Problem:How should a smaller investor behave when investing in the stock market and what knowledge should he have about the business heÂŽs investing in? Purpose:The purpose of this thesis is to give the smaller investor a tool for investing in the stock market. The thesis aim to illustrate, through key ratios, what companies an investor should look for when investing in a company. Method:By studying already existing theories and then apply them on the thesis. The theories was then developed and refined to evolve to the finished thesis.

I detta projekt har ett verktyg utvecklats för visualisering av energianvÀndning. Det Àr ett samarbetsprojekt mellan LuleÄ Energi och MAX i syfte att driva utvecklingen framÄt inom energieffektivisering. Arbetet innefattar grundmÀtning, framtagande av grafik, teknikval och installation av visualiseringsutrustning pÄ tre restauranger, belÀgna i PiteÄ, pÄ Vasagatan och i Arninge i StockholmsomrÄdet. För att kunna jÀmföra energianvÀndningen restauranger emellan har ett nyckeltal tagits fram som stÀller energianvÀndning mot omsÀttning. Resultaten visar att energianvÀndningen i PiteÄrestaurangen har minskat i med genomsnitt 8% enligt detta nyckeltal under testperioden.

Skogsentreprenörsbranschen beskrivs ofta som olönsam och med dÄlig arbetsmiljö. Den har ett starkt fokus pÄ kostnadsreduktion, produktivitet och teknisk utveckling. Det finns studier som identifierar var det finns brister och vad som kan göras för att öka lönsamheten. Företagsekonomiska kunskaper och ekonomisk uppföljning Àr ofta nÄgot som kan utvecklas. Företagens verksamhet Àr starkt beroende av dess anstÀllda och deras prestationer.

Flera tidigare studier har visat att det gÄr att generera överavkastning genom att investera i aktier baserat pÄ olika nyckeltal. Genom relativvÀrdering stÀlls företag i relation mot varandra för hitta indikationer pÄ under- eller övervÀrdering. För att bidra ytterligare till den redan existerande forskningen fokuserar författarna till studien pÄ en specifik bransch, industribranschen. Genom en branschindelning bör jÀmförbarheten öka mellan nyckeltal.Syftet med studien Àr att undersöka huruvida det Àr möjligt att generera överavkastning genom att investera i undervÀrderade aktier i industribranschen enligt nyckeltalen P/E, DY och P/BV. Resultatet kommer att hÀrledas till och diskuteras utifrÄn teorier inom Behavioral Finance, för att förstÄ och förklara resultatet.Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ metod dÀr tre nyckeltal har undersökts.

Syfte: Syftet Àr att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i sÄ fall hur den rÄdande finanskrisen har pÄverkat företag inom sÀllanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska Àven undersöka om lÄgkonjunkturen slagit till pÄ samma sÀtt mot smÄ företag som mot stora.Metod: VÄr uppsats bygger pÄ en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sÀllanköp och dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer frÄn SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mÀter företagens tillvÀxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive smÄ med avseende pÄ deras börsvÀrde.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det gÄr att förutse vilka företag som kommer att bli uppköpta. Anledningen till detta Àr att investerare dÄ kan anvÀnda denna vetskap och investera i de företagen och dÀrigenom maximera sin vinst. Vi har med hjÀlp av Datastream samlat finansiell data om 132 bolag pÄ Stockholmsbörsen. DÀrefter har en multipel logistisk regression gjorts, som underlag för att bedöma prognostiserbarheten för uppköp. UtgÄngspunkt har frÀmst tagits i liknande studier genomförda utomlands.

Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.

Hur en verksamhet skall förbÀttrar sin interna styrning genom anvÀndning av kundinformation Àr ett omdiskuterat Àmne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillÀmpar anvÀndningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nÄ sin vision. Detta möjliggjordes genom att frÄga ett antal verksamheter, hur de ser pÄ vikten av anvÀndandet av IT ? relaterade verktyg.

Inledning: HÀlsa Àr ett Àmne som engagerar, inte bara oss utan Àven vÄr omgivning. En mÀnniska kommer att arbeta ungefÀr hÀlften av alla Är hon lever, om hon inte drabbas av nÄgot oförutsett. Det Àr alltsÄ en stor del av vÄr tid som vi kommer att spendera pÄ arbetsplatsen, dÀrför Àr det viktigt att arbetsgivaren fokuserar och engagerar sig i sina medarbetares hÀlsa. Vi har fÄtt i uppdrag av Stockholms största arbetsgivare, Stockholms stad, att ta fram mÀtbara mÄl för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: VÄrt syfte Àr att ge förslag pÄ mÀtbara hÀlsomÄl för Stockholms stad.

