container
Vid containerodling av buskar, i plantskola, Àr bevattning essentiellt för produktionen. Det finns flera olika typer av bevattningssystem, tvÄ vanliga system Àr droppbevattning och rampbevattning. En plantskola som stÄr inför att utöka sin produktion mÄste vÀlja vilket bevattningssystem som Àr lÀmpligt baserat pÄ plantskolans förutsÀttningar. För att underlÀtta valet har en jÀmförelse mellan de tvÄ
bevattningssystemen gjorts. För att kunna jÀmföra bevattningssystemen rÀttvist mÄste först begreppet bevattningseffektivitet redas ut.
Larver som kvalitativt proteinfodermedel i svensk fjÀderfÀproduktion
EfterfrÄgan pÄ kycklingkött ökar i vÀrlden och det leder till en ökad produktion. Sojamjöl som Àr det vanligaste proteinfodermedlet till bland annat fjÀderfÀ har blivit dyrare de senaste Ären och Àven ifrÄgasatts ur ett miljöperspektiv pÄ grund av regnskogsavverkningen i Amazonas. Alternativa proteinfodermedel efterfrÄgas dÀrför. Denna litteraturstudie har samlat publicerade artiklar om larver som ett alternativt högvÀrdigt proteinfodermedel. Husflugans larver har i torkad form en proteinhalt pÄ 50-60 % och bÀttre aminosyrasammansÀttning Àn sojamjöl.
Fiskfo?rso?rjning genom odling : Dess ha?llbarhet och framtid
I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.