År 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan fĂ„ svĂ„ra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och Ă€garna drabbas Ă€ven andra intressenter sĂ„som bolagets kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anstĂ€llda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter fĂ„r en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvĂ€ndiga Ă„tgĂ€rder för att skydda sina intressen.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har vÀrldsekonomin haft bÄde kraftiga upp- och nedgÄngar, vilket givetvis har pÄverkat företag pÄ olika sÀtt. Företag mÄste oavsett hur konjunkturen ser ut, vÀlja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillvÀxt finansieras med endast interna medel utan mÄste ta hjÀlp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan dÀrmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belÄningsgrad Àr olika företag villiga att ta? Och hur ser dÀrmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förÀndrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan Ären 1995 och 2009.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har vÀrldsekonomin haft bÄde kraftiga upp- och nedgÄngar, vilket givetvis har pÄverkat företag pÄ olika sÀtt. Företag mÄste oavsett hur konjunkturen ser ut, vÀlja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillvÀxt finansieras med endast interna medel utan mÄste ta hjÀlp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan dÀrmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belÄningsgrad Àr olika företag villiga att ta? Och hur ser dÀrmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förÀndrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan Ären 1995 och 2009.

Det hÀr arbetet handlar om införande av kvalitetssystem i ett företag och hur man i uppföljningsarbetet mÀter resultatet av införandet. Genom att införa ett kvalitetssystem i företaget vill man fÄ en bÀttre styrning och kontroll av verksamheten. Kunden ska pÄ sÄ sÀtt erbjudas en bÀttre produkt och, förhoppningsvis, till ett lÀgre pris.I samband med att man inför kvalitetssystemet, faststÀller man Àven kvalitetsmÄl som stÄr för de resultat man vill uppnÄ med ett införande. Dessa kvalitetsmÄl kan utformas som nyckeltal. Nyckeltalen anvÀnds för att kontrollera om kvalitetsmÄlen har nÄtts och de ska utformas sÄ att de tÀcker alla funktioner i företaget.I mitt arbete har jag undersökt hur ett uppföljningsarbete kan gÄ till och detta har jag gjort med hjÀlp av intervjuer samt en litteraturstudie.

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, dĂ€r en kommun som hette Soumussalami, utnĂ€mnde sig sjĂ€lv som ekokommun. ÖvertorneĂ„ följde efter 3 Ă„r senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning. Tolv Ă„r senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner sĂ„ smĂ„ningom ska bli ekokommuner. SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gĂ„ trögt.

Leasingredovisning i förÀndring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen Àr att G4+1-gruppen, som Àr en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget Àr att leasing skall aktiveras i balansrÀkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att anvÀnda sig av leasing som finansieringsform. DÀrefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig pÄ.

Nyckelord: Kassaflödesanalys, kassaflöde, likviditetsplanering, likviditetsbudget, likviditetsprognos, likviditet och nyckeltal.FrÄgestÀllning: Hur och varför anvÀnder de fyra valda organisationerna kassaflödesanalyser och -prognoser internt?Vilka Àr skillnaderna i de fyra organisationernas sÀtt att stÀlla upp och anvÀnda sig av kassaflödesanalyserna och -prognoserna och beror skillnaderna pÄ i vilken bransch de verkar?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kassaflödesanalyser och -prognoser tillÀmpas praktiskt i de fyra stora organisationerna ABB, VÀsterÄs stad, Manpower och Gina Tricot för att identifiera om skillnader i uppförandet finns.Metod: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÄ fallstudierna av organisationerna gjordes genom intervjuer med representanter pÄ respektive organisation. Totalt genomfördes elva intervjuer med tolv personer. Data till referensramen samlades in genom sekundÀra kÀllor. Insamlad data och information analyserades dÀr referensram och empiri sattes i relation till varandra.Slutsats: Brister i metoden för hur kassaflödesanalysen ska upprÀttas finns dÄ den i praktiken inte anvÀnds av de undersökta organisationerna internt.