MiljöfrÄgor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhÀlle, dÄ bÄde mÀnniskans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter pÄ vÄr miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet Àr anvÀndandet av hÄllbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har pÄvisats har kretsat kring att organisationer i stor utstrÀckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöÄtgÀrder. AnvÀndning av mÀtetalen har ocksÄ pÄvisats olika svÄrt inom olika branscher. Studien Àmnar sÄledes undersöka vilka förutsÀttningar som behövs för ett effektivt anvÀndande av gröna mÀtetal och vilka ÄtgÀrder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hÄrd och mjuk sektor.

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket rÀcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremÄl för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltÀckningsrad, kreditförlustnivÄ, rÀntabilitet pÄ eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltÀckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har Àven genomfört intervjuer med respondenter frÄn Handelsbanken, RiksgÀlden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas Ärsredovisningar. I dagens ekonomiska krislÀge Àr vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltÀckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna Àr utsatta för, nÀmligen likviditetshotet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur företagen redovisar sitt intellektuella kapital i sina Ärsredovisningar. Dessutom vill vi undersöka om Konradgruppens rekommendationer har bidragit till utveckling och förÀndring hos företagen, med avseende pÄ redovisning av intellektuellt kapital. Syftet Àr Àven att studera varför företagen redovisar sitt intellektuella kapital som de gör. Metod: Vi har anvÀnt oss av en deduktiv/deskriptiv undersökningsmetod dÀr vi har gjort ett a-priori-antagande i form av tre forskningsfrÄgor vilka vi sedan besvarar. Undersökningen Àr kvantitativ dÄ vi undersöker vilken data olika företag presenterar i sin Ärsredovisning.

I Sverige infördes Är 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. FrÄn och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev dÄ gÀllande i hela EU.I vÄr uppsats inriktar vi oss pÄ en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nÀmligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgÄngar. Vi fokuserar pÄ den typ av immateriell tillgÄng som uppstÄr genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board Àr ett av tvÄ ledande organ som pÄ ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut.

Sveriges miljömÄlsstruktur Àr i förÀndring med ambitionen att skapa ett vÀlfungerande system för hur arbetet med miljöfrÄgor ska fortsÀtta. Denna uppsats Àr en utvÀrdering av agenda 21 miljömÄl pÄ lokal nivÄ, VÀnersborgs kommun, med 13 miljömÄl, sammanlagt 26 stycken inberÀknat delmÄlen. Uppsatsens syfte, att spegla kommunens miljöarbete och hela den geografiska kommunens förhÄllningssÀtt till miljömÄlen, har skett genom att stÀmma av hur arbetet med miljömÄlen fungerat under en tre Ärs period, Är 2009 till 2011. Denna uppföljning Àr den andra kommunen har gjort, och tanken har varit att bygga pÄ de förra parametrarna. NÀr mÄlen konstruerades, skrevs förslag pÄ hur mÄlen skulle följas upp, med tanken att de skulle kunna anvÀndas vid uppföljningen 2012. Metoderna har anvÀnts dÀr de har fungerat, men som del av syftet med uppsatsen, sÄ har det varit att testa och hitta bÀttre metoder för uppföljning. DÀrför har fokus varit att hitta mer anvÀndbara nyckeltal, som indikerar om mÄluppfyllelsen. Uppföljningen har till skett i samarbete med miljö och hÀlsoskyddskontoret och miljösamordnare i kommunen.

Bakgrund: MÄnga företag gÄr i konkurs varje Är vilket Àr förknippade med kostnader för de enskilda intressenterna och för samhÀllet i stort. För att kunna vidta eventuella ÄtgÀrder innan konkursen Àr ett faktum Àr det av intresse att veta om nÄgon av de modeller som forskare tagit fram för att förutspÄ konkurser faktiskt fungerar.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om det gÄr att applicera nÄgon av ett urval av etablerade konkursmodeller pÄ svenska industri- och tillverkningsföretag.Teori: Studien kommer att testa tre olika forskares modeller och metoder: Altmans, Platts och Platts samt Pompes och Bilderbeeks.Metod: I denna studie kommer enbart en deduktiv forskningsansats att anvÀndas och datainsamlingen Àr kvantitativ dÄ nyckeltal hÀmtas frÄn de aktuella företagens Ärsredovisningar. Urvalet baseras pÄ de företag som ansökte om konkurs under Är 2011 och de som representerar kontrollgruppen har slumpmÀssigt valts ut bland de företag inom avgrÀnsningen som inte gÄtt i konkurs det aktuella Äret.Resultat och slutsats: Altmans och Platts och Platts modeller visar sig inte vara applicerbara pÄ svenska företag. Dock Àr vissa av Pompes och Bilderbeeks nyckeltal tillÀmpliga till att anvÀnda för konkursprognostisering för svenska företag..