Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

AbstractSyftet med undersökningen är att se hur pedagoger ser på grupparbete som inlärningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess läroplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vår forskningsfråga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola på grupparbete som inlärningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en årskurs 5 för att ikursplaner för olika ämnen finns mål at uppfylla i årskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn på grupparbete men att de harsamma bas, nämligen samarbete. Resultatet visar även att det finns olika vägar att gå för attuppnå mål, till exempel samarbete eller någon sorts faktakunskap, men även att pedagogernaanvänder grupparbete för att uppnå ett visst mål. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssätt.Ämnesord: Grupparbete, lära in i grupp, lära av varandra, samspel och samarbeta.

Syftet med denna undersökning är att få inblick och förståelse för hur relationer mellan lärare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda på hur lärare i Sydafrika ser på relationer mellan lärare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes på en skola i en svart kåkstad i Sydafrika och metoden som användes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lärare i åldrarna 39-59 år. Jag har med min undersökning kommit fram till att lärarna är överens om att goda relationer och förståelse till eleverna är viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta på så smidigt som möjligt. Lärarna är eniga om att alla elever ska behandlas lika, även om det finns delade åsikter ifall alla blir det eller ej.

Det ingår i lärarens uppdrag att anpassa undervisningen så att skolan blir ?en skola för alla?, där samtliga elevers utveckling främjas. Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om begåvade elevers motivation till skolan och lärande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare år. Enligt den studerade litteraturen har begåvade elever behov av att få individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka och jämföra simkunnighet i skolår fem på en landsortsskola och en förortsskola med stor andel elever med utländsk bakgrund. Samt att undersöka hur idrottslärare arbetar för att eleverna ska nå målet i simning.Min huvudfrågeställning till studien är:Hur är arbetet upplagt för att eleverna ska nå målet i momentet simning i årskurs fem?Finns det skillnader i simkunnighet mellan en skola från landsorten med hög andel elever med svensk härkomst och en skola med hög andel invandrarbarn?Vilka problem finns och vad beror dessa problem på?MetodJag har använt mig av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Jag intervjuade fyra idrottslärare på två olika skolor i Sverige om simkunnighet i årskurs fem. En skola på landsbygden och en förortsskola i Stockholmsområdet.

The education curriculum states that one of the tasks for schools and preschools are to promote gender equality by discouraging traditional gender roles. Gender equality is therefore a part of the fundamental values of the education system. In order to be able to work with the issue of gender equality, the employees need help and further education. Therefore some schools and preeschools contact a teacher specialized in gender equality work.In this essay I have chosen to do a field study of such a teacher at work during different workshops with nurses and teachers. The aim is to examine how she discusses gender ideas and what discussions arises from the meetings with the attendents.

Abstract Andersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar om Korrektion av elevtexter. Malmö högskola: lärarutbildningen. Syftet är att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa till elevernas erfarenheter. Våra frågeställningar är: ? Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller inte korrigera i elevernas skrivna texter? ? Vad anser eleverna om skrivträning och att bli korrigerade? För att få svar på de här frågorna har vi intervjuat sex pedagoger på två olika skolor. Därefter delade vi även ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skulle korrigera på sitt sätt.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av särskilt stöd i skolan där vårt syfte är att undersöka hur en grupp pedagoger ser på tiden när det gäller att hjälpa alla elever, hur pedagogers synsätt på en skola kan skilja sig åt, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev är i behov av särskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre små avsnitt om de vanligaste svårigheter elever i behov av särskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi åtta pedagoger på en skola i Blekinge för att få svar på vårt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna på skolans resurser skapar bekymmer både för lärare och elever.

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2010.

sustainable development, environment.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Att med enkla medel förbättra byggelevers fysiska status för ett friskare och längre arbetsliv..

The purpose of this article has been to elucidate social secretaries? and teachers? experiences of collaboration around children in need of society?s intervention. We wanted to examine what the difficulties could be, according to their experience, and how they handled them. Additionally our aim was to analyze whether their method of dealing with the obstacles were likely to succeed, viewed from the perspective of system theory. In order to achieve our purpose we used a qualitative method and interviewed four social secretaries and four teachers.

My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not.This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet.The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it.