Bakgrund: MÄnga biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt Àmne.Syfte: Studien syftar till att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvÀrde samt finansiella nyckeltal under lÄg- respektive högkonjunktur.Genomförande: SekundÀrdata har samlats in frÄn företagens Ärsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanstÀllts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns nÄgot samband mellan skuldandelen och nyckeltalen.Resultat: Det fanns ett signifikant samband under bÄde lÄg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt rÀntabiliteten pÄ det totala kapitalet. Det Àr svÄrt att sÀga om det Àr skuldandelen som Àr den beroende eller oberoende variabeln, det vill sÀga om det Àr skuldandelen som pÄverkar nyckeltalen eller tvÀrt om.

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar dÄ det inte finns nÄgon enhetlig modell för hur detta skall gÄ till. NÀr företag trÀder in pÄ börsen skall de vÀrderas och sÀlja ut sina Àgarandelar pÄ marknaden för första gÄngen. Ett sÄdant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal frÄn olika teoretiska modeller lokaliserades.

Enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, som trÀder i kraft fullt ut i Ärsskiftet 2008/09, har fastighetsÀgare en skyldighet att energideklarera ens byggnader. För en fastighetsÀgare kan utförandet av en energideklaration leda till minskade driftkostnader, detta dÄ energianvÀndningen Àr en stor del av en byggnads drift. Genom ett bra samspel mellan energiexperten och fastighetsÀgaren ökar chansen till lyckade ÄtgÀrdsförslag. Nyckeltal som ska anvÀndas för att avgöra huruvida en byggnads energiprestanda Àr lÄg eller hög, har i skrivande stund en lÄg kvalité. I rapporten referensnivÄer och energianvÀndning i lokaler, som Carl Bro har sammanstÀllt pÄ uppdrag av Boverket, betonas det att de framtagna nyckeltalen för lokaler endast ska ses som en hjÀlp i inledningsskedet av energideklarationerna.

The aim of this BachelorŽs thesis is to investigate how library statistics, performance measurement and indicators represent the modern public library activity. During the last decades the public library has gone through a lot of changes. Information overall has increased and new technology has been introduced into the library. This new development has had effects on the library users. The statistics reported to the Statens kulturrÄd (National Arts Council) has not changed in the same way.

Uppsatsen syfte Ă€r att visa hur införandet av IFRS 3 har pĂ„verkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebĂ€r att Ă„rliga avskrivningar pĂ„ goodwill, vilket Ă€r ett övervĂ€rde som uppstĂ„r vid företagsköp, inte lĂ€ngre fĂ„r göras utan istĂ€llet ska man utföra Ă„rliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.I uppsatsen ingĂ„r bĂ„de en kvantitativ och kvalitativ ansats, dĂ„ uppsatsen bĂ„de bygger pĂ„ mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen bestĂ„r av en hypotesprövning dĂ€r tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef pĂ„ Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att det inte skett nĂ„gon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3.

UtifrÄn antagandet att individer Àr nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmÀtning och incitamentsystem förstÀrka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision Àr vanligt inom sÀljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för sÀljande organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn ett synsÀtt dÀr en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstÀmma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstÀmma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, dÀr intervjuer med sÀljare och personal pÄ ledande befattning utförts, undersöks hur sÀljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstÀmmer samt om sÀljares faktiska beteende överensstÀmmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstÀmmer och att det Àven rÄder total överensstÀmmelse mellan sÀljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsÀtt som utgjort uppsatsens utgÄngspunkt. .

FrÄgestÀllning: Hur skiljer sig lÄgprisflygbolagens strategier jÀmfört med de traditionella, vilken Àr den vinnande strategin?Huvudsyfte: Genom utvalda teorier och nyckeltal jÀmföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det pÄverkar lönsamhet och utveckling.Metoder: En jÀmförande studie baserad pÄ sekundÀrdata pÄ fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. FrÀmst anvÀnds bolagens Ärsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta teorier för insamlandet av data.Slutsatser: Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad pÄ marknaden. LÄgprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlÀgsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sÀtta lÀgre priser Àn de traditionella. Detta innebÀr att effektiviteten har ökat och detta sÀtter press pÄ de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.